LSS21-beredskapsövningens dag för feedback 9.11 – Strålsäkerheten har förstärkts med nästan tusen deltagare

Under innevarande år övade sammanlagt 83 kommuner av 85 kommuner inom verksamhetsområdet på en situation i anknytning till en allvarlig kärnkraftsolycka i fem landskap inom Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. ”Det kan konstateras att beredskapen och förberedelserna har utvecklats med hjälp av LSS21-beredskapsövningen”, konstaterade överdirektör Marko Pukkinen vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i sina inledande ord till deltagarna på dagen för feedback tisdagen den 9 november 2021.

”Temat strålrisk eller strålsäkerhet, hur än man vill uttrycka det, engagerade förutom kommunerna även en stor grupp myndigheter från olika samhällsområden för att inte glömma organisationer och stift”, fortsatte direktör Tarja Wiikinkoski och berättade att all den omfattande och grundligt dokumenterade feedbacken från övningsdeltagarna sammanställs till utvecklingsförslag och skickas till centralförvaltningen som stöd för lagstiftningen och anvisningar.

Ett centralt problem inom miljöministeriets förvaltningsområde var den stora mängd avfall som innehåller radioaktiva ämnen som uppstår i en storskalig under en strålrisksituation. Avfall uppkommer både från samhällets rengöringsåtgärder och direkt från spannmål och andra livsmedel som växer på friland som kontaminerats med radioaktivt nedfall. Avfallsmängden överraskar i en verklig situation, särskilt om man inte kan sortera den enligt dess kvalitet, konstaterade Wiikinkoski. Specialsakkunnig Marja-Riitta Korhonen från miljöministeriet konstaterade samma som övningsdeltagarnas feedback att avfallslagstiftningen inte motsvarar behoven i en omfattande strålrisksituation. Situationen är mycket svår och man kan inte vänta sig någon snabb ändring av lagstiftningen, fortsatte Korhonen.

Från social- och hälsovårdsministeriet berättade medicinalråd Mikko Paunio att scenariot som användes i beredskapsövningen gällande radioaktivitet som orsakats av en kärnkraftsolycka på detta övningsområde var 10–100 gånger så stort än ”vad lagen tillåter” när det gäller utsläppet av den centrala Cesium-isotopen, dvs. kärnkraftverkens säkerhet övervakas och regleras också med hjälp av lagstiftning. I och med att en olycka i denna allvarlighetsklass är möjlig, om än mycket osannolik, var inställningen till övningen av en sådan olycka mycket god och övningen var grundlig i hela regionen, tillade direktör Tarja Wiikinkoski. Man hörde att det i scenariot enligt övningssituationen inte finns någon risk för strålningssjukdomar i dessa landskap, men det är mycket viktigt att ta skydd inomhus, eftersom det kan ge ett bättre skydd än vad även jodtabletter ger när det radioaktiva molnet passerar över.

På Strålsäkerhetscentralens vägnar konstaterades att problemet är just det som övningsdeltagarna har uppgett, det vill säga att beslut och bestämmelser som fattas på basis av STUK:s rekommendationer liksom även STUK:s rekommendationer numera kommer in via flera olika kanaler i kommunerna och att de sammanställs där. Situationen är naturligtvis inte hållbar. Överinspektör Antero Kuusi från STUK konstaterade att hanteringen av helheten verkligen är en utmaning i en sådan här strålrisksituation enligt övningsscenariot. Man hoppas att inrikesministeriets Anvisningar som gäller vid strålningsläge, som ska uppdateras, i fortsättningen ska förtydliga aktörernas ansvar och skyldigheter i en sådan här situation, fortsatte han.

FRK:s beredskapschef Aki Valonen, som höll ett gemensamt anförande för organisationerna, påminde om betydelsen av egen beredskap och hemförråd även för att klara av en strålrisksituation. Organisationerna kan på myndighetens begäran producera många slags stödtjänster, men många myndigheter känner ännu inte till organisationernas och den fjärde sektorns möjligheter.

Annina Sadeoja, överinspektör inom socialvården vid RFV i Västra och Inre Finland, och Jukka Helin, sakkunnig vid Lappo stift, påminde om vikten av psykosocialt stöd och att behovet av psykiskt stöd tillgodoses. Livsmedelsverkets avdelningschef Marjatta Rahkio tog upp till diskussion det stora behovet av att mäta radioaktiviteten i foder och livsmedel på detta övningsområde och frågan om kapacitet som tillsvidare är osäker. Inrikesministeriets första strategi för strålningsmätning, som kommer att publiceras inom kort, ger den efterlängtade referensramen för planering av mätningar.

Specialsakkunnig Mikko Jääskeläinen vid inrikesministeriet konstaterade i början av sitt anförande att han aldrig tidigare deltagit i någon så här välplanerad beredskapsövning. Inrikesministeriet har centrala uppgifter när det gäller att ge anvisningar för strålrisksituationer och agera i sådana situationer. Snart publiceras strategin för strålningsmätning och genast därefter inleds beredningen av den genomförandeplan som förväntas stöda bedömningen av behovet av strålningsmätningar och ordnandet av mätningar i Finland.   Dessutom börjar uppdateringen av IM:s Anvisningar som gäller vid strålningsläge som bedömts i beredskapsövningen också snart och feedbacken från övningsdeltagarna är särskilt värdefull när den uppdateras, konstaterade Jääskeläinen.

Städernas föredraganden och Kommunförbundet konstaterade i sina anföranden att coronapandemin har för sin del sänkt tröskeln för de kommunala aktörerna att förbereda sig på andra hot. Ett problem som dock identifierades i kommunerna i en omfattande störningssituation var bland annat att även om någon kommun har ingått ett avtal med ett laboratorium om strålningsmätningar och prioriterande av myndighetsprover, så hopar sig mätningarna i en omfattande situation, vilket innebär att funktionssäkerheten inte kan tryggas. Kommunen är en självstyrande aktör som i störningssituationer koncentrerar sig på att sköta alla sina centrala grundläggande uppgifter och prioritera dem på det sätt som situationen kräver. Framöver bör man vidareutveckla samarbetet mellan grannkommunerna och olika myndigheter, göra gemensamma upphandlingar och utveckla kompetensen tillsammans. För detta behövs goda anvisningar på nationell nivå och stöd från Regionförvaltningsverket för att samordna beredskapen och ordna utbildning. En centraliserad, gemensam lägesbild och en helhetsuppfattning och anvisningar om störningar på nationell nivå ansågs också vara väsentliga.

Feedbacken från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland sammanställs i en rapport och utvecklingsförslagen sammanställs i ett koncentrerat paket som skickas till ministerierna och de centrala ämbetsverken. Beredskapen inför strålrisksituationer fortsätter nästa år med övningar som fördjupar ämnet.

Mer information

Tarja Wiikinkoski, direktör, tfn 0295 018 800

fornamn.efternamn@rfv.fi