Elever med särskild begåvning har också ett stödbehov

Regionförvaltningsverkets Tankesmedja 26.3.2025 behandlade temat Hur uppmärksammar vi elever med särskild begåvning? Rikard Lindström, direktör för svenskspråkig grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, Borgå stad​ och Camilla Svens-Liavåg, universitetslektor i specialpedagogik, ÅA bidrog med förberedda talturer.  

Särskild begåvning är en normalvariation, inte en värderingsfråga. De här eleverna finns i våra skolor, ja också i småbarnspedagogiken. Det finns däremot ingen nationell kartläggning av dessa elever så det är svårt att veta hur stor andel av eleverna som hör till denna grupp men forskning visar att det kan röra sig om 5–10 % av alla elever. Elever med särskild begåvning kan vara både högpresterande och lågpresterande och är därför inte helt lätta att få syn på.  

Att uppmärksamma de särskilt begåvade elevernas behov har inte varit på den politiska agendan, därför fördelas sällan öronmärkta resurser till denna grupp av elever. Hos vårdnadshavare finns sällan modet att lyfta upp det egna barnets särbegåvning då vi är präglade av jantelagen i vår kultur.  

Varför är det så viktigt att se elever med särbegåvning? Särskilt begåvade elever som inte får lämplig undervisning och stöd riskerar att bli understimulerade eller att hamna i utanförskap och en känsla av att inte höra till. Särskild begåvade elever finns också bland ”hemmasittare”. Att ge dessa elever det stöd de behöver är lika viktigt som att ge andra elever det stöd de behöver. 

Revidering av stöd för lärande 

En förändring av lagen om grundläggande utbildning (628/1998) har lett till en revidering av läroplansgrunderna. I kapitel 5.4.3 Framskridande i studier enligt målhelheter sägs: ”Att framskrida i studierna enligt målhelheter gör det möjligt att framskrida både snabbare och långsammare i något eller några mål i ett eller flera läroämnen. Om eleven studerar i snabbare takt än den egna årskursen kan mål i en eller flera högre årskurser ingå i målhelheterna.” Vidare sägs att en plan ska utarbetas för en elev som framskrider i studierna enligt målhelheter. I planen ska målhelheterna för eleven, innehållet i målhelheterna, elevens framskridande i studierna och principerna för bedömningen av eleven framgå. Genomförandet av planen ska utvärderas enligt behov, dock minst en gång per läsår. Planen ska granskas oftare om elevens behov förutsätter det. Planen ska utarbetas av de lärare som undervisar eleven i samarbete med eleven och vårdnadshavaren.  

I kapitel 6 beskrivs bedömningen och där sägs att alla de studier som ingår i den plan som utarbetats för eleven ska antecknas i läsårsbetyget. I läsårsbetyget ska antecknas en bedömning läroämnesvis över de studier som eleven slutfört med godkända prestationer. I tilläggsuppgifterna på betyget antecknas enligt vilken årskurs eleven studerat de läroämnen i vilka eleven framskrider enligt målhelheter. Efter det avslutade läsåret går eleven vidare i sina studier till följande årskurs.  

Då man planerar skolgången för dessa elever är det viktigt att se lärstigen som en helhet. Ifall man väljer att accelerera undervisningen behöver utbildningsanordnaren ha beredskap att ordna undervisningen också i de högre årskurserna. Kommer eleven att behöva undervisning av en lärare med ämneslärarkompetens? Hur görs bedömningen? Och hur gör vi då eleven läst ut den grundläggande utbildningens innehåll? Vem fattar besluten kring elevens skolgång? För att kunna garantera jämlikt bemötande är det viktigt med genomtänkta strukturer och en klar handlingsmodell på anordnarnivå som går att följa då man stakar ut planen för elevens studier. 

Grundtanken är att elever med särskild begåvning ska få gå i skola med jämnåriga barn. Trots att dessa elever har en särskild begåvning, en intellektuell förmåga över genomsnittet, är de fortsättningsvis barn med samma behov av lek, socialt samspel och jämngamla vänner som alla andra. De behöver bara mer komplexa utmaningar för sin inlärning. 

Nätverk för pedagoger kring elever med särskild begåvning 

Det finns en uttalad önskan hos pedagoger att mötas för att kunna diskutera utmaningar, utbyta erfarenheter, stöda varandra och utveckla undervisningen tillsammans. Ifall du eller någon i er lärarkår upplever att ni skulle gagnas av att delta i ett sådan nätverk kan ni kontakta Camilla Svens-Liavåg per e-post: [email protected]  

Fotnot: På Skolverkets webbsida finns ett studiepaket om särskilt begåvade elever som också använts som grund för denna bloggtext.