Anvisningar för ansökan om vatten- och miljötillstånd

När du ansöker om vatten- eller miljötillstånd ansvarar du för att göra upp ansökan och för att tillställa de utredningar och andra uppgifter som behövs för att behandla den. Här hittar du anvisningar för ansökan om tillstånd.

Allmänt

De väsentligaste författningarna om vattenhushållningsärenden är vattenlagen (587/2011) och statsrådets förordning om vattenhushållningsärenden (1560/2011) som trädde i kraft 2012. De fastställer allmänna rättigheter och skyldigheter för användningen av vatten och kriterierna för när det behövs tillstånd. I dem bestäms dessutom bland annat vilka krav som ställs på en ansökan om tillstånd enligt vattenlagen och tillståndsbeslutet. 


De väsentligaste bestämmelserna om miljötillståndspliktig verksamhet finns i miljöskyddslagen (527/2014) och i statsrådets förordning om miljöskydd (713/2014) som båda trädde i kraft 2014. I dem fastställs allmänna rättigheter och skyldigheter som ska förebygga och hindra förorening av miljön och kriterier för hurdana verksamheter som är tillståndspliktiga. I dem bestäms dessutom bland annat vilka krav som ställs på en ansökan om tillstånd enligt miljöskyddslagen, tillståndsförfarandet och tillståndsbeslutet.


Dessutom ska vid behandlingen av ärendet beaktas bl.a. följande lagar:

 

  • Avfallslagen
  • Lag angående vissa grannelagsförhållanden
  • Lag om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen
  • Lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning
  • Naturvårdslag
  • Markanvändnings- och bygglag
  • Lag om fornminnen
  • Dammsäkerhetslag
  • Hälsoskyddslag
  • Lag om vattentjänster
  • Lag om samfälligheter

Avgifterna som tas ut för behandlingen av ärenden enligt vattenlagen och miljöskyddslagen bestäms i statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken.

 

Det är skäl att förbereda sig på hur lång tid det tar att behandla ansökan genom att inleda ärendet i god tid innan projektet eller verksamheten börjar. Den eftersträvade genomsnittliga behandlingstiden i regionförvaltningsverket är beroende av ärendet åtta månader för en ansökan om vattenhushållningstillstånd och tio till tolv månader för en miljötillståndsansökan. Behandlingstiden kan förlängas med till och med flera månader om ansökan är bristfällig eller om ansökan ändras under behandlingen. Behandlingen av tillståndsansökan kan främjas genom att exempelvis förhandla med tillståndsmyndigheten på förhand och lämna en klar och möjligast komplett ansökan med bilagor. Genom att på förhand informera parter om projektet kan eventuella missförstånd minskas och därigenom också antalet anmärkningar som görs med anledning av ansökan. 

Även om det kan verka arbetsdrygt och tungt att söka tillstånd för projektet eller verksamheten så ger tillståndet vanligen sökanden bestående rätt att bedriva den verksamhet som fastställs i ansökan. Tillståndet ger alltså innehavaren rättsskydd att genomföra projektet eller bedriva den tillståndspliktiga verksamheten.

Regionförvaltningsverket tar ut en avgift för behandlingen av tillståndsärendet. Avgiften tas ut av tillståndssökanden. Avgiftens storlek fastställs enligt den statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken som är i kraft då ansökan inleds. Om regionförvaltningsverket meddelar en handling som innehåller flera beslut som är avgiftsbelagda enligt förordningen så tas en avgift enligt förordningen ut för varje beslut. 

För behandlingen av en ansökan som gäller ändring eller översyn av tillståndet tas i regel ut en avgift som till beloppet är 50 procent av avgiften enligt avgiftstabellen i förordningen. Om det är fråga om en teknisk rättelse i ett enskilt tillståndsvillkor är avgiften 10 procent av avgiften enligt tabellen. 

Om beslutshandlingen omfattar flera åtgärder eller verksamheter som enligt avgiftstabellen ska vara avgiftsbelagda tas för behandlingen av ärendet ut en avgift enligt den högre avgiftskategorin i tabellen, emellertid så att det till avgiften kan läggas till 50 procent av avgifterna enligt tabellen för de övriga åtgärderna eller verksamheterna. 

Avgiften som tas ut för behandlingen av ärendet påverkas inte av om det fattade beslutet är positivt eller negativt. För en återkallad eller icke kompletterad ansökan tas ut en avgift som motsvarar den gjorda arbetsmängden.

Behovet av miljötillstånd och vattenhushållningstillstånd


Vattenlagen är en lag för användningen av vatten. Användning av vatten betyder all sådan verksamhet som hänför sig till vattenområden och grundvatten. Behovet av tillstånd enligt vattenlagen bestäms å ena sidan av konsekvenserna av projektet (allmän tillståndsplikt för vattenhushållningsprojekt) och å andra sidan  av att vissa projekt som är listade i vattenlagen som kräver tillstånd oberoende av konsekvenserna (alltid tillståndspliktiga vattenhushållningsprojekt).

Konsekvensbaserat behov av tillstånd beror på om projektet orsakar skadliga förändringar i vattendrag, strand, vattenmiljö eller grundvatten som kränker allmänna eller enskilda intressen. Alltid tillståndspliktiga projekt är sådana som till sin omfattning eller sina konsekvenser är så betydande att de alltid kräver tillstånd. Projekt som kräver tillstånd kan vara exempelvis anläggning av en brygga, bro eller damm, anläggande av en vattenledning eller kabel i vattenområde, muddring eller utfyllnad av vattenområde, fiskeriekonomisk iståndsättning, tillgodogörandet av vattenkraft, farleder, höjning av vattenståndet, ändrad vattenreglering och uttag av vatten.

Miljöskyddslagen är en allmän lag som ska förebygga och hindra förorening av miljön. Lagen innehåller bestämmelser om skydd av mark, luft och vatten. Tillstånd enligt miljöskyddslagen krävs för verksamheter som medför risk för förorening av miljön. Sådana verksamheter är bland andra skogsindustri, metallindustri och kemisk industri, energiproduktion, stora djurstallar och fiskodling. Tillstånd krävs för både ny verksamhet och väsentlig ändring av verksamheten.

Om det inte är helt uppenbart om ett tillstånd behövs så är det bäst att kontakta tillsynsmyndigheten, dvs. den lokala närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) eller den kommunala miljöskyddsmyndigheten. De kan berätta om det krävs tillstånd och om ansökningsförfarandet. På begäran ger tillsynsmyndigheten ett utlåtande om behovet av tillstånd enligt vattenlagen och miljöskyddslagen. Om tillstånd krävs både enligt vattenlagen och miljöskyddslagen så räcker det med en ansökan till regionförvaltningsverket. Vanligen fattas ett beslut gällande ansökan och båda tillstånden ingår i beslutshandlingen.

Vattenhushållningstillstånd söks hos tillståndsmyndigheten för vattenlagen som är regionförvaltningsverket. Den kommunala miljöskyddsmyndigheten avgör vissa ärenden i samband med dikning, bland annat tvisteärenden. 

Tillståndsmyndigheter enligt miljöskyddslagen är regionförvaltningsverken och de kommunala miljöskyddsmyndigheterna. Ärenden som behandlas hos en statlig tillståndsmyndighet har vanligen betydande miljökonsekvenser eller konsekvenser som hänför sig till flera kommuners områden.

Vilken tillståndsmyndighet som ska behandla ärendet bestäms i regel enligt 34 § i miljöskyddslagen och 1 kapitlet i miljöskyddsförordningen.

Om tillstånd krävs både enligt vattenlagen och miljöskyddslagen är det regionförvaltningsverket som behandlar och fattar beslutet. 

NTM-centralerna och kommunernas miljöskyddsmyndigheter ger vid behov råd angående vilken myndighet som tillståndet ska sökas hos.

Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning

Syftet med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) är att minska eller helt hindra skadliga miljökonsekvenser av projektet. I lagstiftningen bestäms för vilka projekt det alltid ska göras en miljökonsekvensbedömning. Förfarandet kan tillämpas också på mindre projekt eller andra än i lagen nämnda projekt om de anses orsaka betydande skadliga miljökonsekvenser. Projekten kan vara till exempel motorvägar, gruvor, avfallshanteringsanläggningar eller vindkraftverk.

Vid en miljökonsekvensbedömning bedöms projektets konsekvenser i samband med planeringen innan beslutet fattas och då det ännu är möjligt att påverka framtida lösningar. Miljökonsekvensbedömningen är ett hjälpmedel vid planeringen och bedömningsresultaten ska beaktas vid tillståndsprövningen av projektet. Aktören som planerar projektet ska se till att nödvändiga miljöutredningar görs. Det kan vara ett privat företag eller offentligt organ som ansvarar för planeringen. Förfarandet styrs och övervakas av NTM-centralen som är kontaktmyndighet. Vid kärnenergiprojekt är kontakmyndigheten arbets- och näringsministeriet. Det är NTM-centralen som beslutar om projektet kräver ett MKB-förfarande.

Undantag från skyddande av vissa typer av vattennatur

Det är förbjudet att äventyra bevarandet av de naturliga förhållandena i flador eller glon på högst tio hektar eller källor eller, någon annanstans än i landskapet Lappland, tjärnar eller sjöar på högst en hektar eller rännilar. Regionförvaltningsverket kan emellertid i enskilda fall på ansökan bevilja undantag från förbudet om målen för skyddet av dessa typer av vattennatur inte avsevärt äventyras. Ansökan om undantagstillstånd söks hos regionförvaltningsverket. Projektet kan utöver undantagstillståndet kräva också vattenhushållningstillstånd eller miljötillstånd.

Beaktande av Naturaområdet

Det är förbjudet att avsevärt försämra de naturvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som ingår i Natura 2000-nätverket. Om ett projekt eventuellt avsevärt försämrar naturvärden som ska skyddas av Naturaområdet ska de aktuella konsekvenserna bedömas i projektplanen i enlighet med naturvårdslagen. Regionförvaltningsverket begär ett utlåtande om bedömningen av NTM-centralen, som senast inom sex månader från mottagandet av begäran om utlåtande ska ge sitt utlåtande. Förfarandet kan förlänga behandlingstiden för tillståndsärendet.

Utarbetning av ansökan


Den som söker tillstånd hos regionförvaltningsverket kan vara en fysisk person (en människa) eller en juridisk person. Juridiska personer är exempelvis aktiebolag, öppna bolag, kommanditbolag, andelslag, stiftelser, registrerade föreningar, staten, kommuner eller församlingar.

Sökanden ska vara rättssubjekt för att den ska kunna beviljas rättigheter och åläggas skyldigheter. Vid vattenhushållningsärenden är sökandet ofta bundet till ägandet av fastigheten medan sökanden av miljötillstånd i princip kan vara vilken verksamhetsutövare som helst.

Regionförvaltningsverket har en e-tjänst som vi rekommenderar att används för utarbetningen av både vatten- och miljötillstånd. Uppgifterna som begärs i ansökan som görs i e-tjänsten avgränsas enligt hurdant projekt eller hurdan verksamhet som tillståndet söks för. Tjänsten vägleder dessutom sökanden i hur ansökan ska fyllas i. I e-tjänsten kan ansökan förberedas av flera personer. Det är alltså möjligt att lägga till flera personer som tillsammans eller å någons vägnar hjälper till med att göra upp ansökan.

Om projektet utöver vattenhushållningstillstånd eller miljötillstånd är förknippat med tillstånd som ska sökas hos andra myndigheter så kan sökandet av tillstånd också inledas i tjänsten Luvat ja valvonta (Tillstånd och tillsyn). Där kan samma uppgifter för projektet på en gång lämnas till ansökningar om tillstånd hos flera olika myndigheter.

Svar på frågor om hur du använder e-tjänsten för miljöärenden och fyller i ansökan får du genom att skicka e-post till adressen [email protected].

Både vattenlagen och miljöskyddslagen utgår ifrån att den som utarbetar ansökan ska ha tillräcklig sakkännedom för att med beaktande av projektets art, omfattning och konsekvenser kunna utarbeta ansökan. Det rekommenderas starkt att man anlitar experthjälp för utarbetningen av ansökan och bilagorna till den om sökanden inte från tidigare har erfarenhet av vatten- och miljötillståndsärenden och utarbetningen av redogörelser och bedömningar som behövs för behandlingen av dem.

För att ansökan ska bli högklassig krävs genuina satsningar. Behandlingen av ansökan kommer i gång ordentligt först efter att alla nödvändiga uppgifter som krävs i lagen eller som annars är nödvändiga för att kunna fatta ett beslut i ärendet har överlämnats till tillståndsmyndigheten. Myndigheten ber vid behov om komplettering av ansökan och det förlänger behandlingstiden. Behandlingen av ansökan går alltid smidigare om målen med projektet, konsekvenserna och eventuella olägenheter och skador har utretts på förhand och tydligt presenteras i ansökan.

Avgiften som tas ut för behandlingen av ärendet påverkas av behandlingstiden för ansökan men också av den arbetsmängd som extra behandlingsfaser innebär för behandlingen. Om en ansökan är mycket bristfällig och behöver kompletteras flera gånger ökar arbetsmängden hos myndigheten. Det kan även påverka den avgift för beslutet som tas ut för behandlingen.

Svar på frågor av allmän natur som gäller inledande av ärenden kan fås från NTM-centralernas och regionförvaltningsverkens kundservice för miljöfrågor.

Då ansökan görs upp är det skäl att beakta att uppgifterna som presenteras i ansökan och bifogade handlingar blir offentliga efter att ansökan har inletts. Det innebär att myndigheten är tvungen att visa handlingarna för alla som frågar efter dem, om inte myndigheten genom ett överklagbart beslut har konstaterat att någon enskild handling är sekretessbelagd enligt lag. Myndigheten fattar ett beslut om sekretess om någon begär att få se en handling som har konstaterats vara sekretessbelagd.

I regel hör offentligt hörande till behandlingsprocessen för vatten- och miljötillståndsansökningar. I hörandeprocessen offentliggör tillståndsmyndigheten de ansökningshandlingar som konstaterades vara offentliga på tillståndsmyndighetens webbplats och där kan man läsa dem. Handlingarna som offentliggörs editeras i det sambandet främst med tanke på personuppgiftsskyddet. För att smidiggöra det hela är det värt att presentera så lite personuppgifter som möjligt i ansökningshandlingarna. Det är skäl att observera att elektroniska handlingars egenskaper eller metadata kan innehålla personuppgifter.

Om ansökan ur sökandens synvinkel innehåller uppgifter som med stöd av lag är sekretessbelagda kan sökanden i samband med att handlingarna skickas separat begära att enskilda uppgifter eller handlingar hålls hemliga. I samband med begäran ska motiveringen till att sekretessbelägga handlingarna presenteras. Det slutliga beslutet om att sekretessbelägga uppgifterna fattas av tillståndsmyndigheten. Utsläpps- och kontrolluppgifterna samt miljökvalitetsuppgifterna för miljötillståndspliktig verksamhet är inte sekretessbelagda uppgifter.

Uppgifterna i ansökan bör presenteras i sådan form att de är tillräckliga för att ansökan ska kunna behandlas men inte förutsätter att de sekretessbeläggs. Det är skäl att lägga icke-offentliga uppgifter som hänför sig till ansökan i separata bilagor. 

Det är bäst att skicka material som innehåller sekretessbelagda eller annars känsliga uppgifter till regionförvaltningsverket genom att använda krypterad e-post. Den maximala storleken för filer som bifogas e-posten är 20 Mb. Om bilagorna är för stora så kan filstorleken minskas eller bilagorna skickas i flera olika e-postmeddelanden. Sökanden ansvarar för att meddelandet kommer fram.

•    Regionförvaltningsverkets krypterade e-post (på finska)

Då tillståndsansökan förbereds är det värt att redan i god tid innan det blir aktuellt att lämna in ansökan tillsammans med sakkunniga ta reda på vilka redogörelser som krävs för att göra upp tillståndsansökan. Vissa redogörelser kan vara sådana att de måste göras en viss tid på året. Om man väntar med att göra en sådan redogörelse tills tillståndsansökan behandlas kan det orsaka avsevärda förseningar i tillståndsbehandlingen.

Om redogörelserna som ska göras för tillståndsansökan kräver att man rör sig i eller undersöker området ska rätten att undersöka och röra sig i området beaktas. För att röra sig i ett område på ett sätt som inte omfattas av allemansrätten krävs samtycke av områdets ägare/besittare eller ett undersökningstillstånd enligt vattenlagen. 

På Finlands territorialvatten får utredningar som gäller formen eller sammansättningen av eller strukturen hos havsbottnen eller dess inre inte utan tillstånd av försvarsmakten företas med hjälp av geologiska eller geofysiska undersökningar, inte heller får havsbottnens topografiska former mätas och registreras systematiskt. Tillstånd för utredningsarbeten på Finlands territorialvatten beviljas enligt territorialövervakningslagen och motsvarande statsrådets förordning om territorialövervakning. Försvarsministeriet ansvarar för ärendet och besluten fattas av den operativa avdelningen vid huvudstaben för Försvarsmakten i Finland.

Tillstånd att göra utredningar i Finlands ekonomiska zon styrs av lagen om Finlands ekonomiska zon som grundar sig på FN:s havsrättskonvention (UNCLOS). Arbets- och näringsministeriet svarar för ärendet och besluten fattas av statsrådet.

Krav på ansökans innehåll

Vid vattenhushållningstillstånd kommer kraven på ansökans innehåll i regel direkt från vattenlagen och förordningen om vattenhushållningsärenden medan de vid miljötillstånd kommer direkt från miljöskyddslagen och förordningen om miljöskydd. För att klargöra vilka förutredningar som behövs och innehållskraven på ansökan och underlätta utarbetningen av ansökan i e-tjänsten har regionförvaltningsverket i egenskap av tillståndsmyndighet tolkat allmänna krav på författningsnivå till krav efter projekt eller verksamhet. 

Ansökan ska vara tydlig och strukturerad. Dessutom ska ansökan och de bifogade handlingarna utgöra en entydig och begriplig helhet. Till ansökan ska alltså medtas en sammanfattning av det väsentliga innehållet i redogörelserna så att de grundläggande sakerna om projektet och dess verkningar framgår av ansökan. Till ansökan ska bifogas sådana aktuella redogörelser som är nödvändiga för att behandla ansökan, till exempel hur ett projekt genomförs, miljötillståndspliktig verksamhet och dess utsläpp, projektets konsekvenser och parter. Det ska framgå av ansökan vilket material och vilka beräknings-, utrednings- eller utvärderingsmetoder som de givna bedömningsuppgifterna grundar sig på.

Det är bäst att undvika att uppge personuppgifter i ansökan. Till exempel ska kontaktuppgifterna för fastighetsägare i influensområdet inte skrivas in bland texten i ansökningshandlingen utan skickas i en separat bilaga till ansökan.

Om projektet är ett projekt som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-projekt) ska till ansökningshandlingen bifogas bedömningsrapporten enligt lagen i fråga, kontaktmyndighetens utlåtande och en motiverad slutsats om bedömningsrapporten.

Om ett projekt avsevärt försämrar de naturvärden som ska skyddas i ett område som ingår i Natura 2000-nätverket ska de aktuella konsekvenserna bedömas enligt 65 § i naturvårdslagen i ansökningshandlingarna. 

I ansökningshandlingarna ska dessutom bedömas hurdana konsekvenser som projektet eller verksamheten samt utsläppen som de medför har på uppnåendet av målen i havsvårdsplanen och uppnåendet av målen för riskhanteringen som anges i en eventuell kontrollplan för översvämningsrisker.

Ritningarna som fogas till ansökan ska vara tydliga och ha en ändamålsenlig skala, till exempel så här:

  • översikts-/generalkarta 1:100 000–1:200 000
  • fastighetsregisterkartor 1:5 000–1:10 000
  • situationsplan 1:500–1:2 000
  • längdprofil, lodrät/vågrät skala 1:100–1:200 / 1:1 000–1:2 000
  • genomskärningar 1:100–1:200
  • detaljer 1:10–1:100
  • processbeskrivningar enligt tema
  • temakartor enligt tema.

Ritningarna ska göras upp i en storlek enligt ISO-A-serien (A4, A3, osv.).

Sökanden ska ha nyttjanderätt till materialet som används för utarbetningen av ritningarna. På ritningarna ska antecknas ritningens identifikationsuppgifter (typ och nummer), skalan, reduktionsmåttet, vilket höjdsystem som används samt datum och vem som har gjort upp den.

Myndigheten kan utöver elektroniskt bifogade ritningar dessutom be om pappersversioner av stora ritningar för att underlätta behandlingen.

Ansökan om vattenhushållningstillstånd ska innehålla de redogörelser som krävs enligt förordningen om vattenhushållningsärenden. I ansökningstexten ska presenteras väsentliga uppgifter om vilka separata utredningar och undersökningar som har gjorts för att bedöma genomförandet av projektet och dess konsekvenser. Till ansökan ska bifogas nödvändiga kartor och ritningar samt eventuella separata redogörelser, till exempel den fiskerinäringsredogörelse som det som presenteras i ansökningstexterna grundar sig på. 

I ansökan ska anges på vilken grund sökanden har rätt att söka tillstånd och vilket som är projektets syfte. Dessutom ska anges platsen för projektet och en redogörelse för planläggningen i det aktuella projektområdet. I ansökan ska klart beskrivas vilket område som behövs för att genomföra projektet och hur sökanden ordnar rättigheterna till området i fråga. Dessutom ska området för verkningarna av projektet beskrivas. Till ansökan ska bifogas en förteckning över alla parter och deras kontaktuppgifter, dvs. alla personer och parter vars rätt eller fördel kan påverkas av projektet.   

I ansökan ska finnas en beskrivning av de konstruktioner och anläggningar som ska uppföras, av övriga arbeten och åtgärder som ska vidtas. Platsen för anläggningar, arbeten och åtgärder ska också tydligt presenteras i planritningen som bifogas ansökan. I ritningarna för de planerade anläggningarna och anordningarna ska konstruktionernas huvudsakliga dimensioner antecknas. Dessutom ska antecknas sådana uppgifter som behövs för att bedöma anläggningarnas och anordningarnas konsekvenser för vattendrag eller användningen av vatten.

I ansökan ska anges de uppgifter som behövs vid bedömningen av projektets rättsliga förutsättningar, projektets verkningar på vatten- och naturförhållanden och användningen av vattendrag samt vid bedömningen av vilka skador och olägenheter som projektet medför. I ansökan ska berättas grundläggande uppgifter om vattendrag som påverkas av projektet och bedömas projektets konsekvenser för exempelvis

  • användningen av strandområden (bl.a. planläggningen)
  • skyddade och fridlysta områden och naturens mångfald
  • vattenstånd och vattenföring
  • användningen av vattensystemet
  • vattenkvaliteten
  • fiskbeståndet, bottenfaunan, andra organismer och vegetationen
  • grundvatten.

Utöver bestående konsekvenser ska i ansökan bedömas konsekvenserna av arbeten som görs för projektet. Sökandens synpunkter på vilka kontroller som behövs kan också bifogas ansökan.

I ansökan ska också göras en bedömning av vilka förluster av förmån som projektet medför, hur de kan minskas och vid behov ersättas.

Dessutom kan sökanden i ansökan presentera sina synpunkter på förutsättningarna för att bevilja tillstånd.

Det är möjligt att söka tillstånd till förberedelser i samband med tillståndsansökan. Om man i ansökan ansöker om rätt att vidta förberedande åtgärder för projektet redan innan beslutet vinner laga kraft (s.k. tillstånd till förberedelser) ska man i ansökan specificera vilka åtgärder som man utgående från rätten skulle vidta och motiveringen till att ett tillstånd till förberedelser behövs för åtgärderna i fråga. Vid utarbetningen av ansökan bör beaktas att tillstånd till förberedelser bara kan beviljas för sådana åtgärder som kan vidtas utan att den övriga användningen av vattnen eller naturen och dess funktion tillfogas någon avsevärd olägenhet, och där förhållandena efter det att åtgärderna har vidtagits till väsentliga delar kan återställas i den händelse att tillståndsbeslutet upphävs eller tillståndsvillkoren ändras. Om ett tillstånd till förberedelser beviljas åläggs tillståndstagaren i regel att ställa en säkerhet för den händelse att tillståndet inte beviljas eller dess villkor ändras på grund av överklagande.

Närmare information om innehållskraven för tillståndsansökan för projektet hittas exempelvis i ansökan i regionförvaltningens e-tjänst och ifyllnadsanvisningarna.

Till miljötillståndsansökan ska bifogas de redogörelser som enligt bestämmelserna i miljöskyddsförordningen är nödvändiga för behandlingen av ärendet. I ansökningstexten ska presenteras väsentliga uppgifter om redogörelser och utredningar som har gjorts för att bedöma verksamheten enligt ansökan och dess konsekvenser. Till ansökan ska bifogas nödvändiga kartor och ritningar samt väsentliga redogörelser som det som presenteras i ansökningstexterna grundar sig på.

I tillståndsansökan ska anges var verksamheten är placerad, miljöförhållandena och bedömas verksamhetens konsekvenser för miljön och den planerade tidpunkten för verksamheten. 

I ansökan ska beskrivas sådana uppgifter om verksamhetens produktion, processer, utrustning och om konstruktionerna och deras placering som behövs för tillståndsprövningen. Till ansökan ska dessutom bifogas uppgifter om råvaror, bränslen, kemikalier och annat material som används inom verksamheten, upplagringen av dem, användningen av energi och vatten samt en uppskattning av energi- och materialanvändningens effektivitet och hur den bästa tillgängliga tekniken tillämpas i den planerade verksamheten.

I ansökan ska anges arten och mängden utsläpp från verksamheten samt uppgifter om avfall som uppkommer av verksamheten och hur de hanteras. Verksamheten kan orsaka utsläpp i vatten, luft och mark. Dessutom ska beskrivas buller, vibrationer och ljusförorening som verksamheten medför. I ansökan ska presenteras vilka möjligheter det finns att minska och rena utsläppen samt en redogörelse för åtgärder som vidtas för att skydda mark och grundvatten. För avfall ska dessutom presenteras vilka åtgärder som planeras för att minska avfallsmängden och skadorna, för att återvinna och bortskaffa avfall och var det är meningen att avfallet ska återvinnas eller bortskaffas.

I tillståndsansökan ska bedömas riskerna i samband med verksamheten och beskrivas de åtgärder som planeras för att förhindra olyckor och åtgärder vid störningar.

I ansökan ska också beskrivas sökandens förslag för uppföljning och kontroll av konsekvenserna av verksamheten och utsläppen den orsakar i miljön.

I ansökan ska dessutom presenteras en för allmänheten avsedd sammanfattning av uppgifterna som finns i tillståndsansökan och anmälan. Dessutom ska till ansökan bifogas en utredning över rågrannar till verksamhetsplatsen och andra parter som verksamheten och dess konsekvenser särskilt kan beröra.

Om tillståndsansökan gäller en direktivanläggning krävs att ansökan innehåller vissa specialuppgifter som anges i 3 § 3 momentet i miljöskyddsförordningen. 

Om verksamheten orsakar utsläpp i vattendrag ska till ansökan enligt 5 § i miljöskyddsförordningen bifogas uppgifter om recipienten eller enligt 7 § uppgifter om grundvattenområdet om verksamheten är placerad på grundvattenområde. 

Dessutom förutsätts i förordningen egna särskilda utredningar i ansökningar som gäller vissa funktioner, till exempel rening av avloppsvatten och återvinning eller bortskaffning av avfall.

Till ansökan ska efter behov bifogas exempelvis uppgifter om avtal om eventuell anslutning till ett avlopp och avledande av avloppsvatten. Till ansökan ska dessutom bifogas:

  • karta som visar platsen för verksamheten och vilka objekt som orsakar utsläpp, 
  • en situationsplan av vilken det framgår var de för konstruktionerna och miljön viktigaste utsläppspunkterna och processerna finns
  • ett processdiagram av vilket de väsentliga utsläppskällorna framgår.

I samband med tillståndsansökan är det möjligt att ansöka om rätt att inleda den tillståndspliktiga verksamheten enligt tillståndsbeslutet redan innan beslutet vinner laga kraft (ett så kallat tillstånd att inleda verksamheten). I ansökan ska sökanden i så fall specificera vilka aktiviteter som med stöd av rätten skulle påbörjas och motivera varför det är nödvändigt att påbörja dem genast efter att man har fått tillståndsbeslutet. Vid utarbetningen av ansökan ska beaktas att rätten att inleda verksamheten innan tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft kan beviljas bara om det att man startar dessa aktiviteter inte gör det onödigt att söka ändring i beslutet. Om rätten att inleda verksamheten beviljas åläggs tillståndstagaren i regel att ställa en säkerhet för den händelse att tillståndsbeslutet upphävs eller dess villkor ändras på grund av överklagande.  

Närmare information om innehållskraven på tillståndsansökan hittas exempelvis bland ifyllnadsanvisningarna och ansökan i regionförvaltningens e-tjänst.

Hur framskrider ansökningsprocessen?

Förhandsförhandlingen är ett möte mellan den som svarar för projektet och myndigheterna där man byter information och ger råd. En förhandsförhandling kan behövas om tekniken som används i projektet är ny i Finland, projektet är förknippat med ny lagstiftning, det i projektområdet redan i utgångsläget finns intressekonflikter gällande exempelvis användningen av marken eller om det i omgivningen kring projektområdet finns känsliga objekt, så som grundvattenområden eller områden som hör till Natura 2000-nätverket. Till förhandlingen är det skäl att kalla alla statliga och kommunala myndigheter som är centrala för projektet. Dessutom förutsätter lagarna om miljöförfaranden att den som planerar ett projekt har tillräcklig sakkunskap om såväl tekniska faktorer som själva förfarandet. Därför är det ofta nödvändigt att få hjälp av en erfaren konsult.

För att få genuin nytta av förhandsförhandlingen ska planeringen av projektet vara på en tillräcklig nivå. Dessutom bör man förbereda sig grundligt inför förhandlingen. Myndigheterna behöver tillräckliga uppgifter om projektet för att kunna ta ställning till exempelvis vilka redogörelser och tillstånd som behövs. Den bästa nyttan av förhandsförhandlingen fås genom att i god tid på förhand skicka tillräckligt material till deltagarna. 

Vid förhandsförhandlingsförfarandet bestäms inga detaljer för förfarandena som krävs för projektet, utan syftet är att tillsammans komma överens om vilka särskilda utredningar som behövs, om konsekvensbedömningen är tillräcklig, vilka tillståndshelheter som behövs i senare skeden och hur olika förfaranden hänger ihop. Som bäst förbättrar förhandlingen tillståndshandlingarnas kvalitet, försnabbar därför tillståndsbehandlingen och ökar tredje parters (bland andra medborgare och miljöorganisationer) tillgång till information om de totala konsekvenserna av projektet. 

Ansökan bör skickas till regionförvaltningsverket i god tid innan det planerade startdatumet för projektet. Ansökan ska i regel lämnas elektroniskt och regionförvaltningsverket rekommenderar att ansökan utarbetas i regionförvaltningsverkets e-tjänst. I e-tjänsten hittas också närmare information om kraven på ansökans innehåll och där kan man följa med behandlingen av ansökan. Ansökan kan också lämnas per e-post. Om myndigheten begär det och det behövs för behandlingen av ärendet ska dessutom utskrivna pappersversioner av ansökningshandlingar skickas. En fysisk person kan fortsättningsvis lämna tillståndsansökan och bilagorna på papper.

Ansökan lämnas till det regionförvaltningsverk i vars område man har för avsikt att genomföra projektet. Tillståndsärenden behandlas i Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Östra Finland, Västra och Inre Finland samt Norra Finland. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har dessutom hand om vatten- och miljötillståndsärenden i Sydvästra Finlands område och Regionförvaltningsverket i Södra Finland tillståndsärenden i Lapplands område. E-tjänsten styr automatiskt ansökan till rätt regionförvaltningsverk för behandling.

Ansökan granskas hos regionförvaltningsverket efter att den har inletts. Först undersöks om regionförvaltningsverket är behörigt att fatta beslut i ärendet. Om det konstateras att ärendet inte omfattas av regionförvaltningsverket behörighet så överförs ärendet till den myndighet som är behörig. Regionförvaltningsverket meddelar sökanden om ärendet överförs.

Sedan undersöks grunden för tillståndsansökan och fattas beslut om vilken grupp av personer som ska behandla ärendet (vanligen en föredragande och en avgörare). Vid valet av föredragande och avgörare beaktas att de har den sakkännedom som krävs för det aktuella ärendet.

Beroende av området så kan dessutom lokala närings-, trafik- och miljöcentralen informeras om att ansökan har blivit anhängig. 

De som behandlar ansökan gör en inledande granskning av ansökan. Samtidigt ges lokala närings-, trafik- och miljöcentralen (övervakar vatten- och/eller miljöskyddslagen) i vissa områden tillfälle att presentera kompletteringsbehov för gruppen som behandlar ansökan. Om ansökan är bristfällig ombes sökanden komplettera den. Vanligen får man en månad på sig att göra kompletteringen. 

Det kan hända att man blir tvungen att begära komplettering av ansökan flera gånger för att få alla nödvändiga handlingar som behövs för att behandla ärendet. Om ansökan inte kompletteras inom den utsatta tiden eller de handlingar som behövs inte lämnas trots begäran kan regionförvaltningsverket låta bli att pröva ärendet.

För att utreda/specificera ärendet kan ett möte mellan sökanden och myndigheten hållas vid behov.

Kungörelse

När ansökan innehåller tillräckliga uppgifter delges den för andra myndigheter och parter genom att publicera en kungörelse. Kungörelsen och handlingarna som kungörs hålls framlagda i databasen över vatten- och miljötillstånd under minst 30 dagar.

Databasen över vatten- och miljötillstånd

Information om kungörelsen publiceras också i de kommuner vars områden ansökan gäller. Parterna får ett kungörelsebrev. Information om betydande ansökningar meddelas dessutom i tidningar som utkommer i projektets influensområde.

I en kungörelse anges var handlingarna hålls framlagda och hur man ska gå till väga om man vill lämna en anmärkning om ansökan. Dessutom anges i kungörelsen inom vilken tid anmärkningar och åsikter inklusive kraven ska läggas fram för myndigheten som behandlar ärendet. Ärendet kan avgöras även om inga anmärkningar eller åsikter har lagts fram.


Ställningstaganden till ansökan

Under kungörelsetiden begär regionförvaltningsverket utlåtanden om ansökningsärendet av behövliga myndigheter (exempelvis ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid närings-, trafik- och miljöcentralen och fiskerimyndigheten, Transport- och kommunikationsverket, Trafikledsverket, Museiverket, kommunen och den kommunala miljöskyddsmyndigheten) och andra aktörer. 

Anmärkningar med anledning av ansökan får framställas av dem vars rätt eller fördel ärendet kan beröra (part). Andra än parterna har rätt att framföra sin åsikt med anledning av ansökan. 

Vi önskar att utlåtanden, anmärkningar och åsikter främst skickas till regionförvaltningsverket med en elektronisk blankett. I den elektroniska blanketten finns mer detaljerade anvisningar om hur du skriver anmärkningen eller åsikten. Anmärkningsblanketten kräver inte att man identifierar sig. Däremot måste diarienumret för ärendet som utlåtandet, anmärkningen eller åsikten gäller och sökanden anges i blanketten. En anmärkning eller en åsikt kan också skickas per e-post.

Blankett för uttlandets, anmärkningar och åsikterna

Regionförvaltningsverket ber sökanden om en förklaring vid ärenden enligt vattenlagen och ett bemötande vid ärenden enligt miljöskyddslagen till lämnade utlåtanden och anmärkningar. Den utsatta tiden är vanligen en månad.

I samband med begäran kan regionförvaltningsverket vid behov ännu be om komplettering av ansökan gällande frågor som kommit upp i utlåtanden eller anmärkningar. Det kan bli nödvändigt att med anledning av tilläggskompletteringen ännu en gång höra exempelvis myndigheter.

För att utreda/specificera ärendet kan ett möte mellan sökanden och myndigheten hållas vid behov.

Regionförvaltningsverket kan förrätta en syn enligt 38 § i förvaltningslagen om det behövs för att kunna utreda ärendet. Den som är part ges tillfälle att närvara vid synen och att uttala sin åsikt om de omständigheter som upptäcks. Till synen kallas också den myndighet till vars uppgifter övervakningen av den aktuella verksamheten hör enligt lag eller vars sakkännedom behövs för att kunna fatta beslut i ärendet. Vid synen upprättas ett protokoll i vilket myndighetens viktigaste iakttagelser och parternas anmärkningar antecknas. Protokollet bifogas ansökningshandlingarna och ges för kännedom till parten och andra som kallades till förrättningen.

Regionförvaltningsverket kan dessutom göra en inspektion på ort och ställe som avses i 39 § i förvaltningslagen. Parter som direkt berörs av ärendet underrättas om tidpunkten då en inspektion inleds, såvida syftet med inspektionen inte äventyras av en sådan underrättelse. Parten som avses ovan har rätt att närvara vid inspektionen samt framföra åsikter och ställa frågor om omständigheter som gäller inspektionen. Under inspektionens gång ska parten om möjligt underrättas om ändamålet med inspektionen, hur den genomförs och om fortsatta åtgärder. En skriftlig inspektionsberättelse ska göras över inspektionen. Av berättelsen ska inspektionens förlopp och inspektionsförrättarens viktigaste iakttagelser framgå. Inspektionsberättelsen bifogas handlingarna och ges för kännedom till de parter som hade rätt att delta vid inspektionen.

Regionförvaltningsverket börjar bereda beslutet när ärendet har utretts tillräckligt och ärendet är kungjort. Beslutet fattas utgående från föredragandens beslutsförslag. Det kan finnas flera beslutsfattare beroende av ärendets art eller omfattning.

Beslutet fattas utgående från vad som föreskrivs i lagstiftningen.

Beslutet meddelas skriftligen. I beslutet redogörs för ärendet och parternas krav. Utöver beslutet presenteras motiveringen till hur man har kommit till det. När ett projekt eller en verksamhet beviljas tillstånd meddelas samtidigt villkor för hur projektet ska genomföras (exempelvis tiden inom vilken projektet ska inledas och till väsentliga delar färdigställas) eller hur verksamheten ska bedrivas. I beslutet ges dessutom svar på presenterade krav. Till beslutet bifogas en besvärsanvisning av vilken det framgår hur man kan överklaga beslutet om man är missnöjd med det.

Förutsättningar för att beviljas vattenhushållningstillstånd

Vanligen förutsätter beviljandet av tillstånd att nyttorna med projektet är större än olägenheterna. 
Ett vattenhushållningstillstånd beviljas om 

  • projektet inte nämnvärt kränker allmänna eller enskilda intressen eller
  • projektet medför sådan nytta för allmänna eller enskilda intressen som är avsevärd i förhållande till de förluster som det medför för sådana intressen. 

Tillstånd kan inte beviljas om projektet 

  • äventyrar det allmänna hälsotillståndet eller den allmänna säkerheten 
  • skadar miljön, vattennaturen eller deras funktion 
  • i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten. 


Dessutom ska tillståndstagaren ha rätt till de områden som krävs för projektet. Om sökanden inte äger området och inte heller besitter det med stöd av en ständig nyttjanderätt, är en förutsättning för tillstånd att 

  • förutsättningar för att bevilja sökanden rätt att använda området uppfylls eller
  • sökanden lägger fram en tillförlitlig redogörelse för hur rätten till området kommer att ordnas. 

Förutsättningar för att beviljas miljötillstånd

Miljötillstånd beviljas om verksamheten uppfyller kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen. Vid behandlingen av ansökan beaktas dessutom kraven i naturvårds- och avfallslagarna.

Vid behandlingen av miljötillståndsansökan bedöms verksamhetens konsekvenser varvid man beaktar verksamhetens placering och hur känslig miljön är. Det är möjligt att skriva in bestämmelser i miljötillståndet genom vilka man begränsar verksamhetens konsekvenser.

Verksamheten får inte med beaktande av begränsningarna som fastställs i tillståndet ensam eller tillsammans med andra verksamheter orsaka:

  • sanitär olägenhet  
  • oskäliga olägenheter för grannarna som avses i lagen om vissa grannelagsförhållanden  
  • miljöförorening eller risk för sådan  
  • örorening av mark, grundvatten eller hav  
  • försämring av speciella naturförhållanden  
  • äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet 

Tillstånd till förberedelser eller tillstånd att inleda verksamheten

I samband med tillståndsprövningen kan ett beviljande eller avslående beslut fattas för ansökan om tillstånd till förberedelser för ett projekt enligt vattenlagen eller en ansökan som gäller rätt att inleda miljötillståndspliktig verksamhet trots överklagande.

I samband med ett beviljande beslut, om det inte är uppenbart onödigt, åläggs sökanden att betala en säkerhet innan de tillåtna arbetena eller den miljöståndspliktiga verksamheten inleds. Kravet på att ställa säkerhet gäller inte staten eller dess inrättningar och inte heller kommuner och samkommuner. Säkerheten ska kunna täcka ersättningen av skador, olägenheter och kostnader som kan föranledas av att beslutet upphävs eller tillståndsvillkoren ändras. 

Vattenhushållningstillstånd och miljötillstånd är i regel i kraft tillsvidare (alltså permanent) om tillståndet inte har beviljats på viss tid. Ett tillstånd på viss tid går ut den dag då giltighetstiden upphör, om inte annat bestäms i tillståndsbeslutet. 

Ett vattenhushållningstillstånd som är i kraft tillsvidare förfaller om åtgärderna som förutsätts i tillståndsbeslutet inte till väsentliga delar har vidtagits eller om de inte har påbörjats inom den utsatta tiden. Man kan av särskilda skäl ansöka om förlängning av den utsatta tiden innan den har gått ut.

Beslut om att upphäva ett tillstånd som har beviljats för miljötillståndspliktig verksamhet och är i kraft tillsvidare kan fattas exempelvis i sådana fall att verksamheten inte har inletts inom fem år efter att tillståndet beviljades eller om den som bedriver verksamheten meddelar tillståndsmyndigheten att verksamheten har upphört.

Beslutet är en offentlig handling. Beslutet skickas till sökanden, myndigheter som har fått en begäran om utredning och dem som särskilt har bett om beslutet. 

Information om det meddelade beslutet ges till dem som särskilt informerats om ansökan och till dem som har gjort en anmärkning eller uttryckt sin åsikt i ärendet. 

Regionförvaltningsverket informerar om beslutet genom att publicera en kungörelse och beslutet på regionförvaltningsverkets webbplats. Information om kungörelsen publiceras dessutom på kommunens webbplats. Vid behov informeras det också i lokaltidningar om att beslutet har fattats.

Överklagande hos Vasa förvaltningsdomstol

Ändring i regionförvaltningsverkets beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär får lämnas av

  • den vars rätt eller fördel ärendet kan beröra,
  • registrerade föreningar och stiftelser som arbetar för att främja miljö-, hälso- eller naturskyddet eller för bättre trivsel i bomiljön och inom vars verksamhetsområde det uppstår miljökonsekvenser av verksamheten,
  • kommunen där verksamheten finns och andra kommuner inom vars område det uppstår miljökonsekvenser av verksamheten,
  • den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen och miljöskyddsmyndigheten i verksamhetsorten eller kommuner i influensområdet och
  • andra myndigheter som övervakar det allmänna intresset i det aktuella ärendet.

Som bilaga till beslutet finns anvisningar om hur överklagandet ska göras. Besvärstiden som nämns i beslutet (30 dagar) måste absolut följas. Besvärsskriften ska vara framme senast besvärstidens sista dag under tjänstetid.

De personer och myndigheter som ärendet berör informeras om överklagandet. De får ge sitt utlåtande eller bemötande till överklagandet. Förvaltningsdomstolen fattar ett beslut efter att den har behandlat ärendet.

Om ett tillstånd till förberedelser eller tillstånd att inleda verksamheten har beviljats i ärendet kan förvaltningsdomstolen besluta att fortsatt verksamhet eller åtgärderna ska avbrytas eller begränsas. Besvär som gäller tillstånd till förberedelser eller tillstånd att inleda verksamheten behandlas som brådskande.

Tillstånd till förberedelser / tillstånd att inleda verksamheten under besvärstiden

Tillstånd till förberedelser/ tillstånd att inleda verksamheten kan sökas med separat ansökan inom besvärstiden eller inom högst 14 dagar efter besvärstidens utgång. Tillsynsmyndigheterna och de som överklagade tillståndsbeslutet hörs angående ansökan innan beslutet fattas.  Vasa förvaltningsdomstol och de som har överklagat får ett meddelande om beslutet.

Överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen

Den som är missnöjd med Vasa förvaltningsdomstols beslut kan överklaga det hos högsta förvaltningsdomstolen. Överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen är möjligt bara om man har fått besvärstillstånd. Vasa förvaltningsdomstols beslut har en bilaga med anvisningar om hur man ska göra om man vill ansöka om besvärstillstånd och överklaga beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen.

Beslut som har vunnit laga kraft

Om regionförvaltningsverkets beslut inte överklagas eller besvärsinstansen (Vasa förvaltningsdomstol eller högsta förvaltningsdomstolen) inte upphäver eller överlämnar det för ny behandling vinner beslutet laga kraft.

Efter tillståndet


Vattenhushållningsprojektet eller miljötillståndspliktig verksamhet får inte inledas innan ett tillstånd som har vunnit laga kraft har beviljats. Om projektet har beviljats tillstånd till förberedelser eller verksamheten tillstånd att inleda verksamheten kan beslutet verkställas oberoende av överklagande på det sätt som beskrivs i tillståndet till förberedelser eller tillståndet att inleda verksamheten. Tillståndshavaren ska följa tillståndsvillkoren som meddelas i beslutet. Om beslutet överklagas hos förvaltningsdomstolen kan förvaltningsdomstolen efter egen prövning avbryta verkställandet.

Vid vattenhushållningsprojekt ska anmälas till tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten när projektet är slutfört eller en konstruktion som ingår i projektet har tagits i bruk. När det gäller miljötillstånd ska inledande av verksamheten på förhand anmälas till tillsynsmyndigheten om inledningstidpunkten inte framgår av tillståndsbeslutet eller om den ändras från tidpunkten som anmäldes på förhand.

Dessutom kan andra tillstånd eller anmälningar krävas för att kunna genomföra ett projekt eller inleda en verksamhet. Sådana är till exempel bygglov, bulleranmälan och åtgärdstillstånd av kommunen. Den projektansvariga ansvarar för att ta reda på och ansöka om dessa.

Ofta ska tillståndshavaren följa upp verksamhetens verkningar på vattendrag. Närmare detaljer för kontrollen bestäms i tillståndet. Kontrollen kan vara bestående eller under viss tid, beroende av hur långvariga verkningarna är. Vanligen ska tillståndshavaren rapportera kontrollresultaten till närings-, trafik- och miljöcentralen och den kommunala miljövårdsmyndigheten.

Tillståndshavaren svarar för underhållet av konstruktioner i samband med vattenhushållningstillstånd och att de används på ett lagligt sätt.

Efter tillståndsbeslutet kan det uppstå ett behov att tolka tillståndet eller enskilda tillståndsvillkor. Tolkningen görs av tillsynsmyndigheten. Om det däremot visar sig att tillståndsbeslutet eller tillståndsvillkoren behöver ändras är det tillståndshavaren som ska lämna en ansökan om ändringen till tillståndsmyndigheten.

Tillstånd som meddelas enligt vattenlagen och miljöskyddslagen och beslut som meddelas med stöd av dem samt iakttagandet av tillståndsvillkoren övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralerna (statlig tillsynsmyndighet) och kommunala miljövårdsmyndigheter. Om lagen eller bestämmelser som utfärdats eller villkor, förelägganden och föreskrifter som meddelats med stöd av den inte har iakttagits, ska tillsynsmyndigheten med hänsyn till sakens natur uppmana den som gjort sig skyldig till överträdelsen att upphöra med förfarandet, väcka ett förvaltningstvångsärende eller lämna en undersökningsbegäran till polisen.

Tillsynsmyndigheten övervakar genom periodiska inspektioner regelbundet sådan verksamhet som kräver miljötillstånd, ska anmälas eller registreras.

Länkar

Muddring, borttagande av vattenväxter, bearbetning av stränder och förbättring av badstränder och anläggning av bryggor:

Planering av restaurering av vattendrag och genomförande av projektet:

Länkar till lagar