---

Regionförvaltningsverket övervakar lagligheten av tjänster som faller under välfärdsområdenas ansvar. Samarbetet inkluderar samordning av beredskap och beredskapsplanering.

I början av mötet beskrev överdirektören Marko Pukkinen från Västra och Inre Finlands Regionförvaltningsverk läget för den statliga regionförvaltningsreformen. En undergrupp förbereds för intressenter, som kommer att involvera även välfärdsområdena.

Leena Laajala, direktör för basservice, rättsskydd och tillstånd vid regionförvaltningsverket, berättade att samarbetet med välfärdsområdena har fungerat väl. Som exempel nämndes samarbetet för att förhindra spridningen av den högpatogena mutationen av fågelinfluensaviruset och dess mänskliga infektioner.

Tillsynen av välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster har utförts både planmässigt, på basen av klagomål och genom egenkontroll under åren 2022–2023. Tillsynens fokus har legat på tillgången till icke-brådskande vård inom primärvården och tandvården, mödrarådgivningen, skol- och studerandehälsovården, antalet kunder för socialarbetare inom barnskyddet och hemvården.

Direktör för räddningsväsendet och beredskapen Tarja Wiikinkoski berättade att tillsynen kommer att riktas mot räddningsverkens tillsynsuppgifter och egenkontroll i välfärdsområden år 2024. Under året kommer det även att hållas landskapsvisa workshops som stöder planeringen av befolkningsflyttningar för kommuner och välfärdsområden i samarbete med Räddningsinstitutet.

Väsentliga fusioner och reformer inom välfärdsområden

Vid välfärdsområdenas lägesrapporter framkom gemensamma teman både när det gäller framgångar och anledningar till bekymmer. En väl genomförd säker övergång beskrevs som en betydande framgång för välfärdsområdena. Nya organisationsstrukturer och ledningssystem har skapats, kommunernas serviceprinciper och sätt att ordna tjänster har harmoniserats och köptjänstverksamheten har klargjorts och harmoniserats.

I diskussionerna betonades problemen med ekonomin. Betydande balanserings- och anpassningsåtgärder har skett och kommer att även att äga rum under de kommande åren.

Social- och hälsovårdschefen för välfärdsområdet Birkaland Taru Kuosmanen, uttryckte oro för personalens välbefinnande medan reformtakten är hög. Marina Kinnunen, välfärdsområdeschef för Österbotten, delade åsikten och såg att det krävs hårt arbete för att säkerställa personalens varaktighet och välbefinnande. Befolkningens förtroende för välfärdsområdena framstod också som ett bekymmer.

Jan Tollet, välfärdsområdeschef för Mellersta Finland, ansåg att Hyvaks-akademin, som skapades för ledarskapsutbildning i regionen med målet att harmonisera ledningskompetens i den nya organisationen, var en bra praxis. Akademin har på några år expanderat till välfärdsområdets olika organ och partners och fortsätter att utvidgas för att omfatta hela välfärdsområdet.

Enligt Tero Järvinen, välfärdsområdeschef för Södra Österbotten, är ett av områdets största orosmoment den kraftigt nedåtgående befolkningsutvecklingen fram till 2040. Övergången av kundservicen till nätet, i en högre grad, sågs som en lösning på den ökande efterfrågan på tjänster för äldre. För Mellersta Österbottens del beskrev välfärdsområdeschef Minna Korkiakoski-Västi istället befolkningstillväxten som ett karakteriserande fenomen för området vid sidan om befolkningens åldrande. Området har också många glesbefolkade landsbygdsområden, vilket påverkar servicenätets struktur. Behovet av att förnya servicenätet betonades av alla välfärdsområden.

Bättre helhetsledning för beredskap på nationell nivå

Överinspektör vid Västra och Inre Finlands Regionförvaltningsverk Annina Sadeoja och räddningsöverinspektör Juha Vilkki berättade att den allmänna delen av beredskapsplanen för social- och hälsovård var antingen klar eller på väg att slutföras i alla välfärdsområden. Planerna visade vissa brister i att säkerställa tillräckligheten av personal-, utrymmes- och materialresurser samt stödtjänsternas funktion.

I välfärdsområdenas uttalanden efterlystes särskilt bättre helhetsledning för beredskap från ministeriell nivå. Det krävs också åtgärder för att harmonisera styrningen mellan olika välfärdsområden både från regionförvaltningsverkens och beredskapscentralernas håll.

Räddningsverken i de fem välfärdsområdena har även utarbetat planer för beredskap och gjort andra förberedelser. Räddningsverken har brister i vissa frågor som rör beredskap vid undantagsförhållanden. Korrigeringen av bristerna fortsätter under det här året och situationen granskas som en del av regionförvaltningsverkens tillsynssuppgift.

Regionförvaltningsverken utreder som bäst samordningen av beredskapen, vars viktigaste verktyg är de regionala beredskapskommittéerna. Ledningen för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och välfärdsområdena, inom dess verksamhetsområde, var eniga om att det finns ett behov av gemensam, särskilt planmässig, utveckling av beredskapen och beredskapsverksamheten.

Tilläggsinformation:

överdirektör Marko Pukkinen
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland

direktör Leena Laajala
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland

direktör Tarja Wiikinkoski
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland

[email protected]