Västra och Inre Finlands beredskapskommitté: Fokus på Ukraina utan att glömma covid

---

Beredskapskommitténs ordförande, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands överdirektör Marko Pukkinen poängterade i sitt inledande anförande och lägesöversikten att covid fortsättningsvis är en utmaning för vårt samhälle vid sidan om kriget som härjar i Ukraina. ”Vi har inte blivit av med covid, de aktuella incidenstalen i sjukvårdsdistrikten är synnerligen beklagliga, även om belastningen av intensivvårdsplatserna inte är så allvarlig som den har varit som värst. Men just nu cirkulerar det faktiskt väldigt mycket smittor”, sade Pukkinen.

Pukkinen berättade att det för närvarande inte finns coronarestriktioner i sjukvårdsdistrikten i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands område. Inga önskemål om nya begränsningar har heller lagts fram, men det epidemiologiska läget följs upp hela tiden.

Gällande konsekvenserna av Ukrainakrisen poängterade Pukkinen, att flyktingarna från Ukraina i regel kommer till Finland via EU:s inre gränser. Som avgångsområde framträder i synnerhet Medyka-Shehyni som ligger vid gränsen mellan Ukraina och Polen. Hur många som är på kommande vet vi inte, men uppskattningen är att det handlar om tusentals människor. De flesta som finns i landet torde ha biometriskt pass. Enligt immigrationsverket är Finlands beredskap att ta emot flyktingar god. Social- och hälsovårdsministeriet skickade den 11 mars kommuninfo om hur social- och hälsovårdstjänsterna ordnas för dem som kommer in i landet och från Institutet för hälsa och välfärd väntas anvisningar för inresekontroller.

Pukkinen konstaterade att Finska staten inte har ordnat transporter från Ukraina till Finland, utan de har kommit till Finland antingen på egen hand eller med hjälp av medborgarorganisationer eller privatpersoner. Pukkinen nämnde också informations- och diskussionsevenemanget om följderna av Ukrainakrisen som Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 16 mars ordnade för kommunerna i regionen. Evenemanget fokuserade på flyktingsituationen och utmaningarna som den orsakar kommunerna.

I slutet av anförandet poängterade överdirektör Pukkinen cybersäkerheten. Han tog upp att till exempel FinCEN, som är den myndighet i USA som samordnar arbetet för att förebygga ekonomiska brott, nyligen varnade för att Ryssland kan komma att öka antalet utpressningsprogramsattacker som metoder för att lindra de ekonomiska sanktionerna. ”Cybersäkerhetsfrågan är nu synnerligen aktuell också i Finland.”

Skäl att så omfattande som möjligt förbereda sig på informationspåverkan och desinformation – Vår styrka hänger samman med de grundläggande strukturerna i vårt samhälle

Ledande kommunikationsexpert Jussi Toivanen från Statsrådets kansli höll ett föredrag om informationspåverkan. Informationspåverkan kan definieras som verksamhet som på ett systematiskt sätt strävar efter att påverka den allmänna opinionen, folks beteende och beslutsfattarna. Påverkan har som mål att föremålet ska fatta beslut som är dåliga för hen själv och agera mot sitt eget bästa. Toivanen poängterade att det finns många informationsaktörer; statliga aktörer, icke-statliga aktörer (där det nog kan finnas en statlig aktör i bakgrunden), föreningar, organisationer eller andra sammanslutningar och individer. När beredskapsplaner uppdateras och verksamheter planeras är det viktigt att förbereda sig 360 grader, alltså så omfattande och mångsidigt som möjligt, för både olika ämnen inom informationspåverkan och dess olika aktörer.

Sedan Ryssland olagligt intog Krim 2014 har myndigheterna satsat på att öka medvetenheten om och beredskapen för informationspåverkan. Enligt Toivanen är vissa av modellerna för informationspåverkan importvaror också i Finland. Som en väsentlig fråga tog han upp att styrkorna inför informationspåverkan och desinformation i Finland hänger samman med de grundläggande strukturerna i vårt samhälle. Förtroendet som existerar i samhället och vår höga utbildningsnivå är direkta styrkor. Också viljan att hjälpa och förnuftig användning av små resurser och samarbete enligt modellen för övergripande säkerhet ligger i fokus i det hänseendet.

Bland identifierade metoder för informationspåverkan tog Toivanen upp till exempel manipulation av bild och video, halvsanningar, direkta lögner, förvrängning av dimensioner, påtryckning och störning (t.ex. Misskreditering), falska profiler och falska webbnyheter. Kännedom om informationspåverkan och förståelse om dem är enligt Toivanen synnerligen väsentligt med tanke på beredskapen. Organisationerna borde tänka över vilka teman och ämnen som mest sannolikt kan utsättas för desinformation. Likaså väsentligt är att ansvar, roller och larmsystem avtalas på förhand och att man redan på förhand förbereder innehållet i meddelanden för olika scenarier. Vad gäller lägesbedömningen ska uppmärksamhet fästas vid exempelvis vilka följder en viss typs reaktion får. Upprepandet av felaktig information i egna meddelanden ska undvikas. Det är dessutom väsentligt att reflektera över om till exempel en viss organisations samarbetspartner kan kommunicera om någon fråga för dess del.

Toivanen poängterade dessutom att det inte är nödvändigt eller alltid skäl att besvara all felaktig information som cirkulerar. Det är väldigt viktigt att kontrollera om det som påstås håller streck innan man kommenterar. Till slut påminde Toivanen ännu om den centrala betydelsen av en god story vid informationspåverkan, en så ”säljande” story som möjligt slår ofta igenom.

Observationer från Medborgarpulsens 32 omgång

Räddningsöverinspektör Juha Vilkki vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland berättade att oron i samband med covid enligt Medborgarpulsen som publicerades 24 februari 2022 betydligt har minskat bland medborgarna jämfört med förra omgången. Tillfredsställelsen med myndigheternas kommunikation har ökat från kraschen i förra omgången, men är fortfarande på relativt låg nivå (41 -> 48%). Förtroendet för den politiska ledningens covidkommunikation har i sin tur sjunkit och är lägre än någonsin (60 -> 56%).

Antalet sammankomster har ökat klart jämfört med föregående omgång. Vilkki observerade också att en dryg tredjedel av medborgarna anser att avvecklingen av begränsningarna enligt den nuvarande tidtabellen är för tidig, drygt en tredjedel anser tiden vara rätt och ungefär en fjärdedel av de tillfrågade anser den komma för sent.

Det aktuella säkerhetsläget och andra iakttagelser

Kommittén för näringslivets regionala beredskapssamarbete (ELVAR) lyfte vid mötet fram den senaste lägesbilden för försörjningsberedskapen (11.3), där hot har identifierats i fråga om covid, krisen i Ukraina och arbetskonflikterna. Jämfört med den föregående lägesbilden (4.3.2022) har särskilt oron för konsekvenserna av kriget i Ukraina ökat. Läget orsakar störningar inom vissa näringsgrenar, men hittills har betydande försörjningsberedskapsverkningar inte uppstått. "Situationen följs noggrant i fråga om flera produktionsinsaster", berättade överinspektör Taru Ruutiainen.

I sina anföranden betonade stiften att församlingarna i fråga om covid följer rekommendationerna om hälsosäkerhet och bestämmelser i all sin verksamhet. Särskilt nu har man uppmuntrats till att öppna samlande aktiviteter för barn och unga. Kyrkostyrelsen har publicerat en separat anvisning för församlingarna om mottagandet av flyktingar med tanke på Ukrainakrisen. Stiften tog också upp mänskornas ökade behov av psykologiskt och andligt stöd. Hjälpen erbjuds ansikte mot ansikte vid gudstjänster och andra sammankomster som församlingarna ordnar men dessutom per telefon och chatt. De enskilda församlingarnas insatser för att hjälpa ukrainska flyktingar är inte strikt samordnade. Information har samlats in från flera församlingar som har tagit en stark roll vid inkvartering och annan hjälp av flyktingar. "Arbetet görs i nära samarbete med migrationsverket, Finlands röda kors, polisen och kommunerna", berättade prosten Jukka Helin, sakkunnig vid Lappo stift.

Beredskapskommittén ansåg att det rådande säkerhetsläget som helhet är stabilt i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands område, trots många utmaningar och hotbilder. Myndighetens beredskapsgrad och prestationsförmåga är i god form och det finns ingen orsak till oro gällande den saken.

Mer information

överdirektör Marko Pukkinen, tfn 0295 018 582

räddningsöverinspektör Juha Vilkki, tfn 0295 018 506

[email protected]

Medborgarpulsen (på finska) Kansalaispulssi, statsrådets sidor