Kommunenkät: Nästan hälften av kommunerna ordnar skolmat till alla som vill ha det, men hur detta ordnas varierar mycket mellan kommunerna

En dryg fjärdedel av kommunerna (27,3 %) erbjuder skolmat endast till de elever som får närundervisning. Ungefär en fjärdedel av kommunerna (25,4 %) svarade att de erbjuder skolmat på andra grunder. I dessa kommuner ordnas skolmaten förutom för elever som får närundervisning också för en del av de elever som får distansundervisning. Detta ordnas då till exempel på sociala eller ekonomiska grunder och/eller genom sådan prövning där syftet är att särskilt de elever som har det allra sämst ställt ska få måltidsstöd. 

Man ska sträva efter att ordna skolbespisningen så att smittorisken minimeras. I praktiken kan man till exempel ordna avhämtningen av matportionerna i etapper och utdelningen av maten så att den person som hämtar den inte behöver komma in i läroanstalten.  

När man jämför de 20 största kommunernas svar med de övriga kommunernas svar ordnas skolmat till alla som vill ha det i genomsnitt mest i de största kommunerna (bifogad tabell).  

De flesta kommuner har kommit igång med att ordna måltider för de elever som får distansundervisning, men verksamheten behöver utvecklas vidare. Dessutom svarade 20 kommuner att de under april ska börja ordna skolmat för de elever som får distansundervisning.

Den skolmat som erbjuds för de elever som får distansundervisning är i nästan en tredjedel av kommunerna oftast en kall måltid. Nästan över en femtedel av kommunerna erbjuder de elever som får distansundervisning ett paket eller en kasse med livsmedel som ersätter skolmåltiden. Livsmedelspaket eller varm mat till distanseleverna erbjuds betydligt oftare i de stora kommunerna än i de mindre kommunerna (bifogad tabell). En ekonomisk ersättning i form av en betalningsförbindelse eller engångsersättning erbjuds i cirka 15 procent av kommunerna.

Skillnaderna mellan kommunerna förfarande för att ordna skolmat till de elever som får distansundervisning gäller både grunderna för att få skolmat och de sätt på vilka skolmaten ordnas.  Enligt svaren hade man behövt tydliga riksomfattande riktlinjer om hur skolmaten ska ordnas för att garantera att eleverna i de olika kommunerna behandlas lika.

Antalet barn inom närundervisningen och småbarnspedagogiken nästan oförändrat jämfört med den föregående veckan

I den grundläggande närundervisningen deltog 7 procent av eleverna i årsklasserna 1-3 jämfört med normalt. Andelen elever i närundervisning med ett beslut om särskilt stöd var 6 procent i årsklasserna 4-9. Motsvarande andelar föregående vecka var 9 och 7,5 procent.

Antalet barn som deltar i småbarnspedagogiken i hela landet har inte förändrats jämfört med föregående vecka. Jämfört med normalt deltar nu 22 procent av barnen i kommunernas småbarnspedagogik och 26 procent av barnen i de privata daghemmen. På riksnivå finns det nu en liten variation i deltagandet i småbarnspedagogiken. Andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken är minst i Nyland, bara 18 procent, medan andelen är störst i Södra Österbotten, nämligen 31 procent.  

Veckoenkäten ger en lägesbild som stöd för ledningen

Enkäten sänds till kommunerna varje vecka. Genom enkäten utreder man hur undervisningen och småbarnspedagogiken under undantagsförhållandena fungerar, bland annat hur många barn som deltar i småbarnspedagogiken och i när- och distansundervisning inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen, hur stor del av skolornas och småbarnspedagogikens personal som är på jobb och hur tjänsterna och kapaciteten avviker från det normala.

Den senaste enkäten genomfördes vecka 15, och enkäten besvarades av 252 kommuner, dvs. av 85,7 procent av kommunerna. Frågorna om småbarnspedagogiken besvarades av 251 kommuner.  Svarsprocenten var hög och resultaten kan anses vara representativa. Om kommunerna fortsätter besvara enkäten aktivt varje vecka, kan den i det rådande läget ge värdefull information som stöd för ledningen och beslutsfattarna.

Tisdagen den 21 april publiceras pressmeddelandet om resultaten av enkäten från vecka 16.

Kommunernas svar om skolmat (pdf, 73 kt)

Antal kommuner per lansdkap som besvarade enkäten (pdf, 156 kt)