Regionförvaltningsverkens verksamhet upphör vid slutet av år 2025. Största delen av våra uppgifter överförs till det nya riksomfattande Tillstånds- och tillsynsverket, som inleder sin verksamhet den 1 januari 2026. Uppgifter som gäller djurens hälsa och välbefinnande samt livsmedel överförs till Livsmedelsverket. Konkurrens- och konsumentförvaltningens uppgifter överförs till Konkurrens- och konsumentverket.
Läs mer: Reform av statens regionförvaltning
Räddningsväsendet producerar i regel de lagstadgade tjänsterna på en god nivå, men jämlikheten i fråga om tjänsterna, tillräcklig kunnig personal och materielens och fastigheternas skick kräver målmedvetna utvecklingsåtgärder. Räddningsväsendet behöver stärka den riskbaserade inriktningen vid ordnandet av tjänsterna, förenhetliga informationsunderlaget, systematisera utvecklingen av personalens kompetens och planera investeringarna långsiktigt och mer tillsammans. Enligt expertbedömningen produceras räddningsväsendets tjänster i huvudsak på samma sätt som tidigare, men förutsättningarna för att producera dem har försämrats på många ställen.
- Den riskbaserade inriktningen inom produktionen av tjänster måste stärkas inom sektorn. Grunden för tjänsteproduktionen borde vara ett tydligt samband med riskerna i regionen, vilket inte kan ses i många områden. Problemet identifierades redan under tidigare år, men det finns ingen klar utveckling till det bättre på riksnivå, konstaterar räddningsöverinspektör Eero Nyman vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland, som utarbetade den riksomfattande expertbedömningen.
Läget för tjänster för förebyggande av olyckor har i stor utsträckning hållits oförändrat jämfört med tidigare år. De flesta områdena uppnår de uppställda målen, men på riksnivå förblir grunderna för dimensioneringen av tjänsterna ofta oklara. Den riskbaserade dimensioneringen bör sålunda stärkas i hela landet.
Antalet bränder har inte avsevärt minskat på riksnivå under de senaste åren och målsättningen som satts upp på riksnivå ser inte ut att uppnås. Tjänsterna för förebyggande av olyckor genomförs inte på ett jämlikt sätt på riksnivå: tillsynspraxis varierar och i vissa områden har det uppstått betydande tillsynsskuld.
Som en positiv utveckling i flera områden har man under de senaste åren särskilt stärkt samarbetet med social- och hälsovårdsväsendet, beaktat människors funktionsförmåga mot bakgrund av utvecklingen av olyckor, effektiviserat tillsynen över objekt för vilka det görs anmälningar om brandrisk och strävat efter att rikta säkerhetskommunikationen på ett effektivare sätt än tidigare.
Det finns betydande regionala skillnader i kapaciteterna för räddningsverksamheten och tjänsterna tillhandahålls inte på ett jämlikt sätt på riksnivå. Avtalsbrandkårer och frivilliga aktörer är särskilt viktiga utanför de stora städerna, men många brandkårer lider brist på fungerande och aktiv personal.
Även om vissa områden har tagit i bruk kompletterande släckningsmetoder saknas en långsiktig utvecklingsplan för avtalsbrandkårsverksamheten hos de flesta. För att trygga avtalsbrandkårerna krävs enhetliga verksamhetsmodeller, tillräckliga resurser för övningar och att räddningsverken målmedvetet främjar verksamheten.
I en föränderlig verksamhetsmiljö ökar kompetenskraven för räddningsväsendets personal kontinuerligt. Det behövs större fortbildningsutbud både för den operativa räddningsverksamheten och för förebyggande av olyckor.
Planeringen och genomförandet av befolkningsskyddsuppgifterna kräver utvecklingsåtgärder i så gott som alla regioner. Även om planeringsskulden för befolkningsskyddet har minskat så har det gått långsamt. En central orsak är svag resursallokering för befolkningsskyddsuppgifterna. Planeringen av ledningsarrangemangen, reservationerna av lokaler och grundstrukturerna för beredskapen pågår ännu på många håll. Bedömningen betonar en systematisering av samarbetet mellan kommunerna och räddningsverken, harmonisering av begrepp och indikatorer samt regelbundna gemensamma övningar.
De grundläggande förutsättningarna för räddningsverksamheten - materiel och stationsbyggnader - är föremål för en växande reparationsskuld. I vissa områden har investeringar skjutits upp, vilket föråldrar materielen och fördröjer utvecklingen av aktionsberedskapen. På lång sikt försämrar fördröjningarna kvaliteten på räddningsverksamheten.
Motiveringarna till investeringsplanerna förblir ofta på en allmän nivå och det förekommer knappt någon granskning som utgår från riskerna eller kostnadseffektiviteten.
- De planerade investeringarnas samband med produktionen av tjänster enligt riskerna saknas rätt ofta. Områdena bör i fortsättningen kunna motivera investeringarna på ett mer omfattande sätt utgående från riskerna i regionen och granska investeringarna också med tanke på hur kostnadseffektiva de är, konstaterar Eero Nyman vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Centrala investeringsteman på riksnivå är att minska reparationsskulden i brandstationsnätet, utveckla aktionsberedskapen, problem med inomhusluften och att utveckla fastigheterna gällande beredskapen och säkerheten i lokalerna. Den långsiktiga investeringsplaneringen inom räddningsväsendet bör ytterligare stärkas.
Regionförvaltningsverken har utarbetat expertbedömningar av servicenivån inom välfärdsområdenas räddningsväsenden samt av behovet av investeringar och deras verkningar. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har dessutom utarbetat en riksomfattande helhetsbedömning. Uppdraget baserar sig på lagen om ordnande av räddningsväsendet. Bedömningarna ger strukturerad information om räddningsväsendets olika delområden i synnerhet för beslutsfattare, de stöder den riskbaserade planeringen av välfärdsområdenas verksamhet och fungerar som bakgrundsmaterial vid de årliga förhandlingarna mellan välfärdsområdena och ministerierna. De nu publicerade bedömningarna grundar sig på uppgifter för 2024 som välfärdsområdena lämnat till regionförvaltningsverken våren och sommaren 2025.
Läs mer:
Mer information om expertbedömningarna av räddningsväsendet finns på webbplatsen rfv.fi: https://avi.fi/sv/expertbedomning
Den riksomfattande expertbedömningen: Räddningsväsendets tjänster år 2024
De regionala expertbedömningarna på regionförvaltningsverkets webbplats under Publikationer: avi.fi/sv/publikationer
Mer information:
Den riksomfattande expertbedömningen:
Regionförvaltningsverket i Södra Finland: Eero Nyman, räddningsöverinspektör, tfn 0295 016 773
De regionala expertbedömningarna:
Regionförvaltningsverket i Södra Finland: Eero Nyman, räddningsöverinspektör, tfn 0295 016 773
Regionförvaltningsverket i Lappland och i Östra Finland: Johannes Ketola, räddningsöverinspektör, tfn 0295 016 878
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland: Tero Kuusisto, direktör, tfn 0295 018 009
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland: Jani Valtanen, räddningsöverinspektör, tfn 0295 018 056
Regionförvaltningsverket i Norra Finland: Jarno Soisalo, räddningsöverinspektör, tfn 0295 016 628
E-postadresserna har formen: [email protected].
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.
