Den regionala beredskapen är på god nivå i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands område

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland sammankallade den regionala beredskapskommittén som sammanträdde torsdagen 24.8.2023 för höstens första möte. Under mötet uppdaterades den regionala lägesbilden för beredskapen och utsikterna inför hösten sågs över.

Överdirektör Marko Pukkinen berättade inledningsvis om regionförvaltningsreformen enligt regeringsprogrammet. Regionförvaltningsverken övergår från början av 2026 till en riksomfattande sektorsövergripande myndighet, som också kommer att innefatta uppgifter från Valvira och miljöansvarsområdet vid NTM-centralerna. Syftet med reformen är att stärka enhetliga förfaranden inom tillstånd och tillsyn och göra tillståndsprocesserna smidigare. Regional närvaro och funktionsförmåga tryggas enligt välfärdsområdenas samarbetsområden.

Det övergripande läget i regionen är lugnt

I de aktuella översikterna för organisationerna som deltar i beredskapskommittéarbetet konstaterades bland annat att strukturerna inom beredskapen i samband med grundandet av välfärdsområdena har fåtts i skick och att förberedelser för störningssituationer inom social- och hälsovården pågår. 

Myndigheterna följer i nära samarbete med fågelinfluensläget som särskilt har påverkat pälsfarmerna i Mellersta Österbotten och Österbotten. I regionen görs allt som är möjligt för att sjukdomen inte ska orsaka risker för människor eller andra djur. Läget har omfattande följder för sysselsättningen och näringsidkare i de österbottniska landskapen.

Beredskapens roll i olika organisationers verksamhet och dess betydelse har på ett omfattande sätt identifierats i regionen. Inom flera sektorer märks också administrativa förändringar och arbetet de medför. Det övergripande läget inom försörjningsberedskapen är fortsatt stabilt.

Ökat behov av mathjälp och ekonomiskt stöd

Jukka Helin, sakkunnig i Lappo stift, lyfte fram oron för hur de som har det dåligt ställt ska klara sig då det ekonomiska läget och utkomsten fortsättningsvis skärps. Inom kyrkan har man lagt märke till att behovet av mathjälp och ekonomiskt stöd betydligt har ökat. Detta märks tydligast i de stora städerna, men fenomenet är bekant också på mindre orter. Diakoniarbetet har fått en ny klientgrupp, förvärvsarbetande låginkomsttagare. Dessutom finns de etablerade kunderna fortsättningsvis. Utmaningarna med marginalisering syns i alla åldersklasser. Den allmänna polariserade stämningen hade förstärkts och behovet av samtalsstöd har ökat.

Helin påminde om att det på riksnivå vore viktigt att noga fundera över hur drastiska förändringar man gör i den sociala tryggheten. De planerade nedskärningarna ökar behovet av understöd och ökar känslan av otrygghet och hopplöshet. Detta kan kanaliseras på ett mycket våldsamt sätt, till och med så att samhällsfreden rubbas. 

Det är skäl att vara medveten om läget och att utveckla samarbetet mellan till exempel socialarbetet i välfärdsområdena och kyrkans sociala arbete. Lokalt samarbete ökar förståelsen bland olika aktörer och bidrar till att klara av de växande utmaningarna. 

I den regionala beredskapskommittén som samordnas av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland deltar 46 aktörer från regionen. Samarbete görs på bred front. En central del av regionförvaltningsverkens verksamhet är att göra det möjligt för aktörerna att hålla kontakt med varandra och att förmedla korrekt och aktuell information till alla parter. De regionala aktörerna har nära samarbete som blir mångsidigare allt eftersom nya störningssituationer uppstår.

Mer information:

Överdirektör Marko Pukkinen, tfn 0295 018 582
[email protected]

Direktör Tarja Wiikinkoski, tfn 0295 018 800
[email protected]