Regionförvaltningsverkens verksamhet upphör vid slutet av år 2025. Största delen av våra uppgifter överförs till det nya riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket, som inleder sin verksamhet den 1 januari 2026. Uppgifter som gäller djurens hälsa och välbefinnande samt livsmedel överförs till Livsmedelsverket. Konkurrens- och konsumentförvaltningens uppgifter överförs till Konkurrens- och konsumentverket.
Läs mer: Reform av statens regionförvaltning
Som patient har man lagstadgade rättigheter. Hit hör rätt till god vård och behandling och ett gott bemötande, att vården sker i samförstånd, rätt till information, dataskydd och till en patientombud. Som patient har man också rätt att få tillgång till vård, rätt att välja vårdenhet för icke-brådskande vård och att göra ett klagomål eller en anmärkning om man inte är nöjd med den vård/behandling eller det bemötande man fått.
Patienten måste bemötas så att hens människovärde inte kränks och att hens övertygelse och integritet respekteras. Patientens modersmål och individuella behov samt den kultur som hen företräder ska så långt möjligt beaktas i vården och bemötandet. Ingen får särbehandlas på grund av exempelvis ålder, hälsotillstånd eller funktionsnedsättning.
Vården måste ske i samförstånd med patienten och en patient kan inte tvingas till vård. Patienten har rätt att vägra att ta emot vård, men måste då få veta vilka vårdalternativ som finns och vilka följder det har att vägra ta emot vård.
En patient har rätt till tillräcklig hälso- och sjukvård oberoende av i vilket välfärdsområde hen bor. Alla patienter har rätt till icke-brådskande vård på hälsovårdscentraler och sjukhus inom de tider som anges i lagen om vårdbehovet har konstaterats vid en första kontakt per telefon, vid ett separat besök där man bedömt vårdbehovet eller genom att granska en remiss. Vårdbehovet ska alltid bedömas av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Vardagar under hälsovårdscentralens öppettider ska medborgarna omedelbart kunna besöka hälsovårdscentralen eller få kontakt dit per telefon.
Var och en har oavsett bostadskommun rätt till brådskande vård på jourmottagningen vid en hälsovårdscentral eller ett sjukhus.
Den behandlade yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården är skyldig att på eget initiativ informera patienten eller en anhörig till patienten om alla omständigheter som hänför sig till vården och behandlingen och som har betydelse då beslut fattas om hur patienten ska vårdas. Patienten ska informeras om olika behandlingsalternativ och behandlingens effekter, också eventuella biverkningar. Om behandlingarna är omfattande och dyra måste patienten få en vårdplan och kostnadsberäkning. Den kan vara muntlig, men man kan också begära att få den skriftligt.
Patienten har också rätt att kontrollera vilka anteckningar som finns om honom eller henne i journalhandlingarna. Begäran skickas skriftligen till den hälso- eller sjukvårdsenhet där patienten fått vård eller behandlats, varefter patienten får kopior av journalhandlingarna. Hälso- eller sjukvårdsenheten ska anteckna i journalhandlingarna att uppgifterna har getts ut. Den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården går vid behov igenom med patienten eller en anhörig till patienten vad som finns antecknat i journalhandlingarna. Om hälso- eller sjukvårdsenheten trots begäran inte ger ut handlingarna måste den skriftligen motivera varför och göra en anteckning om saken i journalhandlingen.
Uppgifterna måste ges på ett sådant sätt att patienten förstår innehållet tillräckligt bra. Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården inte behärskar det språk som patienten använder eller om patienten på grund av hörselskada eller talsvårigheter inte kan göra sig förstådd, ska tolk anlitas i mån av möjlighet.
Patienten har rätt att kontrollera de uppgifter som finns antecknade om honom eller henne i journalhandlingarna. Om patienten anser att uppgifterna är felaktiga kan han eller hon begära att de korrigeras.
Hälso- och sjukvårdshandlingar är sekretessbelagda. Patienten har rätt att få veta i vilket syfte uppgifterna om honom eller henne används.
En patient kan välja en annan hälsostation än den som finns i patientens boendeområde eller välfärdsområde. Man kan i allmänhet byta vårdenhet för ett år i taget. Man underrättar skriftligen den nya och den gamla vårdenheten om bytet. Vårdansvaret överförs till det valda välfärdsområdets hälsostation senast tre veckor efter att anmälan tagits emot. En patient kan endast välja en hälsovårdscentral eller hälsostation i taget. Alla de tjänster som hälsostationen tillhandahåller patienten flyttas då till den nya vårdenheten.
Det går inte att välja vårdenhet inom skol- eller studerandehälsovården eller i långvarig institutionsvård. Välfärdsområdet är inte skyldigt att ordna hemsjukvård utanför det egna området.
Om en läkare eller tandläkare bedömer att personen behöver tjänster inom den specialiserade sjukvården, kan personen välja en verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården inom det välfärdsområde som ger vården. Vårdenheten måste väljas i samförstånd med den remitterande läkaren eller tandläkaren.
Patienten kan välja vilken legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården hen ska vårdas av i vårdenheten. Valet kan ske inom gränserna för hur det är ändamålsenligt att ordna verksamheten. I den fortsatta vården ska patienten hänvisas till den läkare eller tandläkare som tidigare behandlade hen, om det är möjligt med tanke på organiseringen av vården.
Om du är missnöjd med den service du fått inom hälso- och sjukvården eller om du behöver råd om patientens rättigheter och skyldigheter lönar det sig i första hand att kontakta välfärdsområdets patientombud. Välfärdsområdets patientombud betjänar patienter inom både den offentliga och den privata hälso- och sjukvården.
Den privata hälso- och sjukvården har inte haft något eget patientombud sedan den 1 januari 2024, utan välfärdsområdets patientombud betjänar också i ärenden som gäller den privata hälso- och sjukvården.
Patientombudet ger rättsskyddsrådgivning. Patientombudet tar inte ställning till patientens diagnos eller vårdens innehåll. Patientombudet tar inte heller ställning till om det har skett en vårdskada eller ett vårdfel i din vård. Du kan fråga ombudet om råd till exempel om hur du framställer en anmärkning som gäller hälso- och sjukvården. Kontaktuppgifterna till patientombudet i ditt välfärdsområde får du från välfärdsområdets telefonväxel och välfärdsområdets webbplats. Patientombudets uppgift är lagstadgad, opartisk och avgiftsfri.
Patientombudets lagstadgade uppgifter är att:
Om du är missnöjd med den hälso- eller sjukvård du har fått kan du göra en anmärkning om detta till den enhet där du vårdades eller behandlades. Efter att du gjort en anmärkning har du också rätt att lämna in ett klagomål till regionförvaltningsverket i din region.
