Södra Finlands beredskapskommitté: coronaläget är allvarligt och det är ytterst viktigt att begränsningarna iakttas, krisens konsekvenser för barn och unga väcker oro

Coronaläget i Södra Finland är mycket oroväckande. Allvarligast är läget i huvudstadsregionen, där antalet sjukdomsfall har ökat kraftigt sedan mitten av februari, sade biträdande överläkare Eeva Ruotsalainen från Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Största delen av smittfallen orsakas av virusvarianter som sprider sig lätt. Det växande antalet patienter har belastat hälso- och sjukvården och en försämring av situationen hotar att leda till att tillhandahållandet av icke-brådskande vård måste minskas avsevärt. Det stora antalet smittfall har också belastat smittspårningen, även om man till den rekryterat rikligt med tilläggsresurser.

– I en allvarlig situation är det ytterst viktigt att varje aktör och enskild person iakttar särskild försiktighet och iakttar myndigheternas föreskrifter, rekommendationer och anvisningar, betonade överdirektör Merja Ekqvist vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland. – Vi vill också tacka alla dem som jobbar mitt i krisen och de som följer rekommendationerna på bästa sätt. Vaccinationerna framskrider varje dag vilket ger hopp, även om det fortfarande råder osäkerhet om tillgången till vacciner och något exakt tidsschema inte kan ges.

De ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar som trädde i kraft 22.2.2021 gav regionförvaltningsverken nya verktyg för hanteringen av coronaepidemin, som chefen för alkoholenheten Riku-Matti Lehikoinen berättade om. Inom Södra Finlands område har det fattats många beslut för att förhindra spridningen av coronaviruset. Aktörerna uppmanas att följa regionförvaltningsverkets webbplats Vanliga frågor om coronaviruset, där de samlade svaren kompletteras och uppdateras kontinuerligt: Vanliga frågor om coronaviruset.

Barnens och de ungas perspektiv uppmärksammas: de långvariga begränsningsåtgärderna och ovissheten har oroväckande konsekvenser

– Den kris som pågått i över ett år är en lång tidsperiod ur barnens och de ungas synvinkel och begränsningarna känns tröstlösa, sade chefen för undervisnings- och kulturväsendet Sanna Puura från Regionförvaltningsverket i Södra Finland. – En stor del av barnen och ungdomarna har rapporterat om att det psykiska välmåendet har försämrats och att coronan väckt negativa känslor, av vilka ångest, oro och ensamhet nämns först. Även de ungas framtidstro har försvagats och till exempel tröttheten i anslutning till studier har ökat.

Om situationen för barn och unga diskuterade forskaren Jenni Lahtinen från Ungdomsforskningsnätverket, chefen för hjälptelefon- och nättjänster Tatjana Pajamäki vid Mannerheims Barnskyddsförbund och kommissarien Katja Nissinen från Helsingfors polis. I panelen konstaterades det att även om gemensamma utmaningar har identifierats, har barn och unga mycket olika utgångspunkter och situationer. Konsekvenserna av coronakrisen verkar vara störst för de barn, unga och familjer som har haft det sämre ställt redan före coronan.

Bland resurserna betonades den stora betydelsen av sociala relationer, trygga vuxna och därmed hobbyverksamheter för barn och unga. Även om hobbyerna inte längre begränsas har coronan orsakat många familjer och idrottsföreningar ekonomiska svårigheter och därför kan man nödvändigtvis inte fortsätta med hobbyerna. Bland lösningarna lyfte man fram Finlandsmodellen för hobbyverksamheter, vars mål är att göra det möjligt för varje barn och ung person att ha en trivsam och avgiftsfri fritidsaktivitet i samband med skoldagen. Modellen har pilottestats denna vår och avsikten är att den ska införas som en permanent praxis i kommunerna.

Den serviceskuld som uppstår till följd av coronakrisen och i synnerhet tillgången till mentalvårdstjänster är i fortsättningen en stor utmaning. Barn och unga påverkas också i väsentlig grad av hur närstående vuxna orkar. Paneldeltagarnas starka budskap var att det är viktigt att satsa på att erbjuda stöd och diskussionshjälp också efter krisen.

Den regionala beredskapskommittén har till uppgift att upprätthålla den regionala säkerhetslägesbilden och fungera som forum för informationsutbyte mellan myndigheterna samt främja den regionala och lokala säkerhetsplaneringen och säkerhetssamarbetet.

Verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i Södra Finland omfattar landskapen Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen. I den regionala beredskapskommittén deltar centrala myndigheter och aktörer för landskapens beredskap.