Forumet för gårdstillsyn och tillstånd för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 15.10.2021: mötesmeddelande
Vid forumet för gårdstillsyn och tillstånd kan representanter för myndigheter och producentorganisationer förmedla och utbyta information och synpunkter om aktuella frågor som påverkar verksamheten. Forumets uppgifter är informationsstyrning, informationsspridning, informations- och erfarenhetsutbyte om aktuella frågor samt utveckling av inspektionssituationerna.
Forumet för gårdstillsyn och tillstånd för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland sammanträdde den 15 oktober 2021 under ledning av överdirektör Marko Pukkinen för årets andra och sista gemensamma webbmöte. Såväl områdets olika myndigheter som representanter för producentorganisationerna utbytte information, observationer och tankar.
Nedan finns urplock av innehåll och observationer från inlägg per deltagare (i presentationsordning).
Naturresursinstitutet
Forskningsprofessor Jyrki Niemi från Naturresursinstitutet berättade om de senaste vändningarna i reformen av EU:s jordbrukspolitik. Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik har flera mycket viktiga mål i fråga om ekonomi, klimat, miljö och socioekonomiska dimensioner. Niemi betonade att jordbrukspolitikens nuvarande struktur förblir oförändrad, men i och med reformen får unionens medlemsstater mer att säga till om genom den nya genomförandemodellen och de nationella strategiplanerna. Direktstöden jämnas ut mellan medlemsländerna och den miljö- och klimatmässiga grunderna för fördelningen av dem stärks. Av CAP-budgeten ska cirka 40 procent främja klimatåtgärder.
Enligt Niemi är den nya genomförandemodellen den synligaste förändringen i reformen. De nationella strategiplanerna omfattar åtgärderna i CAP-pelarna I och II. Strategiplanerna ger makt och å andra sidan ansvar åt unionens medlemsländer och möjliggör samtidigt det nationella spelrum som de önskar. I Cap:s nya gröna arkitektur är de nya kraven obligatoriska för jordbrukarna, men ekosystemet i pelare I och klimat- och miljöersättningssystemet i pelare II är frivilliga.
Niemi belyste att det väsentliga med tanke på det finländska jordbruket i CAP-reformen är den totala nivån på EU-stöden, prioriteringen mellan olika CAP-pelare, framtiden för produktionsrelaterade stöd (i Finland är de särskilt viktiga i utbudet av nötkött) samt villkoren för att få jordbruksstöd. Den senare punkten gäller hur miljö- och klimatåtgärder förs vidare inom EU och hur de föreslagna systemen passar in i Finlands särskilda förhållanden. Niemi betonade också att stöden har stor betydelse för inkomstbildningen inom det finländska jordbruket, över 30 procent av de totala intäkterna på cirka sex miljarder euro. Även om de direkta CAP-stöden minskar något i framtiden, kommer den finansiering som vårt land får från EU under finansieringsperioden 2021–2027, beräknad enligt nominella priser, att öka med 2,5 procent jämfört med föregående period 2014–2020. De direkta stöden i pelare I sjunker med knappt en procent, men medlen för landsbygdsutveckling i pelare II ökar med 7,6 procent.
Sammanfattningsvis föredrog Niemi att effekten av CAP-reformen är att finansieringen av Finlands jordbruk och landsbygd ökar med sex procent under finansieringsperioden 2021–2027 jämfört med föregående period, om man i jämförelsen mellan finansieringsperioderna även beaktar unionens stimulanspengar. Jordbruksstöden spelar fortfarande en central roll när det gäller att upprätthålla produktionsvolymerna och jordbrukarnas företagarinkomst. Nivån på jordbruksproduktionen uppskattas förbli nära den nuvarande nivån i Finland under finansieringsperioden 2021–2027, även om företagarinkomsten sjunker något. Man vet ännu inte exakt hur förändringarna i den gröna arkitekturen kommer att påverka villkoren för stödet på gårdsnivå. Enligt Niemi påverkas jordbruksproduktionens framtida nivå och företagarinkomsten mer av jordbruksprodukternas och -insatsernas marknadsutveckling än stödändringarna och miljövillkoren. CAP-reformen kommer att få en tvåårig övergångsperiod. Detta innebär att reformen kommer att inleds tidigast 2023 inom EU. Åren 2021–2022 används budgeten för den nya finansieringsperioden 2021–2027, men jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020 bedrivs fortfarande.
Livsmedelsverket
Överinspektör Taina Mikkonen från Livsmedelsverket lyfte i sin presentation fram EU:s nya djurhälsolag (EU) 2016/429 (Animal Health Law) som trädde i kraft den 21 april 2021. I och med detta håller också den nationella lagstiftningen om identifiering och registrering av djur på att förnyas och medför ändringar i bland annat registreringen av djurhållningsplatser. Livsmedelsverket har nyligen öppnat e-tjänsten för det nya registret över djurhållare och djurhållningsplatser (https://epr.ruokavirasto.fi, se webblänkar i slutet av meddelandet).Verket uppmuntrar alla aktörer att logga in på den och kontrollera att deras anmälningar är aktuella.
Mikkonen berättade att den nya registreringen omfattar produktionskaniner och renar som hålls utanför renbeteslagen samt sådana förvaringsställen för könsceller och embryon som inte kräver separat godkännande. Sådana är till exempel kvävebehållare som används för inseminering på hemmagård. De läggs till djurhållningsanmälan som en ny verksamhetsform. Mikkonen betonade också att bokföringsskyldigheten för djurhållningsplatser gäller alla djurarter för vilka gäller skyldigheten att registrera djurhållningsplatser. I och med djurhälsolagen har det införts en tidsfrist för identifiering av svin, vilket i praktiken innebär att svin som fötts från och med den 21 april 2021 ska märkas senast vid 9 månaders ålder, men alltid före de flyttas från födelseplatsen.
Överinspektör Mikkonen konstaterar att afrikansk svinpest (ASF) har spridit sig i flera EU-länder under sommaren. Situationen är oroväckande i bland annat Polen. Ett bra sjukdomsskydd är det säkraste sättet att förhindra att afrikansk svinpest kommer in i svinhuset. I Finland har högpatogen fågelinfluensa konstaterats i år på en fjäderfägård i södra Finland samt tiotals fall hos vilda fåglar. De vilda fåglarnas höstmigration har ökat risken för att sjukdomen sprider sig. För att förhindra att sjukdomen sprids är det viktigt att iaktta god praxis för sjukdomsskydd på fjäderfägårdar i hela landet. Fjäderfä och alla tamfåglar bör hållas inomhus eller skyddas från kontakt med vilda fåglar. Misstanke om fågelinfluensa ska omedelbart anmälas till kommunalveterinären, betonade överinspektör Mikkonen.
Enligt Mikkonen har SARS-CoV-2 -coronavirusinfektioner konstaterats på minkfarmer i flera länder och nu är det viktigt att förhindra att smittan sprids till finländska pälsfarmer. I Finland har man inte konstaterat smittspridning hos djur, men uppföljningen pågår på alla mink- och finnsjubbgårdar. Vid misstanke om coronavirus hos pälsdjur sköter myndigheten (kommunalveterinären) provtagningen och proverna undersöks vid Livsmedelsverket. Det villkorliga användningstillståndet för coronavaccinet för minkar gäller fram till 28.12.2021.
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Matti Nyberg, chef för enheten för miljö- och hälsoskydd, tog i sitt anförande upp hotbilderna av salmonella och afrikansk svinpest för svinuppfödningen i fråga om djursjukdomar. Afrikansk svinpest har fortfarande inte konstaterats i Finland. Det har konstaterats fler salmonellafall än året innan. Kostnaderna för salmonellasaneringar har ökat, vilket har lett till en omvärdering av gruppförsäkringarna och förhandlingar om nya ersättningsmetoder. Han ansåg att det är ett direkt mirakel att coronaviruset ännu inte har förekommit på finländska pälsfarmer. Beredskapen upprätthålls eftersom situationen kan förändras när som helst. Det finns tills vidare ingen färdig riktlinje om huruvida minkarna på farmen med sjukdomen ska avlivas eller om man ska ge farmen bestämmelser som begränsar endast förflyttningar av djur.
I fråga om högpatogen fågelinfluensa som hotar fjäderfähushållningen har sjukdomen konstaterats endast hos en vild havsörn inom området för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Särskilt fåglarnas flyttvägar påverkar sjukdomens spridning och de rör sig centralt i östra och södra Finland. Nyberg påminde dock om att om sjukdomen skulle komma till västra och inre Finland skulle den medföra en stor utmaning och arbetsmängd för Livsmedelsverkets, regionförvaltningsverkets och de kommunala tillsynsenheternas veterinärer. Enligt Nyberg skapar även antimikrobiell resistens otrevliga riskutsikter. Man har dock förberett sig på detta hot med den kommande lagen om medicinsk behandling av djur (medicineringslagen), genom vilken man ökar övervakningen av veterinärernas användning och överlåtelse av veterinärmedicinska läkemedel och systematiskt börjar registrera användningen av läkemedel i ett gemensamt datasystem. Detta ökar samtidigt veterinärernas arbetsmängd.
Vad gäller djurskyddet konstaterade Nyberg att en stor del av länsveterinärernas arbete gäller djurskyddstillsyn. Detta är ett viktigt arbete och regionförvaltningsverket har avgjort och kommer även i fortsättningen att lösa utmanande djurskyddsfall ihärdigt och omsorgsfullt ända till slutet. Tillsynen över tvärvillkoren och djurskyddsinspektioner som bygger på sampling sköts enligt Nyberg i enlighet med gällande författningar och anvisningar. Dessutom bereds en ny lag om djurvälfärd, vars syfte är att förnya regleringen av djurens välbefinnande så att den motsvarar den rådande uppfattningen om djurens ställning och behov av skydd.
En arbetsgrupp tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet utreder ordnandet av veterinärtjänster i framtiden (arbetsgruppen som ska bereda en reform av bestämmelserna gällande veterinärvårdstjänster). Den nya veterinärvårdslagen torde lämnas in på remiss och behandlas i riksdagen under 2022. Nyberg berättade att det ställvis förekommer brist på praktiker och tillsynsveterinärer inom verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland och han önskade att den nya veterinärvårdslagen bidrar till att förbättra situationen.
Jari Tolppanen, chef för enheten Landsbygd och naturresurser inom ansvarsområdet för miljötillstånd, berättade i sitt anförande att 274 tillståndsansökningar för närvarande är anhängiga inom ansvarsområdet. Av dessa är 76 ansökningar från torvproduktionsområden. 45 ansökningar gällande små torvproduktionsområden är anhängiga. 9 ansökningar om djurstall och pälsfarmer är anhängiga. I år har sammanlagt 19 beslut om djurstall meddelats. Största delen av besluten har gällt initiativ till ändring av miljötillstånd. I år har ansvarsområdet relativt väl uppnått de genomsnittliga målen för handläggningstiden för tillståndsansökningar som gäller djurstall, sammanfattade Tolppanen. Han fäste också uppmärksamhet vid att handläggningen av tillståndsärenden vid regionförvaltningsverket försnabbas tydligt av omsorgsfullt uppgjorda och omfattande tillståndsansökningar, bl.a. ritningar av tillräckligt hög kvalitet samt andra bilagor.
NTM-centralerna i Österbotten och Södra Österbotten
Ulf- Erik Häggvik, tillsynschef vid NTM-centralen i Österbotten, framförde att i fråga om krisstödet för primärproduktionen fick NTM-centralen i Österbotten sammanlagt 1 250 ansökningar. Det fördelade stödbeloppet uppgick i sin helhet till 24,5 miljoner euro. För landsbygdsföretagens del har 34 stödansökningar inkommit och sammanlagt 250 000 euro har delats ut. Beslutsfristen för dessa ansökningar är 31.12.2021.
Vid övervakningen av jordbruksstöden är åkerinspektionerna som utförs av NTM-centralen i Österbotten på slutrakan (tidsfrist 15.11.2021) och tillsynsresultaten skickas till gårdarna. Enligt Häggvik har det i dessa resultat inte förekommit något särskilt att beakta, i åkertillsynen har det funnits många gårdar som redan tidigare övervakats. Härnäst inleder NTM-centralen övervakning av dokumentkontroll vintertid och övervakning av växttäcke.
I fråga om utbetalningen av jordbruksstöd berättade tillsynschef Häggvik att förskott på kompensationsbidrag och ekoersättning betalades 7.10.2021 och i november står förskott på miljöersättning och miljöavtal samt ersättningar för djurens välbefinnande i tur.
Gruppchef Anne Polso vid NTM-centralen i Södra Österbotten (EPOELY) berättade att det nationella BAT-projektarbetet (bästa tillgängliga teknik) för husdjursskötsel har inletts. Det är fråga om ett projekt som leds av miljöministeriet och vars syfte är att uppdatera den föregående rapporten om tekniklösningar inom husdjursskötseln. I arbetet deltar ett omfattande expertnätverk och intressentgrupper. Anvisningen om miljöskydd inom husdjursskötseln och handboken Hantering och upplagring av farliga kemikalier på gårdar färdigställdes sommaren 2021. EPOELY deltog i båda styrgrupperna. Polso berättade att den lagstadgade tillsynen över kemikalier i fortsättningen kommer att vara en central del av stöd- och miljötillståndstillsynen.
De periodiska inspektionerna av miljötillstånd för djurstall har fortsatt normalt vid NTM-centralen i Södra Österbotten, men på grund av coronaepidemin har det funnits utmaningar inom pälsbranschen. Det har i praktiken hållits en paus på ett år för pälsdjurskontroller på plats (mink- och mårdgårdar) och många inspektioner väntar. Enligt Polso sker inspektionerna fortfarande på distans, där inspektionen grundar sig på bilder och videor som på förhand begärts av verksamhetsutövaren från vissa objekt.
Polso berättade att EPOELY ansökt om finansiering för utredning av bevattningsvatten- och avfallshanteringslösningar för växthus samt för spetsprojektet Återvinning av näringsämnen, där bl.a. vidareförädling av gödsel främjas. Handläggningen av projektens finansieringsansökningar och processen för beviljande av finansiering har samordnats nationellt till EPOELY:s ansvarsområde E.I projektet Tassunjälki som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet utreds fodrets koldioxidavtryck. Polso nämnde att NTM-centralen i Södra Österbotten har gett cirka 50 utlåtanden om anmälningar om tagande av substanser för husbehov. EPOELY deltar också i ett projekt där man utarbetar anvisningar för insamling av vitmosstorv och överväger nödvändig lagstiftning. Anmälningar om muddring och dikning enligt vattenlagen behandlas fortfarande i stor utsträckning vid NTM-centralen i Södra Österbotten. Gruppchef Polso påpekade att dikningsanmälningar fortfarande inte görs och efterbevakningen av dikningsärenden sysselsätter. Utmaningarna är bland annat de växande gårdsstorlekarna och behovet av spridningsyta för gödsel.
Producentorganisationer
Verksamhetsledare Johanna Smith från Österbottens svenska producentförbund (ÖSP) berättade på forumet bland annat om sin organisations stödpersonsverksamhet, inom ramen för vilken en förbundsmedlem kan ringa och beställa en ÖSP-stödperson med på till exempel djurskyddsinspektioner. Smith fäste också uppmärksamhet på det stora antalet inspektioner vid helgårdsövervakning och funderade på om det alltid är nödvändigt att noggrant övervaka samma tillsynsobjekt varje år. Likaså har ÖSP varit bekymrad över byråkratin och smidigheten i informationsgången mellan olika myndigheter och frågade om man till exempel med en anmälan bättre kunde tillgodose flera myndigheters informationsbehov och på så sätt undvika att göra flera anmälningar som verkar överlappande.
ÖSP önskar ett aktivt samarbete med myndigheterna för olika inspektioner samt för de inspektioner som jordbrukaren informerar om på förhand, alltid när det är möjligt. Enligt Smith är också jordbrukarnas välbefinnande och ork oroväckande, till exempel i fråga om klimatförändringsdiskussionen och verksamhetens lönsamhet. Dessutom berättade hon om organisationens eget projekt för att främja vattenbehandlingen i växthusen.
Överdirektör Marko Pukkinen vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland tackade varmt deltagarna för alla föredrag och den aktiva diskussionen.”Forumet visade återigen sin nödvändighet och nytta, och vid fortsätter förmedla viktig information fortsätter även i framtiden”, sammanfattade Pukkinen.
Nästa forumet för gårdstillsyn och tillstånd hålls 20.4.2022.
Mer information
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
E-post enligt principen [email protected]
överdirektör Marko Pukkinen, tfn 0295 018 582
länsveterinär, chef för enheten för miljöhälsovård Matti Nyberg, tfn 0295 018 572
miljöråd, chef för enheten Landsbygd och naturresurser Jari Tolppanen, tfn 0295 018 779
Naturresursinstitutet
Forskningsprofessor Jyrki Niemi, Naturresursinstitutet, tfn0295 326 390, [email protected]
Livsmedelsverket
överinspektör Taina Mikkonen, Livsmedelsverket, 0295 204 702, [email protected]
NTM-centralen
tillsynschef Ulf-Erik Häggvik, NTM-centralen i Österbotten, tfn 0295 028 566, [email protected]
gruppchef Anne Polso, NTM-centralen i Södra Österbotten, tfn 0295 027 975, [email protected]
Österbottens svenska producentförbund r.f.
verksamhetsledare Johanna Smith, tfn 045129 4427, [email protected]
Länkar (de öppnas i en ny flik)
Inlägg av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, beredning och reform av lagstiftningen
Beredning av lagen om djurvälfärd
Lag om ändring av lagen om medicinsk behandling av djur
Livsmedelsverket
Djurhållar- och djurhållningsplatsregistrets e‑tjänst
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.