Utomhusvistelse för elever med funktionsnedsättning i separat inhägnat område bröt mot diskrimineringslagen
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland poängterar i ett färskt klagomålsbeslut att det inte var berättigat att endast med hänvisning till elevernas säkerhet ordna funktionsnedsatta elevers utomhusvistelse i ett separat inhägnat område. Pöytyä kommun fick en anmärkning till följd av klagomålsbeslutet. Regionförvaltningsverkets beslut stöder sig på diskrimineringsombudsmannens utlåtande.
I en grundskola i Pöytyä kommun hade utomhusvistelsen för elever med funktionsnedsättning ordnats på så sätt att de i huvudsak var tvungna att vistas i en burliknande inhägnad som uppförts av byggstängsel. De övriga barnen fick vistas fritt på ett oinhägnat gårdsområde.
I ett klagomål till Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland kritiserade klaganden skolans agerande och konstaterade att burkonstruktionen är diskriminerande och visar på bristande respekt för funktionsnedsatta barns människovärde. Klaganden betonade att elever med funktionsnedsättning också i övrigt kan ha sociala utmaningar, och att skolans agerande ytterligare bidrog till att minska deras möjligheter att knyta sociala kontakter.
I klagomålet har klaganden även riktat kritik mot specialklassens lokaler, vilkas renovering har försenats avsevärt. Klaganden beskriver bland annat lokalerna som olämpliga för specialundervisning, alltför trånga och wc-utrymmena som bristfälliga.
Kommunen: Syftet var att trygga elevernas säkerhet
I sin redogörelse har Pöytyä kommun motiverat det inhägnade området på gården med att syftet var att trygga elevernas säkerhet eftersom det finns en livligt trafikerad väg i närheten av skolan. Bildningsnämnden i kommunen förnekar inte i sitt utlåtande att området från början byggdes endast för barn med särskilda behov. Nämnden poängterar dock att området senare varit tillgängligt för alla elever i skolan. Eleverna med särskilda behov har dessutom med personalens handledning kunnat spendera rasterna också på den oinhägnade delen av gården. Bildningsnämnden medger i sitt utlåtande att den bästa lösningen ur ett likabehandlingsperspektiv skulle vara att bygga ett staket runt hela skolgården, men att det inte har beviljats pengar för staketet.
I fråga om specialundervisningens klassrum konstaterar nämnden att det har gjorts flera konditionsgranskningar och reparationer i skolan. Pöytyä kommun har i flera nämnd- och kommunstyrelsesammanträden behandlat en omfattande renovering av lokalerna. Genomförandet av planen har försvårats bland annat av budgetfrågor. Under 2020 fattades slutligen beslut om att specialundervisningens klassrum skulle renoveras. Enligt kommunen kommer renoveringen att avsevärt förbättra hur specialundervisningens klassrum fungerar.
Diskrimineringsombudsmannen: Förfarandet stred mot diskrimineringslagen
Innan klagomålsbeslutet fattades bad Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland om ett utlåtande av diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen betonade i sitt utlåtande att oberoende av om alla eleverna använder inhägnaden var beslutet att avgränsa skolgården som ägnat att separera eleverna med funktionsnedsättning från de övriga eleverna. Förhållanden som på det här sättet leder till särbehandling kan inte godkännas, eftersom kommuner och läroanstalter enligt 6 paragrafen i diskrimineringslagen är skyldiga att främja likabehandling i sin verksamhet.
Nedan presenteras övriga synpunkter i diskrimineringsombudsmannens utlåtande.
- Inhägnaden separerar inte enbart olika elevgrupper utan är också diskriminerande. Enligt 10 paragrafen i diskrimineringslagen är diskrimineringen direkt om någon på grund av en omständighet som gäller honom eller henne som person behandlas på ett ofördelaktigare sätt än någon annan. I det här fallet har funktionsnedsatta elever i regel fått vistas utomhus i ett separat inhägnat område, vilket har försämrat deras möjligheter att spendera sina raster på samma villkor som övriga elever.
- Enligt 11 paragrafen i diskrimineringslagen är särbehandling inte diskriminering om behandlingen föranleds av lag och annars har ett godtagbart syfte och medlen för att uppnå detta syfte är proportionerliga. Kommunen har på adekvat sätt motiverat sitt agerande med 29 paragrafen i lagen om grundläggande utbildning, som innehåller bestämmelser om en trygg lärmiljö. Kommunens representanter konstaterade även själva att det skulle vara en önskvärd lösning att få staket runt hela gården för att förbättra lärmiljöns säkerhet. Diskrimineringsombudsmannen betonade att eftersom det finns ett alternativ som främjar likabehandling och som kan genomföras med rimliga ansträngningar kan inhägnaden inte anses vara en proportionerlig metod för att trygga säkerheten. Kommunen har i egenskap av utbildningsanordnare och ansvarig för anslagen för inhägnaden av gården diskriminerat eleven som klagomålet gällde.
- Att elever med funktionsnedsättning var tvungna att vistas utomhus i ett eget inhägnat område är också trakasserier enligt 14 paragrafen i diskrimineringslagen. Att avgränsa ett särskilt område med byggstängsel kan anses vara ett agerande som i realiteten kränker människovärdet. Ombudsmannen bedömde att det ger upphov till en förödmjukande och nedsättande atmosfär att elever med funktionsnedsättning hålls i en separat inhägnad.
Diskrimineringsombudsmannen står till förfogande för att främja förlikning mellan kommunen och eleven. De förlikningsavtal som diskrimineringsombudsmannen förmedlar innehåller i allmänhet en ursäkt av den som gjort sig skyldig till diskriminering, ett åtagande att vidta konkreta åtgärder för att få slut på diskrimineringen och främja likabehandling samt en gottgörelse enligt 23 § i diskrimineringslagen till den som utsatts för diskrimineringen.
Regionförvaltningsverket: Kommunen har med sitt agerande även brutit mot konventionen om barnets rättigheter
Regionförvaltningsverket har i sitt klagomålsbeslut granskat situationen på samma sätt som diskrimineringsombudsmannen. Eftersom förfarandet var långvarigt ökar detta det klandervärda i kommunens agerande. Av denna anledning har regionförvaltningsverket gett Pöytyä kommun en anmärkning för att ha agerat i strid mot diskrimineringslagen.
Specialundervisningens bristfälliga lokaler har dessutom brutit mot rätten till en trygg lärmiljö för den som deltar i undervisningen. De bristfälliga lokalerna har också brutit mot
- kravet i 3 paragrafen i lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildningen på ett sådant sätt att elevernas ålder och förutsättningar beaktas;
- rätten enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning för elever med funktionsnedsättning eller andra elever i behov av särskilt stöd att avgiftsfritt få bl.a. sådana särskilda hjälpmedel som krävs för att de ska kunna delta i undervisningen.
Nedan finns närmare information om motiveringarna till regionförvaltningsverkets beslut.
- Förfarandet för elevernas utomhusvistelse i grundskolan i Pöytyä kommun har brutit mot skyldigheten enligt 6 paragrafen i diskrimineringslagen att främja likabehandling i skolans verksamhet. Agerandet uppfyller kriterierna för direkt diskriminering enligt 10 paragrafen i diskrimineringslagen samt trakasserier enligt 14 paragrafen i diskrimineringslagen. Förfarandet för utomhusvistelsen har också brutit mot konventionen om barnets rättigheter. Artikel 37 a i konventionen garanterar bland annat att barn inte behandlas omänskligt eller förnedrande.
- Enligt 29 paragrafen i lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning rätt till en trygg studiemiljö. I grunderna för Utbildningsstyrelsens läroplan för den grundläggande utbildningen 2014 sägs det att en trygg lärmiljö omfattar en fysisk, psykisk och social dimension. I rättslitteraturen har det ansetts att förverkligandet av den fysiska säkerheten bl.a. förutsätter att skolbyggnader, undervisningslokaler, gårdarna och deras utrustning, den byggda närmiljön och den omgivande naturen är säkra. Likaså har det betonats att när det är fråga om barn och unga ska toleranströskeln för risker som äventyrar säkerheten vara mycket låg (Källa: Turvallisen oppimisympäristön toteutumisen oikeudellisista haasteista peruskoulussa, Hakalehto-Wainio, Suvianna).
- Pöytyä kommun har som utbildningsanordnare försummat elevernas fysiska säkerhet i fråga om specialundervisningens klassrum och gårdsområden. Den fysiska säkerheten har lidit bland annat av alltför trånga lokaler, lokaler som inte lämpat sig för specialundervisning och bristfälliga toaletter. Dessutom har den inhägnad som byggts på skolans gård för att användas på rasterna inverkat negativt också på den sociala tryggheten för eleverna med särskilda behov.
Mer information
Viljami Sainio, föredragande, undervisnings- och kulturväsendet, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, tfn 0295 016 763, [email protected]
Matti Jutila, överinspektör, diskrimineringsombudsmannens byrå, tfn 0295 666 827, [email protected]
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.