Samlokaliserade skolor - en egen grupp inom det finländska utbildningssystemet?

Många skolfastigheter som byggdes då grundskolan infördes har nått sin tekniska livslängd. Kommuner står inför beslut om ersättande byggnader eller renovering av befintliga. Samtidigt har många kommuner ett sjunkande elevunderlag och de ekonomiska förutsättningarna är inte de bästa. Detta leder till att man vill tänka utanför boxen och hitta innovativa lösningar som ger kvadratmetrarna högre användningsgrad.

En lösning som vinner allt större terräng är samlokaliserade skolor. Med samlokaliserade skolor (fi. kieliparikoulut) avses två eller flera skolor med olika undervisningsspråk som delar på samma fastighet. Det finns olika grad av samanvändning av fastigheten. Ibland kan det se mer eller mindre ut som ett parhus, ibland som ett kollektiv och ibland som ett gårdstun med flera byggnader.

Att samlokaliserade skolor uppstår beror på utbildningslagstiftningen som kräver att kommunen ska ordna undervisningen separat för de olika språkgrupperna. Lagen känner alltså inte till tvåspråkiga.

Hur många skolor är samlokaliserade i Finland?

Det finns ingen registerbaserad nationell uppföljning på hur många skolor i Finland som är samlokaliserade eftersom de samlokaliserade skolorna registreras som separata skolor även om de verkar på samma adress. Enligt den lägesrapport regionförvaltningsverket sammanställde 2023 har antalet samlokaliserade skolor ökat på senare tid. Nationellt sätt handlar det om 3,6 % av samtliga grundskolor medan 17,3 % av de svenska skolorna är samlokaliserade. 

Språkpedagogiska och organisatoriska utmaningar

Att två skolor med olika undervisningsspråk har gemensamma utrymmen har i första hand varit en praktisk och ekonomisk fråga. Idag motiveras samlokaliseringen i allt högre grad med språkpedagogiska argument. I och med att också de ideologiska målen vinner större terräng inverkar samlokaliseringen i allt högre grad på pedagogiken och organiseringen av verksamheten.

I och med att de informationsstyrningsfrågor regionförvaltningsverket fått gällande samlokaliserade skolor väcktes nyfikenheten kring skolornas organisation och ledning i mig. I samband med mina studier i offentligt ledarskap beslöt jag mig för att i min pro gradu-avhandling granska hur organisationen i samlokaliserade skolor ser ut och speglade den mot teorier om hybrida organisationsmodeller. Skolans verksamhet styrs av lagar som styrdokument om ledarskapet är distribuerat mellan förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare. I beslut gällande skolans verksamhet deltar också lärare och elever och vårdnadshavare ska också göras delaktiga. Det här leder till att skolornas värdegrund och verksamhetskultur kan variera stort.

Framtiden för samlokaliserade skolor

Då två skolor eller flera skolor samlokaliseras är det viktigt att det finns en förståelse för varandras verksamhet och att det finns en uppriktig samarbetsvilja. Men med bara vilja och förståelse kommer man bara en bit på väg. Det behövs resurser och strategisk planering och utrymme för arbetet. Beslutsfattarna och ledande tjänsteinnehavare är i nyckelposition eftersom de besluter om vilka resurser som fördelas till skolorna.

Det finns sparsamt med forskning kring samlokaliserade skolor i Finland. Kanske för att de nationellt sett är få, kanske för att fenomenet utvecklats organiskt utan nationell styrning. I mig vaknar frågan huruvida de samlokaliserade skolorna utgör en egen grupp inom det finländska utbildningssystemet, en grupp skolor vi inte hade fått syn på om vi inte granskat dem ur ett minoritetsperspektiv. 

Källa: 
Malin Eriksson (2024): Två skolor under samma tak: En granskning av samlokaliserade skolor ur ett organisationsteoretiskt perspektiv 
http://www.urn.fi/URN:NBN:fi-fe2024111291151