Tillsyn över användningen av utländsk arbetskraft: falskt företagande och hinder för informationsutbyte mellan myndigheter

I tillsynen över användningen av utländsk arbetskraft observerades 2024 fler fall än tidigare där man försökte kamouflera anställningsförhållandet som företagande. Rättsförhållandets karaktär mellan anställningsförhållande och företagande bedömdes för sammanlagt 185 personer. Av dessa konstaterades 168 ha ett anställningsförhållande. För deras del bedömde inspektören att rekvisitet för anställningsförhållande i arbetsavtalslagen uppfylls, varvid det är fråga om ett anställningsförhållande och inte om företagande.

I många fall hade man avtalat om genomförandet av arbetet genom ett uppdragsavtal, men i praktiken leddes arbetet på samma sätt som i ett anställningsförhållande. Anställningsförhållandet hade kunnat ändras till ett uppdragsavtal utan att arbetstagaren hade förstått det. Ofta verkar villkoren i uppdragsavtalet vara arbetsavtalsvillkor. Fenomenet har blivit vanligare och syns särskilt inom byggbranschen, men också inom industrin, städbranschen, bilverkstäder och biltvättar och i säsongsarbete. 

Enligt observationerna vid tillsynen har en utländsk arbetstagare en förhöjd risk att bland annat på grund av bristfälliga språkkunskaper hamna i en situation där hans eller hennes anställningsförhållande kamoufleras som företagande. Då faller personen utanför det skydd som arbetslagstiftningen ger bland annat i fråga om lön, försäkring och arbetarskyddslagen. Utifrån observationerna har falskt företagande och tvångsföretagande blivit en del av arbetsrelaterat utnyttjande.

Hinder för informationsutbyte stör tillsynen

Samarbetet mellan myndigheterna effektiviserar tillsynen över användningen av utländsk arbetskraft och bekämpningen av grå ekonomi. Myndigheternas gemensamma inspektioner ökade med nästan hälften 2024.

Arbetarskyddsmyndighetens rätt till information har förbättrats under de senaste åren. I tillsynen utnyttjas i synnerhet utlänningsregistret och inkomstregistret. När uppgifterna om de anställda som mötts vid inspektionen jämförs med uppgifterna i inkomstregistret kan man upptäcka en eventuell svart lönebetalning. Inkomstregistret används också för att utreda längden på olovligt arbete.

Informationsutbytet behöver dock ännu utvecklas. Till exempel får Skatteförvaltningen endast i mycket begränsade situationer ge arbetarskyddsmyndigheten information om observerade missbruk som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens behörighet. Informationsutbytet mellan myndigheterna begränsas också av sekretessen för anmälarens uppgifter enligt 10 § i tillsynslagen. Arbetarskyddsmyndigheten underrättas ofta om missförhållanden som inte kräver arbetarskyddstillsyn, men sekretessbestämmelsen kan förhindra att uppgifter lämnas ut till den behöriga myndigheten.

Brister i avlöningen observerades vid nästan varannan inspektion

I tillsynen över användningen av utländsk arbetskraft fokuserade man på övervakningen av anställningsförhållandets minimivillkor och rätten att arbeta. I fråga om dessa var observationerna vid tillsynen likartade som under de föregående åren. Brister i lönesättningen observerades vid nästan hälften av de inspektioner där denna fråga bedömdes. 

Mer information finns i rapporten

Läs mer i rapporten på finska: Ulkomaisen työvoiman käytön valvonta vuonna 2024 (pdf).

Rapporten kommer att publiceras senare på svenska på sidan Rapporter och på engelska på sidan Publications på Tyosuojelu.fi.