Regionförvaltningsverket fattade beslut om den första delen av huvudförpliktelsen och vitet för Helsingfors stads räddningsväsende
Regionförvaltningsverket i Södra Finland har granskat utvecklingen av aktionsberedskapen hos Helsingforsregionens räddningsväsende enligt den förelagda huvudförpliktelsen. Huvudförpliktelsen är indelad i fyra delar där varje del har en egen tidsfrist. Den utsatta tiden för den första delen som var föremål för granskningen var före utgången av 2022. I 25 procent av riskrutorna som fastställdes i huvudförpliktelsen skulle aktionsberedskapen avhjälpas till en godtagbar nivå inom den utsatta tiden. Enligt den gjorda granskningen har första delen av huvudförpliktelsen fullgjorts enligt kravet och regionförvaltningsverket dömer inte ut den första delen av vitet.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland har den 18 januari 2016 förelagt Helsingfors stad att avhjälpa de betydande bristerna i räddningsväsendets aktionsberedskapstider så att de motsvarar den miniminivå som lagen förutsätter. Helsingfors stad följde inte föreläggandet om att avhjälpa bristerna och därför förenade regionförvaltningsverket föreläggandet med vite. Huvudförpliktelsen och vitet förelades 29.4.2019.
Regionförvaltningsverket granskade den första delen av huvudförpliktelsen med statistiken för år 2023 i början av 2024. Som jämförelsepunkt användes problemrutorna fastställda med uppgifterna för 2017 som var föremål för det ursprungliga föreläggandet att avhjälpa bristerna. I föreläggandet fokuserade man på så kallade problemrutor där minimikraven på aktionsberedskapen inte hade uppfyllts fyra år i rad. I dessa riskrutor har aktionsberedskapsbristerna varit långvariga och betydande. Med riskruta avses ett 1 km x 1 km stort område.
Helsingfors stads räddningsväsende har haft betydande brister i hur snabbt den första enheten kommer fram till olycksplatsen. Helsingfors är en tät stadsmiljö och en stor del är sådana områden där den första enheten i minst hälften av uppdragen borde vara framme vid olycksplatsen inom sex minuter.
Aktionsberedskapen hos Helsingfors stads räddningsväsende har utvecklats
Målet för föreläggandets huvudförpliktelse var sammanlagt 75 problemrutor där den bristfälliga aktionsberedskapen skulle avhjälpas. Enligt regionförvaltningsverkets granskning uppfyllde 32 rutor, dvs. cirka 43 % av dessa riskrutor, inte längre definitionen av problemruta i början av 2024. Aktionsberedskapen har utvecklats med flera olika åtgärder, men exempelvis i Kånala har införandet av en spetsenhet avsevärt förbättrat aktionsberedskapen. Dessutom har en del av riskrutorna sjunkit till en lägre riskklass och omfattas inte längre av samma krav som år 2017. Enligt granskningen uppfyller 43 av de riskrutor som huvudförpliktelsen gäller alltjämt definitionen av problemruta.
"Helsingfors och övriga huvudstadsregionen är tätt bebodda stadsregioner som utvecklas. I sådana regioner finns det på riksnivå mest brister i aktionsberedskapstiderna. Regionförvaltningsverket har som tillsynsmyndighet förelagt att betydande brister ska avhjälpas också i andra motsvarande regioner. Problemen framgår också av våra expertbedömningar om räddningsväsendet i välfärdsområdena. Aktionsberedskapen i Helsingfors har utvecklats målmedvetet efter föreläggandet av huvudförpliktelsen och en positiv utveckling kan ses i den nu gjorda granskningen. Utvecklingen av aktionsberedskapen är emellertid ett långsiktigt arbete som Helsingfors fortsätter med som bäst. Regionförvaltningsverket för en dialog med räddningsverket och vi har samma lägesbild av hur aktionsberedskapen kan utvecklas", säger Eero Nyman, räddningsöverinspektör vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
"Tidsfristen för den andra delen av huvudförpliktelsen gick ut i slutet av 2023 och granskningen av den görs i början av 2025. I granskningarna fokuserar vi på riskrutorna som fastställdes i det ursprungliga föreläggandet, men aktionsberedskapen utvecklas samtidigt också för andra regioner eftersom Helsingforsregionen kontinuerligt utvecklas och förändras. Utvecklingen av aktionsberedskapen förutsätter att regionen förutser kommande servicebehov och inte låter nya betydande brister uppstå", säger Nyman.
Helsingfors stad som har organiseringsansvaret ansvarar för korrigerande åtgärder
Regionförvaltningsverkets beslut tar inte ställning till med vilka åtgärder regionen ska se till att aktionsberedskapen når den nivå som förutsätts enligt lagen. Regionen som har organiseringsansvar bestämmer själv vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas samt ordningen och tidtabellen för dem. Regionen har skyldighet att fatta besluten om korrigerande åtgärder på ett sådant sätt att man väljer det bästa alternativet med tanke på verkningsfullhet och kostnader.
Regionförvaltningsverket övervakar räddningsväsendet i välfärdsområdena samt tillgången till och nivån på räddningsväsendets tjänster inom sitt verksamhetsområde. Regionförvaltningsverkets mål är att säkerställa att räddningsväsendets servicenivå i enlighet med räddningslagen motsvarar de lokala behoven och olycksriskerna. Om betydande brister eller missförhållanden upptäcks i övervakningen kan regionförvaltningsverket ålägga välfärdsområdet att korrigera tjänsterna till den nivå som förutsätts enligt lagen.
Mer information:
Regionförvaltningsverkets expertbedömning: Räddningsväsendets tjänster i Helsingforsområdet 2022 (rfv.fi)
Kontakter
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.