Beredskapskommittén i Västra och Inre Finland: Med positiv energi framåt mot mer normala hälsoförhållanden – Även Rysslands verksamhet inom forna Sovjetunionen på mötesagendan
Västra och Inre Finlands regionala beredskapskommitté sammanträdde 8.2.2022 för att uppdatera lägesbilden i fråga om coronaviruset och andra aktuella säkerhetsobservationer i området. Ambassadör Kirsti Narinen gav en översikt över det forna Sovjetunionens geopolitik, särskilt i södra Kaukasien, samt Rysslands verksamhet och strävanden i området.
I sin rapport om coronaläget berättade beredskapskommitténs ordförande, överdirektör Marko Pukkinen vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland att utvecklingstrenden nu ser bra ut utifrån incidenstalen. Hälso- och sjukvårdens belastning verkar också ha blivit lättare och antalet patienter som får intensivvård har minskat. Även i den yngsta åldersklassen, 5–11-åringar, har man gjort framsteg i vaccinationstäckningen. "På det hela taget ger siffrorna ljusare och friare framtidsutsikter och nu går vi framåt med positiv energi", konstaterade Pukkinen.
Pukkinen konstaterade även att det inte kom något styrningsbrev från social- och hälsovårdsministeriet, men rekommendationerna för coronabegränsningar från sjukvårdsdistrikten inom Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har varit mycket enhetliga när sjukdomstopparna har jämnats ut. "Nu väntar vi med intresse på coronastrategin som regeringen bereder".
Medborgarnas puls togs för 31:a gången
Räddningsöverinspektör Juha Vilkki vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland lyfte fram medborgarnas ökade oro för sitt eget och barnens psykiska välbefinnande i enkätresultaten av den senaste Medborgarpulsen som publicerades av statsrådets kansli. Samtidigt är medborgarnas tillfredsställelse med myndigheternas kommunikation om coronakrisen nu på den lägsta nivån i enkäthistorien. Enligt Vilkki återspeglar dessa observationer eventuellt ett allmänt missnöje, vilket också Åbo Akademis färska undersökning och de senaste åsiktsyttringarna tyder på.
Positiva observationer är däremot bland annat att oron över att själv bli sjuk har minskat och att beredskapen att iaktta åtgärder som förebygger coronasmitta har bibehållits väl.
Ryssland och forna Sovjetunionens geopolitik
Ambassadör Kirsti Narinen presenterade för beredskapskommittén forna Sovjetunionens, särskilt södra Kaukasus, geopolitiska situation, närhistoria samt Rysslands mål och påverkan i området. I södra Kaukasien finns tre stater, Armenien, Azerbajdzjan och Georgien inkl. de av Ryssland ockuperade områdena Abchazien och Sydossetien, de "stater" som skapats av Ryssland och som erkänts som självständiga av några länder. Södra Kaukasien, i närheten av Ryssland, Turkiet och Iran, står under kulturell och geopolitisk press. Ryssland anser att området som en före detta del av Sovjetunionen hör till dess inflytelsesfär, men staterna i området har sina speciella drag i förhållandet till Ryssland. Minst beroende av Ryssland är oljestaten Azerbajdzjan.
I fråga om Ryssland och dess strävanden lyfte Narinen fram att landet är en stormakt i fråga om beväpnade styrkor och kärnvapen. Rysslands verksamhet kännetecknas i hög grad av tankar om inflytelsesfärer, strävan efter respekt/rädsla, ohämmad och oansvarig verksamhet och en allt större auktoritet. Näringslivet stöder sig fortfarande på fossila bränslen. Rysslands centrala mål är en flerpolig värld och landet använder en hybridpåverkan i vardagen. Kina är till sin samhällsmodell och sitt inflytelsesfärstänkande för Ryssland en central lärare, men också en elev.
Narinen noterar att Ryssland mycket snabbt kan fatta beslut om militära operationer, särskilt i jämförelse med västländernas demokratiska beslutsmekanismer. När det gäller Ryssland är det alltid skäl att komma ihåg det traditionella nollsummetänkandet hos landets ledning, det vill säga att allt som inte hör till dess inflytelsesfär innehas av Rysslands motståndare. Ryssland vill ha och kräver en buffertzon runt omkring sig. Narinen betonade att många länder som tidigare hörde till Sovjetunionen har en gynnsam samhällelig grund för Rysslands påverkanssträvan och -mål. De länder där det råder samhällelig konsensus i centrala politiska frågor och säkerhetsfrågor är bättre skyddade mot påverkan och påtryckningar från utomstående.
Narinen anser att Vitryssland redan länge har varit tätt kontrollerad av Ryssland och att landets inträde i en allt tätare statsallians skulle medföra betydande geopolitiska fördelar för Ryssland, bland annat tillträde västerut och närheten av Kaliningrad. Detta har en direkt inverkan även på säkerheten vid Östersjön samt i Baltikum och Finland. När det gäller situationen i Ukraina observerade Narinen att västländerna i nuläget verkar vara en tämligen enad front för folken och valfriheten mot intressesfärer. I och med de ökade spänningarna i Ukraina har man enligt Narinen också observerat intressanta signaler i Ryssland, såsom bl.a. ryska arméns pensionerade general Leonid Ivashovs öppna brev som kritiserar den ryska regimen och dess maktpolitik. Brevet väcker också frågor om hur övergripande president Putins makt är i Ryssland.
Ambassadör Narinen framförde i sitt anförande också J.K. Paasikivis observationer som på ett träffande sätt beskriver det ryska tänkandet och stormaktssträvandena och som bland annat framhäver bristen på strategiskt tänkande: "De offrar aldrig sina omedelbara intressen för framtidens syften".
I slutet av sitt anförande lyfte Narinen fram vårt lands utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse för 2020, som beskriver väl Finlands roll och mål i en turbulent och utmanande internationell säkerhetsmiljö. Enligt redogörelsen är målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik att stärka Finlands internationella ställning, trygga statens självständighet och territoriella integritet, stärka Finlands säkerhet och välfärd samt upprätthålla ett fungerande samhälle. Finland deltar i internationellt samarbete för att trygga freden och de mänskliga rättigheterna samt för att utveckla samhällena. "Målet är en stabilare, mer förutsägbar och tryggare värld", sammanfattade Narinen.
Aktuell säkerhetssituation och andra observationer
Även om sjukdomsläget för närvarande är bättre lyfte Annina Sadeoja, överinspektör för socialvården vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland fram som oroväckande observationer bland annat att dagverksamheten för personer med funktionsnedsättning på grund av coronaepidemin ställvis har minskat i Västra och Inre Finland och att tjänsterna som tillhandahålls i hemmet, i synnerhet hemvården, är belastade. Det bristfälliga vaccinationsskyddet hos vårdpersonalen inom social- och hälsovården har medfört tråkiga utmaningar åtminstone i Tammerforsregionen och Österbotten.
Beredskapskommittén ansåg att det rådande säkerhetsläget i sin helhet är stabilt inom Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Det konstaterades inga brister i myndigheternas beredskap eller prestationsförmåga.
Mer information
överdirektör Marko Pukkinen tfn 0295 018 582
räddningsöverinspektör Juha Vilkki tfn 0295 018 506
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.