Elevernas delaktighet kräver medvetna insatser

Resultaten från Hälsa i skolan -undersökningen visar att elevernas upplevda delaktighet i skolan har ökat något under de senaste åren, men ännu har man inte kommit tillbaka till nivån före COVID 19-pandemin. Överlag finns det utrymme för utveckling vad gäller delaktigheten inom utbildningen – och det gäller i synnerhet de svenskspråkiga skolorna. 

Vår utbildningslagstiftning betonar vikten av att ge barn, elever och studerande möjlighet att vara delaktiga i och påverka den utbildning de får. Från småbarnspedagogiken upp till andra stadiets utbildningar ingår bestämmelser om att främja barn och ungas möjligheter att uttrycka sin åsikt, påverka verksamheten och delta i beredningen av beslut som gäller dem själva. Men enligt flera undersökningar har det praktiska genomförandet av delaktighetsarbetet inte nått sin fulla potential.  

Delaktigheten lägre i de svenskspråkiga skolorna

I Hälsa i skolan -undersökningen, som Institutet för hälsa och välfärd genomför vartannat år, ingår en indikator som anger hur stor del av eleverna upplever att de deltagit i planeringen av skolans ärenden. År 2025 uppgav endast 39 % av eleverna i årskurs 4–5 i de svenskspråkiga skolorna att de varit delaktiga. Motsvarande andel i finskspråkiga skolor var 48 %. Indikatorn bygger på följande delfrågor där eleverna kan vara delaktiga i planeringen: skolregler, lektionsinnehåll, rastaktiviteter, skolans gårdsområden, skolevenemang, -fester och -utfärder samt skolmåltider. Av dessa delfrågor var andelen elever som kände sig delaktiga högst när det gällde planering av skolans evenemang, 68 % för alla svarande inom åk 4–5. Endast 62 % av eleverna upplevde sig delaktiga i planeringen av skolreglerna, trots att det står i lagen om grundläggande utbildning att eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av skolans ordningsstadga.

I grafen ovan framgår att delaktigheten i skolgemenskapen gick ner mellan år 2019 och 2021 under COVID-19-pandemin. Efter det har resultaten förbättrats långsamt, men ännu har de inte kommit upp till nivån innan pandemin. Delaktighetsunderskottet är tydligt på båda undervisningsspråken, men resultaten för de svenskspråkiga skolorna är särskilt bekymrande.  

Även i andra studier har bristande delaktighet konstaterats. Av regionförvaltningsverkens utvärdering av basservice om den generellt inriktade elevhälsan 2023 framkommer det att elevernas delaktighet i utbildningsanordnarnas sektorsövergripande styrgrupper för elevhälsa var svag; endast 22 % av styrgrupperna har elev- eller studeranderepresentation. Av de tvåspråkiga kommunerna hade endast en av styrgrupperna elev- och studeranderepresentation. TEA-visaren, som är ett verktyg för kommuner för att främja hälsa och välbefinnande, illustrerar att det finns utrymme för förbättring inom alla dimensioner av elevdelaktighet.

En ökad delaktighet medför flera fördelar

Delaktighetsarbetet kräver nödvändigtvis inte stora satsningar i form av tilläggsresurser. Det som i första hand krävs är en medvetenhet om varför delaktighet är viktigt. Att lära sig delaktighet i skolan är en rättighet för alla elever. Elevernas inflytande bidrar till att utveckla verksamheten i skolmiljön och förbereder samtidigt eleverna för livet i ett demokratiskt samhälle.  En ökad delaktighet ger eleverna en känsla av att de kan påverka sin situation och upplevelsen att deras åsikter spelar roll, vilket i sin tur skapar trygghet, samhörighet och motivation i vardagen. 

Då frågan varför är besvarad är nästa steg att formulera målsättningar för att främja delaktigheten i den egna skolan.  Alla delområden kan inte förbättras över en natt; målsättningarna kan med fördel fokusera på några delområden åt gången. Sedan återstår att skapa vardagsnära metoder för att nå dessa mål. En representativ delaktighet förutsätter att elevrepresentanten ges möjlighet att samla skolkamraternas åsikter. Detta kan göras genom ledda klassdiskussioner, genom att använda olika digitala verktyg eller praktiknära metoder – eller genom en kombination av dessa. Därtill är det viktigt att följa upp åtgärdernas effekt för att kunna visa på att insatserna gett resultat. Med hjälp av medvetna insatser får vi delaktighetskurvan att stiga och skolgemenskapen att bli mer demokratisk.