De uppgifter som myndigheterna ansvarar för enligt tobakslagen sköts av kommunernas miljö- och hälsoskyddssektorer och av Valvira och regionförvaltningsverken. Övervakningen gäller bland annat försäljning av och detaljhandel med tobaksprodukter, allmänna rökförbud och rökförbud i bostadssammanslutningar. I Finland har användningen av traditionella tobaksprodukter länge varit på nedåtgående. Under senare år har användningen av olika nikotinprodukter i berusningssyfte ändå ökat markant. Barn och unga lockas också att använda så kallade vejpar, som är nikotinfria, e-cigarettliknande apparater.

Enligt tobakslagen (549/2016) är lagens syfte att användningen av tobaksprodukter och andra nikotinhaltiga produkter ska upphöra eftersom de innehåller ämnen som är giftiga för människan och orsakar beroende. Därför är det bra att tobakslagen under 2024 utöver traditionella tobaksprodukter och e-cigarettprodukter också kommer att börja gälla nikotinprodukter. Dessutom införs större begränsningar för minderårigas användning av olika tobakssurrogat, t.ex. vejpar. Exempelvis skolornas personal ska få större möjligheter att ingripa. En betydande negativ aspekt med tanke på barn och unga är att lagen enligt förslaget ändå ska tillåta att nikotinprodukter har olika smaker, trots att detta är förbjudet i tobaksprodukter.

I det alkohol- och drogförebyggande arbetet ingår också att förhindra de negativa effekterna av tobaks- och nikotinanvändning. Alkohol- och drogförebyggande arbete är kommunernas och välfärdsområdenas lagstadgade uppgift. I lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015) åläggs de följa upp och informera om rusmedels-, tobaks- och penningspelsläget och ge information om de negativa effekterna och hur de kan minskas. Målet är att minska användningen av berusningsmedel och att begränsa de hälsorelaterade, sociala och samhällsrelaterade skador som användningen av berusningsmedel orsakar. I det alkohol- och drogförebyggande arbetet är det också viktigt att ge akt på de negativa effekterna för andra än användarna, till exempel för barn och unga.  

Tobaks- och nikotinförebyggande arbete bland unga

Duodecims rekommendation God medicinsk praxis poängterar att arbetet med att förebygga tobaks- och nikotinberoende bör inledas redan i årskurs 3-4 i grundskolan. De förebyggande åtgärderna bör särskilt inriktas på 9–18-åringar, eftersom det är i den åldern som de första gången testar tobaks- och nikotinprodukter och i den åldern som bruket blir en vana. Skolorna, läroanstalterna och mun- och tandvården har en central roll när det gäller att förhindra att barn och unga börjar använda tobak och nikotinprodukter. Det är också viktigt att uppmärksamma olika riskfaktorer, såsom att föräldrar eller kompisar röker, utmaningar i skolgången och att produkterna är lätta att få tag på.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland har en särskild grupp för hälso- och välfärdsfrämjande och alkohol- och drogförebyggande arbete som samlar in uppgifter sektorsövergripande och samarbetar över förvaltningsgränserna genom att göra styrningen av kommunerna och välfärdsområdena mer enhetlig. Gruppens medlemmar har egna nätverk knutna till respektive lag och sektor som också arbetar för denna gemensamma sak.

Projekt som främjar sunda levnadsvanor

Regionförvaltningsverket bidrar också till ett rök- och nikotinfritt samhälle genom att årligen bevilja statsunderstöd på över 40 miljoner euro till olika projekt inom idrotts-, biblioteks- och ungdomssektorn. Projekten syftar i huvudsak till att öka barns och ungas välbefinnande. På beslut om understöd till ungdomssektorn tillämpas ungdomslagen (1285/2016) vars mål bland annat är att stödja ungas utveckling och förbättra deras uppväxt- och levnadsvillkor. De här målen förverkligas genom att man även i projekten ger akt på sunda levnadsvanor, hållbar utveckling och respekt för miljön och livet. De som får statsunderstöd, till exempel kommunerna, ansvarar för att arbetsplatserna där personerna som anställts med understödet arbetar och skolor och andra lokaler där projekten genomförs är rökfria.  

I fortsättningen kommer det att behövas alltmer sektorsövergripande samarbete för att de ansvarsfulla samhällsaktörerna ska kunna skydda barn och unga mot tobaks- och nikotinindustrins påverkan. Förebyggande arbete är alltid lönsammare än att åtgärda problem i efterhand.

Skribenter:
Tomi Kekki, överinspektör inom miljö- och hälsoskydd, Miljö- och hälsoskyddsenheten
Heli Heimala, överinspektör, enheten Välfärd, hälsa och säkerhet
Kristian Åbacka, överinspektör, Kulturenheten 

Tupakkalain viranomaistehtäviä hoidetaan kuntien ympäristöterveydenhuollossa, Valvirassa ja aluehallintovirastoissa. Valvonta koskee muun muassa tupakkatuotteiden myyntiä, tukkumyyntiä, yleisiä tupakointikieltoja sekä asuntoyhteisöjen hakemia tupakointikieltoja. Perinteisten tupakkatuotteiden käyttö Suomessa on ollut pitkään laskusuunnassa. Viime vuosina kuitenkin erilaisten nikotiinituotteiden päihdekäyttö on kasvanut huomattavasti, ja lapsia sekä nuoria houkuttavat myös niin sanotut vapet. Vapet ovat nikotiinittomia sähkösavukkeen kaltaisia laitteita. 

Tupakkalakiin (549/2016) on kirjattu lain tarkoitukseksi tupakkatuotteiden ja muiden nikotiinipitoisten tuotteiden käytön loppuminen, sillä kyseessä olevat tuotteet sisältävät ihmisille myrkyllisiä aineita ja ne aiheuttavat riippuvuutta. Tupakkalaki onkin syystä laajenemassa vuoden 2024 aikana koskemaan perinteisten tupakkatuotteiden ja sähkötupakkatuotteiden lisäksi nikotiinituotteita. Lisäksi erilaisten tupakan vastikkeiden kuten esimerkiksi vape-tuotteiden rajoitukset alaikäisille laajenevat. Esimerkiksi koulujen henkilökunnalle olisi tulossa paremmat mahdollisuudet puuttua tilanteisiin. Lainsäädäntöehdotuksessa on merkittävänä heikkoutena nuorten ja lasten kannalta se, että lakiin oltaisiin sallimassa erilaiset maut nikotiinituotteille, vaikka tupakkatuotteista ne on saatu kiellettyä.

Ehkäisevän päihdetyön haittoja ehkäisevä työ kohdistuu myös tupakka- ja nikotiinituotteisiin. Ehkäisevä päihdetyö on kuntien ja hyvinvointialueiden lakisääteinen tehtävä. Laissa ehkäisevän päihdetyön järjestämisestä (523/2015) velvoitetaan päihde-, tupakka- ja rahapeliolojen seuraamiseen, tiedottamiseen ja tarjoamaan tietoa haitoista ja niiden vähentämisestä. Ehkäisevä päihdetyö on toimintaa, jolla vähennetään päihteiden käyttöä sekä päihteiden käytöstä aiheutuvia terveydellisiä, sosiaalisia ja yhteiskunnallisia haittoja. Ehkäisevässä päihdetyössä tulee kiinnittää huomiota myös muille kuin päihteidenkäyttäjille, kuten lapsille ja nuorille aiheutuviin haittoihin.

Tupakka ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy nuorilla

Duodecimin Käypä hoito -suositus painottaa tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisyn aloittamista jo alakoulun 3.–4. luokilla. Ehkäisytoimet tulisi suunnata erityisesti 9–18-vuotiaisiin, koska tässä ikäryhmässä aloitetaan kokeilut ja käyttö vakiintuu. Koulujen, oppilaitosten ja suun terveydenhuollon rooli on keskeinen aloittamisen ehkäisyssä. Lisäksi on tärkeää huomioida riskitekijät, kuten vanhempien tai kavereiden tupakointi, koulunkäynnin haasteet ja tuotteiden helppo saatavuus.

Etelä-Suomen aluehallintovirastossa toimii hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen ja ehkäisevän päihdetyön ryhmä, jossa monialaisesti kerätään tietoa ja tehdään poikkihallinnollista yhteistyötä yhdenmukaistamalla kuntien ja hyvinvointialueiden ohjausta. Ryhmän jäsenillä on omat laki- ja toimialakohtaiset verkostot, joissa myös viedään eteenpäin tätä yhteistä asiaa.

Terveellisten elämäntapojen tukeminen hankkeissa

Aluehallintovirasto vaikuttaa savuttomuuden ja nikotiinittomuuden edistämiseen myös valtionavustusten avulla, joita myönnetään vuosittain yli 40 miljoonaa euroa erilaisiin liikunta-, kirjasto- ja nuorisoalan hankkeisiin. Hankkeet tähtäävät pääasiassa lasten ja nuorten hyvinvoinnin tukemiseen. Nuorisoalan avustuspäätöksissä sovelletaan Nuorisolakia (1285/2016), jonka tavoitteena on muun muassa tukea nuorten kasvua sekä parantaa nuorten kasvu- ja elinoloja. Tavoitteet toteutuvat siten, että myös hankkeissa huolehditaan terveistä elämäntavoista, kestävästä kehityksestä sekä ympäristön ja elämän kunnioittamisesta. Valtionavustusten saajista esimerkiksi kunnat ovat vastuussa siitä, että avustuksella palkattujen henkilöiden työpaikat sekä koulut ja muut tilat, jossa hankkeita toteutetaan ovat savuttomia.  

Jatkossa tarvitaan entistä enemmän toimialat ylittävää yhteistyötä, jotta vastuulliset toimijat yhteiskunnassa suojaavat nuoria ja lapsia tupakka- ja nikotiiniteollisuuden vaikuttamiselta. Ongelmia ehkäisevä työ on aina kannattavampaa kuin ongelmien korjaaminen jälkikäteen.

Kirjoittajat:
Tomi Kekki, ympäristöterveydenhuollon ylitarkastaja, Ympäristöterveydenhuoltoyksikkö
Heli Heimala, ylitarkastaja, Hyvinvointi, terveys ja turvallisuus -yksikkö
Kristian Åbacka, ylitarkastaja, Kulttuuritoimen yksikkö