Åtgärder för aktiv utveckling av tjänsterna betonades vid Regionförvaltningsverket i Västra och inre Finlands styrnings- och utvärderingsbesök

Vid styrnings- och utvärderingsbesöken framkom det att välfärdsområdena aktivt utvecklar sina tjänster för att hitta lösningar på bristerna. Tillgången till tjänsterna motsvarar ändå inte alltid lagens krav, vilket gör att regionförvaltningsverket betonar behovet av aktivt arbete för att åtgärda bristerna i välfärdsområdena.

Utmaningar med tillgången till personal gör det svårt att ordna tjänsterna enligt lagen 

Välfärdsområdena har ordnat rådgivnings-, skol- och studerandehälsovårdstjänster i sina områden sedan den 1 januari 2023. Tidigare ordnades tjänsterna i kommunerna delvis på olika sätt, vilket skapade behov av att harmonisera tjänsterna. I vissa områden hade coronapandemin försämrat tillgången till tjänster och ökat efterfrågan, till exempel på grund av ökande psykiska problem hos barn och unga, vilket för sin del också överbelastade tjänsterna. Det har också funnits regionala variationer i behovet av tjänster inom välfärdsområdena till exempel beroende på varierande nativitet i kommunerna.

Bristen på yrkesutbildad personal har också varit en utmaning i ordnandet av tjänsterna, vilket har varit särskilt märkbart i enheter utanför centralorterna.

Välfärdsområdena har bäst kunnat säkerställa tillgången till hälsovårdare och kuratorer inom rådgivnings-, skol- och studerandehälsovården. Ändå har inte alla områden uppnått Institutet för hälsa och välfärds rekommendationer för personaldimensionering inom barnrådgivningen och skolhälsovården vad gäller antalet hälsovårdare. Bristerna i tillgången till psykologer inom elevvården har lett till ökade arbetsuppgifter för kuratorerna.

Välfärdsområdena har i regel försökt genomföra läkarkontroller och läkarbesök inom rådgivnings-, skol- och studerandehälsovården så som lagen förutsätter. Fler läkare skulle ändå behövas för de här tjänsterna. Bristen på läkare har särskilt påverkat de lagstadgade kontrollerna för skolbarn och ungdomar, där de på många håll har försenats eller genomförts bristfälligt. Läkarnas arbetsuppgifter inom barnrådgivningen och skolhälsovården inkluderar förutom regelbundna kontroller även uppgifter relaterade till barns och ungas psykiska hälsa och neuropsykiatriska utmaningar, vilket ökar behovet av läkare. På senare tid har man ändå i vissa välfärdsområden sett att läget är lite bättre med flera läkare tillgängliga.

Välfärdsområdena utvecklar sina tjänster aktivt

För att säkerställa jämlik tillgång till rådgivnings-, skol- och studerandehälsovårdstjänster för alla kunder har alla välfärdsområden börjat förnya och utveckla tjänsterna. Välfärdsområdena rapporterade under styrnings- och utvärderingsbesöken om de reformer och olika försök som genomförts inom deras områden, varav vissa var likartade medan andra endast användes i enstaka välfärdsområden.

Man har börjat utveckla tjänstenätverket och exempelvis rådgivningstjänsterna har centraliserats och personal flyttats från rådgivningen till skolhälsovården i områden med låg efterfrågan på grund av låg nativitet. Nya riktlinjer för utvärderingar har gjorts och vårdstigarna har utvecklats för att minska köer och bollande mellan olika tjänster. Man har också inlett samarbeten med läroanstalter för att utveckla vårdstigarna.

Telefontjänster har centraliserats och tillgången till den egna hälsovårdaren i icke-brådskande ärenden har förbättrats. Digitala tjänster har utvecklats bland annat genom att införa elektroniska formulär för förhandsinformation och chattjänster inom rådgivningen samt genom att använda självhjälpsprogram och föräldrarådgivning på nätet.

Det individuella behovet av tjänster har börjat beaktas allt mer, bland annat när det gäller hur ofta besöken sker och hur långa besöken är. En del av hälsovårdarnas hälsokontroller har genomförts som gemensamma aktiviteter, till exempel genom att ge en hel skolklass information om hälsorelaterade ämnen. Vid läkarkontrollerna har nya kompletterande metoder prövats, till exempel kvällsmottagning hos skolläkaren och sommarskolor i pediatrik för läkarstuderande.

Positiv utveckling syns även i tillgången till psykologer inom elevvården

Det har rått brist på psykologer inom elev- och studerandevården i alla välfärdsområden, men vissa välfärdsområden bedömer att tillgången till psykologer håller på att förbättras. Orsaken till det här är bland annat att nya tjänster har inrättats, man har samarbete med läroanstalter och det finns praktikplatser att erbjuda. Harmoniseringen av löner, bättre introduktion i arbetet, åtgärder gällande arbetsmängd och innehåll samt att stärka det yrkesmässiga stödet har också inverkat. Psykologtjänsterna inom elevhälsan har i regel genomförts som närtjänster, och distanstjänster har använts begränsat, främst i form av konsultationer och stödbesök.

Egenkontrollen bör fortsätta aktivt i välfärdsområdena

Regionförvaltningsverket konstaterade utifrån styrnings- och utvärderingsbesöken att alla välfärdsområden inom dess verksamhetsområde har vidtagit åtgärder för att rätta till de brister som observerats inom rådgivnings-, skol- och studerandehälsovården. Tjänsterna utvecklas ständigt för att bättre möta kundernas behov och säkerställa jämlik tillgång. Bättre tillgång till personal syns redan som ett resultat av utvecklingsarbetet i vissa områden.

"Tillgången till tjänsterna uppfyller ändå inte helt lagens krav, så arbetet för att åtgärda bristerna i tjänsterna i välfärdsområdena måste fortsätta aktivt," säger överläkare Miia Kaartinen.

Ytterligare information:

Överinspektör Aulikki Hautsalo, tfn +358 295 018 615

Överinspektör Maarit Penttilä, tfn +358 295 018 567

[email protected] (förfrågningar i första hand per e-post)