Bloggar

Ett tolerant samhälle?

Publiceringsdatum 12.4.2023 9.50 Blogg

Jag läste nyligen boken Stöld av Ann-Helén Laestadius. Stöld är en kriminalroman som utspelar sig i norra Sverige bland samerna och deras renar. Jag kan varmt rekommendera boken till personer som vill veta mer om samekultur och hur samerna lever, men man skall även vara beredd på en stark och rak beskrivning av orättvisor i samhället och minoriteters kamp för sina rättigheter.

Boken Stöld tar läsaren med till ett autentiskt Lappland med snö, skotrar, renskiljning, hundar, skola och familjeband. Man kunde tro att livet går sin gilla gång för samerna och deras livnäring, renskötsel. När man som mig inte har någon egentlig kontaktyta till samer och samekultur är det lätt att tro på illusionen om ett harmoniskt folk som bevarat sin kultur i århundranden, som värnar om språket, traditionerna och den egna kulturen så som samedräkten, kolten. Ett folk som har rötterna så djupt i den lappländska jorden att inget kan rubba dem. Ett folk som lever i nära kontakt till naturen och djuren och speciellt renarna. Men boken skildrar även en annan verklighet. Den tar läsaren med till de mer dystra sidorna av samhället som samerna lever i så som kvinnornas kamp för jämlikhet, unga mäns höga självmordsstatistik, klimatförändring och brott mot samerna och deras renar. 

Handlingen i boken är spännande, ja till och med hårresande på sina ställen. Laestadius beskriver hur minoriteter får kämpa i samhället för att få sin röst hörd och för att bli tagna på allvar. Hon lyckas på ett trovärdigt sätt skapa en berättelse med utmaningar som minoriteter står inför i samhället, samtidigt som det också lyftes fram vikten av att ha en stark gemenskap och stöd från familj och vänner.

Laestadius beskriver i sin bok hur samernas kultur och traditioner ifrågasätts och hur de som individer diskrimineras och utsätts för rasism. Jag kunde inte undgå att dra vissa paralleller till andra minoriteter i vårt land. Det finns många grupper i samhället som har begränsad resurs och möjlighet att påverka samhällsdebatten och politiska beslut. Det talas om att diskriminering, trakasserier och rasism inte är välkommet i vårt samhälle, men ändå florerar det och ser inte ut att minska.

Som samhällsmedborgare och medmänniska borde vi göra mer för att stödja och inkludera minoriteter i samhället. Detta innebär att arbeta för ökad representation, rättvisa och jämlikhet. En människa utan fördomar, som inte har behov att diskriminera, trakassera eller förminska andra människor är en människa som visar respekt och tolerans. Vi måste börja med oss själva och vara förebild för det goda och det medmänskliga beteendet i vår vardag och vår närmiljö. Jag tror att det är genom vår egen handling vi bäst kan påverka vår omgivning. Att ha en förståelse och en vilja att göra situationen så bra som möjligt för våra medmänniskor. Vi får hoppas att över tid så vinner det goda och det toleranta samhället. Men boken väckte återigen tanken på att vi inte ska ta något för självklart. Men genom att öppna upp svåra teman till diskussion har vi kommit en bit på vägen.

Camilla Lillås
Planerare
Svenska enheten för bildningsväsendet

bibliotek ruotsi undervisning