Coronaviruset har både utmanat utvecklingsarbetet inom ungdomssektorn och ökat dess behov
Coronaepidemin har utmanat planeringen och genomförandet av regionala och lokala utvecklingsprojekt inom ungdomssektorn. Coronabegränsningarna har ökat behovet av att stödja bland annat sociala möten och relationer mellan unga virtuellt i olika miljöer. År 2021 delade regionförvaltningsverken ut 2,3 miljoner euro i understöd för utveckling av ungdomssektorn till sammanlagt 68 projekt.
Den pågående coronaepidemin och de begränsningar som fastställts för att stävja den har påverkat projektarbetet inom ungdomssektorn i ett par år. Man har varit tvungen att anpassa evenemang och funktioner till den rådande situationen. Ihärdighet, flexibilitet och mångsidiga sätt att fortsätta utvecklingsarbetet har varit nödvändiga. De ungas aktörskap, gemenskap och sociala relationer har lidit under epidemin. I de projekt som regionförvaltningsverken understött har man strävat efter att stöda unga i dessa frågor.
Roihu – förverkligande av drömmar och sig själv
Många hobbygrupper för unga har på grund av coronabegränsningarna har avbrutit verksamheten och stängt lokalerna. I flera projekt som beviljades understöd betonades den förebyggande effekten hos de ungas självständiga kreativa verksamhet och självuttryck.
Syftet med Roihu-projektet i städerna Torneå och Haparanda är att efter det långvariga undantagsförhållandet inspirera 12–29-åriga ungdomar att uttrycka sig live och förverkliga sina drömmar. I projektet skapas ett nätverk för ungdomskulturell verksamhet och en idésmedja i dubbelstaden. Roihus verksamhetsprincip är ungdomskulturens självständighet, som stöds på det sätt som den unga behöver, som en möjlighet att pröva samt hitta färdigheter och en inre passion. Målet är att skapa meningsfullhet, upplevelser och gemenskap på fritiden.
”I höstas deltog musikintresserade ungdomar, man spelade musik med dem, skrev låtar tillsammans och uppträdde. Nu beskrivs och redigeras kommande avsnitt till en ung persons podcast. Under följande månad har vi också en teaterklubb som en femteklassare hittat på. Man anställde till den en egen teaterledare ”, beskriver ungdomsledare Jon Säkkinen vid Roihu-projektet.
I projektet Creative Learning Hub, som samordnas av Jyväskylä stads ungdomstjänster, utvecklas medieverksamhet och mediefostran så att den motsvarar dagens behov i Mellersta Finland. Målet är att utveckla en ny slags miljö för kollegial inlärning och verksamhet där man stöder och utmanar unga att sträva efter sina drömmar inom kreativa branscher. De unga erbjuds tid, plats och digitala verktyg för att förverkliga sig själva samt behövlig handledning.
Stöd för identiteten i en trygg gemenskap
En av hörnstenarna i ungdomsarbetets värdegrund är att främja likabehandling. Till exempel har behoven och utmaningarna hos unga som hör till könsminoriteter och sexuella minoriteter inte minskat. I utvecklingsprojekt för regnbågsungdomsarbetet främjades stöd för trygga gemenskaper lokalt och i större omfattning.
Tammerfors stad beviljades 2021 fortsatt finansiering för den regionala utvecklingen av regnbågsungdomsarbetet i Birkaland. Utgångspunkten för verksamheten har varit att svara på särskilt regnbågsungdomarnas önskemål om ett tryggt och anonymt utrymme. I projektet utnyttjas plattformar för sociala medier, vilket har passat utmärkt under coronatiden. Till exempel har man tittat på projektets TikTok-videor tiotusentals gånger. Verksamheten riktar sig i regel till unga från Birkaland, men man har kontaktats från runt om i Finland.
”Tröskeln för möten ansikte mot ansikte kan vara stor för en regnbågsung, vilket gör det betydligt lättare att ta kontakt anonymt på sociala medier”, kommenterar ledande koordinator Tiina-Liisa Vehkalahti.
Syftet med projektet ArcoKerava i Kervo stad är att skapa ett tryggt utrymme för HLBTIQ-ungdomarna i Kervo och erbjuda ungdomarna regelbunden verksamhet. ArcoKerava är dock inte bara ett utrymme, utan en aktiv aktör som ökar medvetenheten, minskar fördomar och synliggör regnbågsverksamheten i Kervo och grannkommunerna.
”Varje ung person ska ha rätt att vara representerad, trygg och älskad i sin egen stad. Det är vår skyldighet inom ungdomstjänsterna att beakta sårbara minoriteter. Det är den viktigaste orsaken till detta projekt”, berättar ungdomssekreterare Pekka Järvinen.
Riktat ungdomsarbete för övergångsskedena i inlärningsvägen och sjukhusmiljön
Under de senaste åren har ungdomsarbetet fått allt större fotfäste i olika verksamhetsmiljöer, såsom läroanstalter, bibliotek, idrottslokaler och på gatorna. Ungdomsarbetet är en önskad partner och arbetet utförs i sektorsövergripande samarbete med andra yrkesutbildade personer som möter unga.
Övergången från grundskolan till andra stadiet är ett viktigt skede i de ungas liv. Vissa unga behöver ett starkare stöd vid denna övergång. I NINU 2.0-projektet utreds med vilken modell och vilka strukturer ungdomsarbetet kan som stadigvarande verksamhet som utgöra ett stöd för skolan och andra aktörer i övergångsskedet. Helsingin NMKY ry skapar en modell tillsammans med unga och samarbetspartner. Inom projektet samlar man in information om stödbehov. I praktiken möter de anställda niondeklassare som behöver stöd på våren, handleder dem under sommaren och följer upp deras engagemang på andra stadiet.
Projektet för utveckling av det digitala sjukhusungdomsarbetet leds av Suomen Humanistinen ammattikorkeakoulu i samarbete med Helsingfors stads ungdomstjänster och HYKS:n lapsisyöpäpotilaiden vanhemmat ja ystävät ry. Förankringen bland långtidssjuka barn och unga ger en ny arbetsform för ungdomsarbete på sjukhus i Finland.
”Jag tänker att en av de viktigaste aspekterna i projektet är delaktigheten. Det är viktigt att barn och unga som lever i marginalen beaktas och att ungdomsarbetet är närvarande även i dessa ungas liv för att de ska uppleva av att de blir sedda och hörda. Ungdomsarbetets grundläggande uppgift att stärka gemenskapen är också starkt närvarande i detta projekt ”, berättar lektor Sari Huttu vid Suomen Humanistinen ammattikorkeakoulu.
Utvecklingsunderstöd kan sökas året runt
I lokala och regionala utvecklingsprojekt inom ungdomssektorn svarar unga och personer som arbetar med unga på aktuella fenomen genom att tillsammans utveckla ungdomsarbetet och -verksamheten. Med de understöd som regionförvaltningsverket beviljar stöds uppnåendet av målen i ungdomslagen och det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2020–2023 på ett praktiskt sätt. Understöd kan sökas enligt principen för kontinuerlig ansökan 4.1–11.11.2022. Inkomna ansökningar behandlas 2–4 gånger per år.
Mer information om understödet och ansökningskriterierna finns på webbplatsen aviavustukset.fi:
Utveckling av ungdomsverksamhet på regional och lokal nivå
År 2021 beviljades sammanlagt 2,3 miljoner euro i utvecklingsunderstöd för ungdomssektorn till 68 projekt:
Beviljade statsunderstöd per område
Mer information:
Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Kaija Blom, tfn 0295 016 265
Kati Myyryläinen, tfn 0295 016 446
Mari Puhakka, tfn 0295 016 560
Regionförvaltningsverketi Östra Finland
Henri Alho, tfn 0295 016 517
Kirsi Kohonen, tfn 0295 016 514
Laura Oksanen, tfn 0295 016 150
Regionförvaltningsverket i Lappland
Marja Hanni, tfn 0295 017 393
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland
Niclas Risku, tfn 0295 018 051
Elli-Noora Rinne, tfn 0295 018 085
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Elsa Mantere, tfn 0295 018 813
Regionförvaltningsverket i Norra Finland
Kirsi-Marja Stewart, tfn 0295 017 652
E-postadresser: [email protected]
Kontakter
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.