Naturlig koppling mellan den finländska beredskapen och Natos arbete för att utveckla den civila beredskapen
Västra och Inre Finlands regionala beredskapskommitté sammanträdde för tredje gången under hösten. En av beredskapskommitténs viktigaste uppgifter är att följa upp så kallade svaga signaler.
Natos arbete för att utveckla den civila beredskapen baserar sig i hög grad på samma principer som den finländska beredskapen som grundar sig på den övergripande säkerheten, påminde Marko Pukkinen, överdirektör för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, i beredskapskommitténs aktualitetsöversikt.
”Enligt Natos syn är det fråga om en helhetsbetonad uppfattning om säkerheten. Både inom Nato och i Finland spelar resiliensen i samhället en mycket viktig roll", sade Pukkinen.
Resiliens skapar förmåga att klara av störningssituationer under normala förhållanden och möta behov under undantagsförhållanden. På samma sätt vill man säkerställa civilsamhällets stöd till försvarsmakten i situationer som kräver militärt försvar.
”Till exempel regionförvaltningsverkets lagstadgade uppgifter i anslutning till den övergripande säkerheten och beredskapen får alltså stöd från Nato och kanske också ett nytt perspektiv”, sade Pukkinen.
Vi måste förbereda oss även på annat än en militär kris
Överdirektör Pukkinen berättade hur Nato sedan 2016 också har tagit upp och lyft fram annan beredskap än enbart beredskap inför militära kriser i sina medlemsländer. I synnerhet det civila samhällets funktion i kristider har identifierats som ett viktigt element av Nato.
Nato-länderna har kommit överens om sju grundläggande krav på nationell kristålighet, med vilka medlemsstaterna kan mäta sin beredskapsnivå:
- Kontinuitet i regeringens och de kritiska offentliga tjänsternas verksamhet
- Hållbar energiförsörjning
- Förmåga att effektivt samordna människors okontrollerade rörlighet
- Hållbara mat- och vattenresurser
- Förmåga att hantera offer för storskaliga kriser, stora människoskaror som drabbats av omfattande kriser och hälso- och sjukvårdskriser som påverkar samhället
- Säkerställa att samhällets kommunikationssystem fungerar:
säkerställa att telenäten fungerar också i krissituationer med hjälp av reservsystem. - Kriståliga transportsystem - säkerställa att Nato-trupper kan röra sig och att civilsamhällets service kan lita på att transportnäten fungerar även i krissituationer
Viktigt att följa upp svaga signaler idag
Överdirektören påminde om att ett av beredskapskommitténs viktigaste uppdrag är att följa upp så kallade svaga signaler, då världssituationen är i kraftig och snabb förändring.
”Då små signaler fås från många olika håll kan man få en uppfattning om att det kan handla om en mer omfattande systematisk operation. Det är därför viktigt att sammanställa de här tysta signalerna. Vi som beredskapskommitté är en del av den kedjan”, sade Pukkinen.
Han tillade att samarbetet mellan säkerhetsmyndigheterna fungerar väl. Myndigheterna följer fortsättningsvis upp säkerhetsläget och beredskapen på ett intensifierat sätt. Också beredskapskommitténs möten är en del av den här beredskapen.
Som en del av beredskapsarbetet har bland medlemmarna i Västra Finlands ELVAR (näringslivets regionala beredskapssamarbete) i år genomförts en övning för att skydda sig mot radioaktivt nedfall och en enkät om hotbedömning.
Erillisverkot är beredda på elavbrott
Tomi Lounema, ledande sakkunnig från koncernen Suomen Erillisverkot, berättade för beredskapskommittén hur kommunikationsinfrastrukturen för centrala myndigheter och säkerhetsaktörer upprätthålls. Erillisverkot är ett statsägt bolag med ett specialuppdrag vars kunder är bland annat polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och Nödcentralsverket.
”Vi strävar efter att förbereda oss på nya, avvikande situationer också genom övningar, såsom regelbundna övningar i störningssituationer i tillgången på el i datorhallar. Vi genomför också beredskapsövningar tillsammans med myndigheter och andra aktörer”, berättade Lounema.
Enligt honom har till exempel myndighetsnätet Virves driftsäkerhet förbättrats under hela dess existens. För närvarande är driftsäkerheten på en god nivå. Erillisverkot använder vid behov reservkraft som överförs till stöd för både Virve och andra tjänster.
Erillisverkkos tjänster förutsätts ha en stark driftsäkerhet och säkerhet. Inom beredskapen bör man särskilt komma ihåg det ömsesidiga beroendet i det moderna samhället. Eventuella elavbrott på cirka två timmar som planeras på grund av elbristen medför inte något problem för de kommunikationstjänster som säkerhetsaktörerna använder sig av.
I anslutning till det här konstaterade Lounema allmänt om nätverkens beständighet att ”i städerna tryggas vanliga mobilnät (2G och 3G) 2 timmar, medan tiden för 4G- och 5G-näten är ännu kortare, dvs. endast 15 min. Fiberförbindelsen till hemmet kan avbrytas genast när elektriciteten bryts.”
Mer information:
Direktör Tarja Wiikinkoski, tfn 0295 018 800
Överdirektör Marko Pukkinen, tfn 0295 018 582
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.