Regionförvaltningsverket i Södra Finlands övervakarspecifika riskbedömning enligt penningtvättslagen - Offentligt sammandrag

Regionförvaltningsverket i Södra Finland förnyade sin övervakarspecifika riskbedömning i slutet av 2022. Riskbedömningen gjordes första gången år 2015. Efter det har riskbedömningen uppdaterats regelbundet.

Regionförvaltningsverkets förnyade riskbedömning består av en sektorspecifik riskbedömning som är utarbetad separat för varje sektor.

Regionförvaltningsverket har utgående från de utarbetade riskbedömningarna gjort följande bedömning av de övervakade sektorernas totalarisknivå på skala 1–4, där 1= låg risk, 2= måttlig betydande risk, 3 = betydande risk och 4 = väldigt betydande risk.

I tabellen ovan är sektorerna ordnade från den mest riskfyllda sektorn till den minst riskfyllda. Vid bedömningen av den totala risknivån har man i respektive sektor beaktat identifierade hot och sårbarheter samt faktorer som minskar riskerna.

De identifierade hoten och sårbarheterna enligt sektor visas i bedömningsmatrisen för risknivån i bilagan Bedömningsmatris.jpg, där de ligger mellan måttlig och stor.

En av de mest betydande riskerna inom de olika sektorerna är att rapporteringsskyldiga har bristfällig kännedom om skyldigheterna enligt penningtvättslagen och är direkt likgiltiga för skyldigheterna enligt lagen. Enligt regionförvaltningsverkets observationer görs få anmälningar om tvivelaktiga transaktioner och tröskeln för att göra en anmälan är ofta hög.

Även om användningen av kontanter kontinuerligt har minskat anses kontanter fortsättningsvis vara ett av de centrala verktygen för penningtvätt och finansiering av terrorism på grund av det är svårt att spåra och anonymt. Av de sektorer som regionförvaltningsverket övervakar märks användningen av kontanter särskilt inom varuhandel och valutaväxlingsverksamhet, vilket i betydande grad påverkade bedömningen av den totala risknivån i sektorerna. Dessutom gör produkter som lätt kan realiseras inom varuhandeln, till exempel guld och ädelstenar, sektorn lockande för brottslingar.

Gemensamt för många sektorer som bedöms ha hög risk är att transaktionerna är sporadiska eller av engångsnatur och därför är kundkännedomen ytligare än vid långvariga kundrelationer. Detta understryker vikten av omsorgsfullhet i åtgärderna för kundidentifiering.

Bokföringssektorn avviker från de övriga sektorer som bedöms vara högrisksektorer. Bokförarnas kundrelationer är vanligen långvariga. På grund av verksamhetens art känner bokförarna i regel också sina kunders verksamhet synnerligen väl. Sektorn är emellertid förknippad med avsevärda sårbarheter, till exempelvis varierar kunskapsnivån om skyldigheterna enligt penningtvättslagen inom sektorn och om de sektorer där bokföringskunderna har verksamhet. Därtill är tillsynsmyndighetens resurser ringa i förhållande till sektorns storlek.

Antalet rapporteringsskyldiga som regionförvaltningsverket övervakar i relation till de tillgängliga tillsynsresurserna är en betydande sårbarhet. En annan avsevärd sårbarhet är att oklar lagstiftning lämnar rum för tolkning. Det gäller till exempel lagens tillämpningsområde och att definitionen av en kund saknas. Lagens tillämpningsområde upplevs vara oklart särskilt inom sektorer där det att man omfattas av tillämpningsområdet för lagen är kopplat till enskilda transaktioner.