Västra och Inre Finlands beredskapskommitté: förebyggande arbete, förtroende, prioriteringsförmåga och omfattande fungerande samarbete är grundpelare för övergripande säkerhet
Västra och Inre Finlands regionala beredskapskommitté sammanträdde åter den 30 september 2021. Lägesbilden för området uppdaterades angående covid-19 och andra aktuella iakttagelser. Inrikesministeriets kanslichef Kirsi Pimiä berättade om inre säkerhet samt inrikesministeriets och dess förvaltningsområdes strategiska beredskapsuppgifter och övergripande säkerhet.
Beredskapskommitténs ordförande, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands överdirektör Marko Pukkinen presenterade en aktuell översikt av epidemi- och vaccinationsläget. Han konstaterade att läget i vårt land överlag var gynnsamt under de senaste veckorna men att det också finns de som har dött av sjukdomen och att det epidemiologiska läget är sämre i vissa sjukvårdsdistrikt. Pukkinen konstaterade att sjukdomen nu klart sprider sig bland ovaccinerade och lyfte fram statistikuppgifter om utvecklingen av vaccinationstäckningen enligt åldersgrupp. ”För närvarande vaccineras framför allt yngre generationer, särskilt med den andra dosen. I mitten av oktober eller därefter kan man säkert förvänta sig att de andra vaccinationsdoserna börjar skydda”, konstaterade Pukkinen.
Överdirektör Pukkinen tog också upp den nya handlingsplanen för hybridstrategin i social- och hälsovårdsministeriets styrningsbrev enligt vilken till exempel evenemang och verksamhet med låg risk inte inkluderas i begränsningarna. Social- och hälsovårdsministeriets färska tillämpningsanvisning för paragraf 58d i lagen om smittsamma sjukdomar innebär i fortsättningen bland annat att det i framtiden krävs betydande smittkluster och en betydande risk för att nya smittor sprids i stor skala för att ett beslut om begränsningar kan fattas.
I början av mötet tog Pukkinen dessutom upp att just den här dagen (30.9.2021) är betydande i det hänseendet att regionförvaltningsverkets sista begränsningsbeslut ännu den här dagen är i kraft inom Regionförvaltningsverket i Södra Finlands verksamhetsområde. Även om man i vårt land för närvarande kan se tecken på en positiv utveckling gällande covid-19 och en friare atmosfär är det enligt Pukkinen skäl att komma ihåg eventuella nya och elaka coronavirusvarianter som aktivt sprider sig runt om i världen.
Säkerhetens grunder och delfaktorer
Inrikesministeriets kanslichef Kirsi Pimiä presenterade frågor om inre säkerhet och inrikesministeriets och dess förvaltningsområdes strategiska beredskapsuppgifter samt samarbetsmodellen för övergripande säkerhet för beredskapskommittén. Inrikesministeriet är ministeriet för inre säkerhet och immigration och har som mål att bevara Finland som det tryggaste landet för alla.
Pimiä anser att god säkerhet förutsätter enhetliga och högklassiga tjänster, tillräckliga resurser, goda relationer mellan befolkningen och förtroende samt mångsidigt utnyttjande av teknologi. Samtidigt behövs förebyggande arbete, faktagrund, omfattande samarbete och aktuell lagstiftning. Samhällets säkerhetsstrategi fastställer många strategiska beredskapsuppgifter i samband med inre säkerhet där inrikesministeriet och dess förvaltningsområde har huvudansvaret.
I dag kan man med goda grunder anse att man i Finland har världens tryggaste vardag. Enligt Pimiä är olyckshändelser och olyckor de mest betydande hoten för säkerheten i vardagen, som helhet är säkerhetskänslan emellertid hög i vårt land. Brottsligheten har minskat de senaste 30 åren, men å andra sidan är Finland ett synnerligen våldsamt land där våldet koncentreras till en liten del av befolkningen. De som begår brått och offren samt olyckshändelser och olyckor sker oftare bland grupper som är i svag samhällelig ställning. Polarisering, marginalisering och ojämlikhet i samhället är betydande hot för både säkerhetskänslan och samhällsfreden. Enligt Pimiä är myndighetssamarbete och övrigt samhällssamarbete väsentliga resurser, till exempel när det gäller välfärdstjänster.
I Finland är myndigheternas resurser för inre säkerhet knappa, exempelvis har vi det minsta antalet poliser i relation till befolkningsmängden i Europa. Säkerhetsmyndigheternas resurser är dimensionerade för normalläge. Säkerhetsmyndigheternas arbetsfält och verksamhetsmiljö har expanderat och blivit mer komplicerade. Särskilda utmaningar i vårt land är glesbebodda områden, nya säkerhetshot, tillgången till arbetskraft för räddningsväsendet och tryggandet av språkliga rättigheter. ”Kompetensnivåkravet har mångdubblats. Prioriteringsförmåga och myndighetssamarbete är en betydande resurs”, poängterade kanslichef Pimiä.
Pimiä anser att allvarliga och omfattande störningar kan bli allmännare i framtiden. Centrala hotfaktorer i anknytning till det är klimatförändringen som förorsakar extremväder och sårbarheter inom el- och kommunikationsnät. Likaså matar den pågående polariseringen i samhället till hybridpåverkan och spridningen av desinformation. Hotet om terrordåd existerar och en allt större grupp aktörer är beredda till allvarligt våld. Pimiä poängterade att beredskap är sektorsövergripande och riskbaserad verksamhet.Krisberedskapen skapas under normala förhållanden. Det är en lång process och förutsätter engagemang, allokering av resurser och genuint samarbete. Många funktioner kan utlokaliseras men inte lagtillsynsuppgifter. Tjänstemannakårerna behöver också ha förmågan att komplettera sina led. ”Hybridpåverkan utmanar det finska förtroendesamhället. Det är hela folkets gemensamma sak att lyckas med det”, berättade kanslichef Pimiä.
Medborgarpulsens 26:e omgång – observationer
Direktör Tarja Wiikinkoski berättade för beredskapskommittén om centrala observationer i Medborgarpulsens senaste enkät. Bland resultaten tog Wiikinkoski upp bland annat att den allmänna oron orsakad av coronan har minskat, samtidigt har osäkerheten angående hur länge undantagsförhållandena pågår minskat. Tillfredsställelsen med kommunikationen har återhämtat sig från svackan under den förra rundan (49 % -> 52 %). Däremot har oron för att få vård för andra sjukdomar än covid-19 klart ökat. Folk träffar varandra allt mer, men som tur anser majoriteten det åtminstone i viss mån behövligt att vidta skyddsåtgärder, exempelvis använda munskydd och hålla säkert avstånd, också efter två vaccindoser.
I samband med resultatet av Medborgarpulsen tog överinspektör Emmi Häyrynen vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland utgående från social- och hälsovårdsministeriets sammanställning av lägesbilden för social- och hälsovårdstjänsternas primärnivå upp observationer från Västra och Inre Finlands verksamhetsområde. Enligt kommunernas svar ligger personaltillräckligheten på en oroväckande nivå i Birkalands hälso- och sjukvård, särskilt inom mentalvårdstjänsterna. Gällande socialvårdstjänsterna är personaltillräckligheten mest oroväckande bland tjänster för äldre som ges i hemmet och dygnet-runt boendeservice för äldre.
Det aktuella säkerhetsläget och andra iakttagelser
Även om det allmänna epidemiologiska läget i och med vaccineringarna har förbättrats så har man upptäckt mycket tråkiga utmaningar inom spårningsarbetet inom sjukvårdsdistrikten i Västra och Inre Finlands område. Smittspårarna får inte alltid svar på sina frågor och dessutom har man observerat väldigt osakligt beteende mot dem och deras arbete. I och med ökat antal kontakter har spårningen blivit svårare än tidigare, men smittspårarna gör ett synnerligen viktigt arbete som var och en borde förstå att förhålla sig positivt till.
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands regionala beredskapsövning LSS21 har framskridit väl. Målet med beredskapsövningen är att klargöra behörigheter och olika samhällsaktörers roller vid en radiologisk nödsituation. Dessutom är målet att vid behov uppdatera de olika samhällsaktörernas planer, anvisningar och beredskap inför radiologiska nödsituationer samt att kontrollera om det finns behov att uppdatera lagstiftningen. Övningen inför en radiologisk nödsituation berör alla, också kommuninvånarna.
Beredskapskommittén konstaterade att säkerhetsläget som helhet är lugnt i Västra och Inre Finlands område. Myndigheternas funktionsförmåga och beredskapsnivå konstaterades vara i berömligt skick och gällande dem finns inga betydande hotbilder i sikte.
Mer information
överdirektör Marko Pukkinen, tfn 0295 018 582
direktör Tarja Wiikinkoski, tfn 0295 018 800
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.