Regional respons - ett modernt sätt att reagera på omfattande fenomen

Regionförvaltningsverkens beredskapskommittéarbete är en krävande helhet där ett omfattande regionalt nätverk samordnas. Målet är att verksamheten i beredskapskommittén ska ge deltagarna mervärde och erbjuda praktiska verktyg för det dagliga beredskapsarbetet.

I dagens läge måste säkerhetsåtgärder och beredskapsåtgärder till många delar omformas så att de är lämpliga för läget. Många verksamhetssätt är föråldrade och i vissa ärenden styrs vår verksamhet ännu av gamla metoder som borde moderniseras. Utmaningen är att nätverkets medlemmar har allt mindre arbetstid som de kan använda för utvecklingsarbetet. Därför räcker det inte längre med traditionella utvecklingsmetoder, utan det nya bör skapas flexibelt och smidigt vid sidan av övrigt arbete, utan oskälig tidsanvändning. Det här är en utmaning som kan lösas genom gott och starkt samarbete som kräver förtroende mellan beredskapskommittén och sekretariatet som fungerar som dess nervcentrum. Regionförvaltningsverket i Södra Finland är väldigt stolt över insatsen som de organisationer som deltar i verksamheten gör för arbetet.

Vi har utvecklat Södra Finlands beredskapskommittés arbete med tanke på regional respons genom dialog i samarbete med sekretariatet, DialogiAkatemia och regionförvaltningsverkets beredskapsenhet. Under hösten 2024 skapade vi en gemensam process med stöd av vilken vi på ett fenomenorienterat sätt kan gå vidare mot konkreta åtgärder.

Regional respons är inte bara ett slutresultat, utan framför allt ett sätt att hantera olika fenomen. Först identifierar vi vilket fenomen det är fråga om. Efter det fastställs organisationernas roller och ansvar med hjälp av utvecklingsförslagen, utifrån vilka man kommer fram till praktiska åtgärder. Arbetet lyfte också fram utmaningar i samband med informationsutbyte. Inom fenomenarbetet räcker det om vi får en gemensam uppfattning om vad som är väsentligt att veta om fenomenet för att vi tillsammans ska kunna förebygga till exempel spänningar mellan olika befolkningsgrupper.

Vi tog upp fyra fenomen som beredskapskommittén förbinder sig att reagera på inom verksamheten år 2025,

1. allmänt missnöje bland personer i Finland
2. missnöje med invandring, invandrare och integration
3. spänningar mellan minoriteter och befolkningsgrupper samt
4. marginaliseringsutveckling.

Målet är att genom nätverksarbete ta tag i dessa fenomen, ge regional respons och aktivt följa med hur arbetet framskrider. Myrbacka i Vanda valdes till försöksområde för granskningen, men säkerhetsläget har väckt oro också i politiska diskussioner.

Det föregående låter enkelt och okomplicerat, men har krävt hundratals arbetstimmar. Vi kan erkänna att den normala arbetstiden inte räckte till för beredningen. Tyvärr står detta alltså i strid med det som tidigare skrevs om att vi smidigt och enkelt utvecklar något nytt utan att arbetstiden överskrids.

Modellen för regional respons i Myrbacka grundar sig på identifiering av tidiga signaler och snabb, multiprofessionell reaktion. Det erbjuder en struktur för gemensam förståelse och konkreta åtgärder för fenomen - såsom ungdomsbrottslighet, rusmedelsanvändning och upplevd otrygghet. Målet är att av olika aktörer i nätverket få en egen liten respons för helhetsarbetet, vilket innebär att Myrbackaområdet har fått regional respons på sin situation.

Samtidigt ska vi skaka om vårt traditionella tänkande om mjuk och hård säkerhet. Ta till exempel det att en lärare i en skola lägger märke till något konstigt med sin elev, men inte riktigt kan formulera vad det är fråga om. Läraren lägger märke till att elevens tankevärld har förändrats och att det finns konstiga tecknade symboler i häftet. Eleven sluter sig inom sitt skal och man får inte längre ordentlig kontakt med eleven. Kontakten till hemmet leder inte någonvart. Läraren berättar för skolkuratorn om saken, som av symbolerna känner igen att de har att göra med extremism. Allt detta är alltså vanligt arbete i skolan och det handlar om vardagssäkerheten i skolan. I den stora bilden har det att göra med de första stegen mot radikalisering eller eventuellt till och med djupare.

I exemplet finns en blandning av vissa element i vårt fenomenarbete. Var och en som läser det här kan fundera på om det här klassas som mjuk eller hård säkerhet. Vi på Regionförvaltningsverket i Södra Finland vill stoppa det här jämförande tankesättet och prata om övergripande säkerhet, som den nya säkerhetsstrategin för samhället erbjuder svar till. Som bäst hjälper strategin oss att identifiera aktörer för frågan och fungerar samtidigt som ett aktörsschema.

Enligt invånarna försvagas trygghetskänslan i Myrbacka bland annat av orenhet, ordningsproblem, rop, hot och ungdomsbrottslighet. Oro orsakas även av marginalisering och att polisen inte syns till. De största problemen som tas upp är försäljning och användning av droger och störande beteende på offentliga platser.

Genom konkreta åtgärder strävar man efter att svara på dessa utmaningar. Vanda och Kervo välfärdsområde har ett långsiktigt samarbete med exempelvis Vanda stad, polisen och regionförvaltningsverket. Polisen har ökat övervakningen i Myrbackaområdet och man utvecklat säkerheten i missbrukarvårdsenheterna genom ökad bevakning. Utöver dessa utreder välfärdsområdet möjligheter att försnabba behandlingen av barnskyddsanmälningar. Räddningsverket gör sitt genom att öka säkerhetsmedvetenheten genom att utbilda befolkningen.

Staden har redan gjort förbättringar för att förbättra den upplevda säkerheten i stationsområdet genom städning och tvätt, små reparationer, målning och ta bort tags. Dessutom har trivseln förbättrats bland annat genom att förbättra belysningen och sköta om planteringarna. För att stärka trygghetskänslan har samarbetet intensifierats till exempel med köpmännen i Myrbackaområdet.

Hur kommer man alltså i gång med allt? Identifierade fenomen kan utnyttjas i hela Finland. De har identifierats i olika lägesbilder och rapporterad statistik. Vi måste även tillstå att de kan fungera som grund för hybridpåverkan. De berör oss alla på olika sätt och var och en kan fundera på om fenomenen märks i det egna arbetet eller annan vardag eller i det personliga livet. Vi kan inte längre blunda för de här frågorna. De är djupt förankrade i samhället och korrigerande åtgärder behövs.

Regional respons är alltså en åtgärdsmodell som svarar på signaler och kräver att åtgärder vidtas tillsammans med nätverket. Syftet med modellen för regional respons är att underlätta olika organisationers verksamhet, vardagen i arbetet och de lokala invånarnas liv. Målet med helheten är att bättre få en uppfattning om fenomenen och förstå en ny slags delad aktörskap som görs tillsammans.