Bloggar

Vad är en expertbedömning och hur görs den?

Publiceringsdatum 17.3.2023 12.52 Blogg

Välfärdsområdena har äntligen efter en lång beredningsprocess inlett sin verksamhet. Trots att det är fråga om en historiskt stor reform torde den för dem som använder sig av räddningsväsendets tjänster inte märkas mer än att personalens ärmmärke bytts ut. Tjänsterna ska motsvara riskerna. Så var det före reformen och så är det också i framtiden. Att producera tjänster riskbaserat är lätt sagt, men hur görs det i praktiken? Det kräver mycket bedömning, planering, utveckling, samarbete och ledning.

Expertbedömningen är ett centralt dokument i finansieringsdiskussionerna

I och med välfärdsområdesreformen fick regionförvaltningsverket som övervakar räddningsväsendet en ny uppgift. Enligt lagen om ordnande av räddningsväsendet ska regionförvaltningsverket årligen bereda en expertbedömning för att bedöma om räddningsväsendets servicenivå och finansieringsnivå är tillräckliga. I bedömningen granskas räddningsväsendets tjänster enligt uppgift, behovet av tjänsterna, tillgången och kvaliteten på dem samt kommande utvecklingsbehov. Dessutom bedöms behovet och inverkan av investeringar. Bedömningen är ett centralt dokument i välfärdsområdenas finansieringsdiskussioner. Det torde inte vara oklart för någon att det till stor del kommer att handla om fördelning av knappa resurser.

”Regionförvaltningsverket ålades en ny uppgift: att årligen bereda en expertbedömning för att bedöma om räddningsväsendets servicenivå och finansieringsnivå är tillräckliga.”

Regionförvaltningsverket kan inte göra expertbedömningen ensam. Bedömningen baserar sig på den information som välfärdsområdets räddningsväsende själv har producerat, vilket är räddningsväsendets skyldighet i och med de nya uppgifter det har fått. Även annan information som fåtts via laglighetsövervakningen kan användas för bedömningen, såsom klagomålsbeslut och förelägganden om korrigerande åtgärder. 

Välfärdsområdena övervakar de tjänster de producerar

De nya uppgifterna som välfärdsområdenas räddningsväsenden har kräver att välfärdsområdena följer med tillgången till, kvaliteten på och effektiviteten hos de tjänster de producerar samt kostnaderna för och produktiviteten hos tjänsterna. De ska dessutom övervaka att räddningsväsendets tjänster sköts på ett lagenligt sätt. Kravet på uppföljning, bedömning och egenkontroll baserar sig på lagen om ordnande av räddningsväsendet. Närmare bestämmelser om uppföljnings- och bedömningsskyldigheten finns i inrikesministeriets förordning. Förordningen anger också närmare vad regionförvaltningsverket ska koncentrera sig på i sin egen bedömning. Från och med nu övervakas lagenligheten i skötseln av räddningsväsendets tjänster i första hand genom egenkontroll, vilket också bidrar med viktig information till expertbedömningarna.

Expertbedömningen och välfärdsområdets årliga redogörelse har liknande innehåll, men även skillnader. Den största skillnaden är att regionförvaltningsverket inte bedömer finansieringens tillräcklighet, utan i huvudsak behovet av investeringar och verkningarna av dem i förhållande till servicenivån och konstaterade utvecklingsbehov. 

Målet är likvärdiga tjänster i hela landet

Expertbedömningen kräver en öppen och aktiv dialog mellan välfärdsområdet, räddningsverket som producerar tjänsterna och regionförvaltningsverket som upprättar bedömningen. Det fungerar inte längre att tala förbi varandra och undra varför det är svårt att förstå varandra. Bedömningshelheten måste basera sig på ett nationellt jämförbart och gemensamt godkänt informationsunderlag utifrån vilket tjänsterna bedöms. På så vis skapas en rättvis utgångspunkt för alla att föra diskussioner om servicenivån, utvecklingsbehoven och slutligen fördelningen av finansieringen.

I helheten ingår också inrikesministeriet, som är det ministerium som styr verksamhetsområdet. Regionförvaltningsverket har i nära samarbete till exempel berett innehållet i välfärdsområdets skyldighet att utarbeta en redogörelse. Syftet är att styra välfärdsområdet att producera information både för ministeriets styrningsbehov och för att möjliggöra regionförvaltningsverkets bedömningsuppgift. Inom välfärdsområdenas räddningsväsenden märks styrningen mest i form av en årlig begäran om information.

Bedömnings- och redogörelsehelheten är en ny sak för hela branschen, och därför är det viktigt att varje part kan se vilka utmaningar det kan finnas i en annan parts roll och uppgift åtminstone i början. Jag är övertygad om att alla strävar efter att göra sitt bästa med siktet på riskbaserade och likvärdiga tjänster i hela landet.

Eero Nyman
räddningsöverinspektör
Regionförvaltningsverket i Södra Finland

Mer information om välfärdsområdena och regionförvaltningsverkets uppgifter relaterat till dem: avi.fi/sv/valfardsomraden

Läs också Mira Leinonens bloggtext: Välfärdsområdena för med sig egenkontroll för räddningsväsendet

ruotsi räddning välfärdsområde