Flex-klasserna behövs nu och i framtiden

Flexibel grundläggande utbildning, även kallad Flex eller Jopo (från finskans joustava perusopetus), är en praktiknära variant av den grundläggande utbildningen som sedan sin begynnelse år 2006 har visat sig vara effektiv och omtyckt. En Flex-klass är en liten grupp på ca 8-10 elever i årskurs 7-9, vars undervisning i betydande utsträckning äger rum i olika lärmiljöer utanför skolmiljön, t.ex. på arbetsplatser, studiebesök och utflykter. Eleverna som antas till Flex-klassen är ofta av olika orsaker omotiverade att sitta i skolbänken, underpresterar och är i behov av en mer flexibel och individuellt anpassad verksamhet.  

Regionförvaltningsverkens basserviceutvärdering bekräftade Flex-utbildningens fortsatta framgång i att nå sina målsättningar; kommunerna som besvarade utvärderingsenkäten bedömde att Flex-klassen effektivt förhindrar skolavbrott, ökar studiemotivationen och förbereder för fortsatta studier. Liknande positiva erfarenheter fick vi höra på svenska enhetens webbinarium om Flex-utbildning i Svenskfinland 25.11. I webbinariet ingick talturer från Flex-klasserna i Sarlinska skolan i Pargas och i Oxhamns skola i Jakobstad, som bägge har inlett sin verksamhet redan år 2008.

I båda Flex-klasserna satsar man förutom på prao-perioderna även på samarbete med en mängd olika aktörer i närområdet. Det är viktigt för eleverna att få jobba med praktiskt orienterade metoder:

  "Vi varvar teori med praktik för att det inte ska bli för tungt, för en stor del av våra elever är av ’learning by doing’ -typen. Till exempel i biologin hade vi tillgång till två rådjurshjärtan som eleverna fick skära upp." (Eva-Marie Kerke, Jopo-klassens handledare, Sarlinska skolan)

Till Flex-klassernas praxis hör att aktivt främja skolnärvaron genom att genast ta kontakt med både eleven och vårdnadshavaren om eleven är frånvarande på morgonen. Deltagarna i webbinariet bekräftade att Flex-eleverna i regel är motiverade att komma till skolan, även om studiemotivationen inte alltid är på topp. Flex-klasserna beskrivs också som sammansvetsade enheter, där eleverna känner sig trygga och accepterade.

  "Man blir en så tajt grupp, tårarna sprutar när läsåret tar slut." (Piia Laihorinne, klassföreståndare för Fix-klassen, Oxhamns skola)

I år var det nationella temat för barnrättsveckan Barnets rätt att lära sig. Hela idén med Flex-klassen har som utgångspunkt att alla ska ha rätt att lära sig – oberoende hur man lär sig bäst. Vi har ungdomar som gynnas av mer praktiskt orienterade undervisningsmetoder och som av olika orsaker behöver ett mer mångprofessionellt stöd för sin skolgång. En viktig aspekt vid antagning till Flex-klassen är dock att eleverna själva måste vara beredda att göra en förändring i sin skolvardag.

Enligt lagen om grundläggande utbildning kan kommuner ordna Flex-utbildning i den utsträckning kommunen själv beslutar. För tillfället finns det svenskspråkiga Flex-klasser i 15 kommuner. I ljuset av såväl utvärderingsresultaten som talturerna från Flex-klassernas vardag, är det helt klart att den flexibla grundläggande utbildningen behövs både nu och i framtiden.

Samtidigt är det tydligt att de ungas psykiska ohälsa, ökade stödbehov och frånvaroproblematik utgör så pass stora utmaningar att Flex-klassen inte räcker till som lösningsmodell. Kommunerna har redan ett flertal lösningar för att svara på elevernas varierande behov. Det som efterlyses är hållbara strukturer och tillräckliga resurser för att fungerande flexibla arrangemang kan leva vidare. Om man dessutom kunde plocka in positiva element från Flex-utbildningen till den s.k. vanliga undervisningen så skulle flertalet gynnas.

Läs RFV:s basserviceutvärdering om flexibel grundläggande utbildning pdf 1MB

Heidi Henriksson
Planerare
Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet