Utbildningskonferensen 2025: Tro, hopp och framtid

Foto: SFV/Frida Lönnroos
Årligen samlas det svenska utbildningsfältet i Finland för att gemensamt fundera på utbildningsfrågor ur ett minoritetsspråksperspektiv. Temat för årets konferens var Tro, hopp och framtid. Den som arbetar med barn och unga är aktivt med och formar framtiden i sin vardag. Framtiden är alltid oviss, men särskilt i dag sker förändringar så snabbt att det är svårt att veta vad framtidens unga kommer att behöva.
Skolan är en gemenskap
Olli-Pekka Heinonen, generaldirektör för International Baccalaureate Organization (IBO), inledde dagen med ett förträffligt föredrag under titeln Utbildningens kraft att forma en bättre morgondag. För att kunna forma framtiden behöver vi kunskap om var vi står i dag. Skolan har formats i ett industrisamhälle där vi arbetat med händerna, i ett informationssamhälle där vi arbetat med hjärnan – men vi är på väg mot ett relationssamhälle där vi arbetar med hjärtat.
Den finska grundskolan är enligt Heinonen en gemenskap. Frågan är om vi har en skola som i dag känns relevant för de unga. Heinonen exemplifierade detta genom ett projekt där man utgick från innehåll och frågor som ungdomarna själva ansåg vara viktiga. Deltagarna i projektet hade konstaterat att dessa frågor aldrig tidigare behandlats i skolan. Heinonen menar att eleverna inte kan knyta an till skolan om stoffet inte berör dem – och då bryts kontakten mellan skola och elev. Då utgör skolan inte längre en gemenskap.
Skolan formar framtiden
Följande föredrag hölls av Venla Bernelius, specialsakkunnig vid Undervisnings- och kulturministeriet. Bernelius arbetar aktivt med att skapa en gemensam vision för grundskolans framtidsarbete Grundskolan 2.0, och hennes taltur blev en logisk fortsättning på Heinonens föreläsning. Hon lyfte bland annat upp skolans demokratiuppdrag och frågade sig hur skolan skulle se ut om vi uppfann den i dag.
Grundskolans framtidsarbete tar sikte på år 2045. Skolan har ett stort uppdrag i att avvärja risker och motverka falsk information. Dessutom behöver dagens unga lära sig hållbara sätt att leva. OECD-projektet Future of Education and Skills 2030 har lyft fram nya kunskapsområden som skolan behöver ge de unga: etiska förmågor, kreativt tänkande och meningsskapande.
Frågan om timfördelningen aktualiserades – är den relevant i dag? Bernelius menade att framtidsarbetet behöver beakta två helheter: grundkunskaper å ena sidan och skolans transformation å andra sidan. Skolan ska inte bara reagera på samhället, utan aktivt vara med och skapa framtiden.
Bernelius taltur avrundades med ett grupparbete där deltagarna fick bidra till visionsarbetet, med särskilt fokus även på den svenska utbildningsstigen.
Utbildningskonferensen ger möjlighet till reflektion
Så här någon dag efter konferensen resonerar innehållet fortfarande i mig. Jag märker att jag återkommer till de tanketuggummin som serverades. Jag har ofta funderat över om grundskolan är adekvat, eller om den är ett lapptäcke som i grunden härstammar från Kulla-Gullas tid. Jag anser att utbildningens mål fortfarande är välsummerat i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 2 § är målet med grundskolan att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar, samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. Den fråga vi däremot behöver ställa oss är hur detta ska göras – och vad vi ska ge barnen och ungdomarna, så att de, som Bernelius uttryckte det, ska hitta sin juttu.
En riktigt lyckad konferens är en konferens som gett en nya tankar, nya kontakter och iver att fortsätta arbeta för kärnuppdraget. Utbildningskonferensen 2025 gav mig precis det. De bildningsdirektörer som summerade dagen sade detsamma. Även om vardagen är hektisk och det känns som att man egentligen inte hinner, ger en dag som denna ork i arbetet och en påminnelse om vad uppdraget egentligen handlar om – varför man valt att arbeta med utbildningsfrågor.
Utbildningskonferensen arrangeras av Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, Regionförvaltningsverket och Svenska folkskolans vänner.
Läs mer om framtidskompetenser på webbplatsen Lärorikt.