Nedskärningar i rådgivningarnas samt skol- och studerandehälsovårdens tjänster under coronapandemin

Resultaten av datainsamlingen visar att det har skett nedskärningar i tjänsterna och deras resurser under coronapandemin.

Personalresurserna minskade inom de förebyggande hälso- och sjukvårdstjänsterna för barn, unga och familjer – stora skillnader mellan välfärdsområdena

Genom TEAviisari och separata utredningar följer THL upp hur antalet hälsovårdare och läkare inom rådgivningarna samt skol- och studerandehälsovården förändras och hur rekommendationerna för personaldimensioneringen förverkligas. Enligt de uppgifter som THL samlat in har antalet hälsovårdare och läkare inom mödra- och barnrådgivningarnas samt skol- och studerandehälsovårdens tjänster minskat (thl.fi).

Resultaten av TEAviisari visar att den förstärkning av personalresurserna som pågått i flera år verkar ha avstannat och utvecklingen började minska i fjol. Enkätens svarsprocenten var 93 procent och den kan därför anses ge en tydlig bild av utgångsläget för de välfärdsområden som inleder sin verksamhet vid årsskiftet.

Rekommendationerna för personaldimensioneringen förverkligades i mycket varierande grad inom rådgivningstjänsterna. Inom mödrarådgivningstjänsterna fanns det rekommenderade antalet hälsovårdare i mindre än hälften av hälsovårdscentralerna (46 %) och inom barnrådgivningstjänsterna i över hälften (62 %) av hälsovårdscentralerna. Endast var tredje hälsovårdscentral hade det rekommenderade antalet rådgivningsläkare.

År 2021 hade så gott som alla framtida välfärdsområden det rekommenderade antalet skolhälsovårdare (högst 600 elever per hälsovårdare). Antalet skolläkare har däremot under hela uppföljningstiden varit färre än det rekommenderade antalet. Rekommendationen för dimensioneringen (högst 2 100 elever per läkare) förverkligades nu endast i Birkaland. Skillnaderna mellan de framtida välfärdsområdena var stora: en hälsovårdare vårdade beroende på område 376–625 elever och en läkare 2 040–7 768 elever.

Skillnaderna mellan områdena var också stora i fråga om studerandehälsovårdens tjänster. Inom dem fanns det rekommenderade antalet hälsovårdare i färre än hälften (45 %) av hälsovårdscentralerna och det rekommenderade antalet läkare endast vid var tionde hälsovårdscentral.

Resultaten av OPA-enkäten tyder på nedskärningar i skol- och studerandehälsovårdens tjänster på många håll under coronapandemin

Rapporten OPA 2022 beskriver situationen inom elevhälsan (grundskolan och andra stadiet) läsåret 2021–2022 innan ansvaret för att ordna tjänster överförs till välfärdsområdena. Enkäten visar att det under coronapandemin skedde nedskärningar i skol- och studerandehälsovårdens tjänster på många håll. Framför allt lämnades det förebyggande arbetet ogjort, eftersom till exempel de lagstadgade hälsoundersökningarna förverkligades dåligt.

Läsåret 2021–2022 inriktades arbetet inom elevhälsotjänsterna i huvudsak på individuellt arbete (60–90 %). Andelen arbetstid som ägnades åt generellt inriktat arbete varierade mellan 2 och 15 procent beroende på respondenternas yrkesgrupp. En stor del av arbetsinsatsen lades på vård av psykiska problem: beroende på yrkesgruppen 13–80 procent av arbetstiden som ägnas åt kundarbete.

Regionförvaltningsverken och Valvira betonar att det är viktigt att elevhälsotjänsterna återgår minst till den tidigare nivån, så att man kan svara på elevernas och de studerandes behov av stöd och hjälp i rätt tid.

I och med social- och hälsovårdsreformen omstruktureras även elevhälsan. I fortsättningen behöver välfärdsområdena informationen från rapporten OPA 2022 om situationen för tjänsterna inom sitt område och hur tjänsterna fungerar som underlag för sitt eget utvecklingsarbete.

Personalresurserna minskade inom förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster för barn, unga och familjer – stora skillnader mellan välfärdsområdena (thl.fi)