Under senhösten fick jag in ett ärende som gällde språkstigarna för de olika språkgrupperna i kommunen samt avsaknaden av undervisning i modersmålsinriktad finska (härefter mofi). Det här fick mig att fundera rätt mycket på finskundervisningen och specifikt mofi-undervisningen i våra skolor.
I utredningen skriver jag att det finns ett uppenbart utvecklingsbehov av finskundervisningen i de svenskspråkiga skolorna. Enligt de nu gällande normerna finns det inga angivna ramar för till exempel elevunderlag gällande skyldighet att erbjuda mofi-undervisning. Kommunen har självbestämmanderätt i frågan, vilket leder till att tillgången varierar utbildningsanordnare emellan och ibland även inom kommunen.
Tillgången till modersmålsinriktad finska varierar
Inom ramen för det statligt finansierade projektet Mofi 2.0 som koordinerats av Åbo Akademi publicerades handboken ”Mofi-stigen. En handbok för mofi-lärare i 1–9” år 2021. I den sägs följande:
”Det är utbildningsanordnaren som besluter vilka språk och vilka lärokurser som erbjuds som A1- och A2-språk i skolorna, dvs. vilket av dessa som erbjuds som det andra inhemska språket och vilket som är ett främmande språk. Förutom elevunderlaget inverkar de lokala och regionala förutsättningarna till exempel gällande timfördelning, språkprogram och lärarresurser på vilka lärokurser och vilka språk som erbjuds. Det här innebär en stor variation i hur mofi-undervisningen ordnas i olika regioner och påverkar i förlängningen elevernas möjligheter att välja lärokurs i finska. Undervisningen i A1-språket inleds från och med 1.1.2020 i årskurs 1 och i de svenskspråkiga skolorna är A1-språket nästan uteslutande finska/mofi. Den närmaste jämförelsepunkten för mofi-lärokursen är A-lärokursen i finska, med den skillnaden att mofi är ämnad för elever som lever i en tvåspråkig hemmiljö och därmed är kriterierna för slutbedömningen i mofi högre ställda.”
Jämlikhet och resursering inom mofi-undervisningen
I Undervisnings- och kulturministeriets rapport Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder skriver Gun Oker-Blom ”Som specifikt verktyg för att stödja de elever som talar både svenska och finska i hemmet, har den svenska skolan, i synnerhet i regioner med stor andel tvåspråkiga elever, sedan 1988 erbjudit en lärokurs i modersmålsinriktad finska. I de nyligen genomförda kartläggningar och utvärderingar som gjorts finns det klara belägg för att det finns ett akut behov för att uppdatera, utveckla, bredda och fördjupa lärokursen i modersmålsinriktad finska och skapa tydligare riktlinjer och ramar för hanteringen av de tvåspråkiga elevernas språkliga utveckling i de svenskspråkiga skolorna” (sid 120, Undervisnings- och kulturministeriets rapport 2021:9)
”När det gäller elevernas möjligheter att följa lärokursen i modersmålsinriktad finska (mofi) finns det mycket stora skillnader mellan utbildningsanordnarna i Svenskfinland, och av allt att döma också stora utmaningar” framgår det ur Nationella centret för utbildningsundervisnings publikation "Hur hanteras två- och flerspråkigheten i de svenskspråkiga skolorna? Resultat av en utvärdering i åk 1–6 läsåret 2017-2018".
Regionförvaltningsverkets uppgift
Regionförvaltningsverkets uppgift är att främja regional jämlikhet genom att i regionerna sköta verkställighets-, styrnings- och tillsynsuppgifter som har samband med lagstiftningen. När jag ur regionförvaltningsverkets perspektiv granskat mofi-undervisningen är det uppenbart att vi har ett system som inte är jämlikt i våra olika regioner. Det handlar inte om att lärare inte skulle vara kompetenta nog, det handlar snarare om resursering och politiska beslut i kommunerna. Därtill handlar det om kommunstorlekar, skolnät och elevunderlag. Självfallet har kommunen rätt att erbjuda mer undervisning än de minimikrav som lagen ställer. Då vårt uppdrag är följa upp att alla skolelever har en jämlik utbildning frågar jag mig ifall det är dags att också i lag bekräfta mofi-undervisningen så att alla elever som är betjänta av den också har lagstadgad rätt till den. I 35 år har vi nu erbjudit tvåspråkiga elever mofi, kanske det är dags, som Gun Oker-Blom säger, att skapa tydligare riktlinjer och ramar för hanteringen av de tvåspråkiga elevernas språkliga utveckling i de svenskspråkiga skolorna.
Malin Eriksson
Överinspektör för bildningsväsendet
Källor:
Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-904-2
Hur hanteras två- och flerspråkigheten i de svenskspråkiga skolorna? Resultat av en utvärdering i åk 1–6 läsåret 2017-2018. https://karvi.fi/wp-content/uploads/2019/05/KARVI_0819.pdf
”Mofi-stigen. En handbok för mofi-lärare i 1–9” https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4103-1
