Södra Finlands beredskapskommitté: viktigt att följa coronarestriktionerna även under vaccineringarna, krisen drabbar företagen ojämnt

Coronaläget är fortfarande allvarligt, men i och med att vaccineringarna har kommit igång kan vi börja se ljuset i slutet av tunneln igen, sammanfattade överdirektör Merja Ekqvist läget i början av mötet. Biträdande överläkare Eeva Ruotsalainen sade i sin översikt att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt nu har befunnit sig i accelerations- och samhällsspridningsfasen i ungefär två månader och att antalet smittfall håller på att stiga. Tills vidare har det funnits tillräckligt med sjukhusplatser för coronapatienter och Ruotsalainen konstaterade att ökningen av antalet fall syns i behovet av sjukhus- och intensivvård med ungefär två veckors fördröjning.

I oktober 2020 gjorde Regionförvaltningsverket i Södra Finland en undersökning bland kommuner och social- och hälsovårdens samkommuner om beredskapsläget inför accelerations- och samhällsspridningsfasen. Undersökningen (på finska) har publicerats på regionförvaltningsverkets webbplats.

På grund av mutationerna av viruset är det svårt att bedöma hur läget utvecklas. Ju längre mot sommaren vi går desto fler av smittfallen kommer att vara mutationer av viruset som sprids lättare än den gamla virusformen. Det är oroväckande att antalet personer som försatts i karantän har ökat och att det skett fler massexponeringar än tidigare, vilket belastar smittspårningen och ökar risken för att smittan ska spridas okontrollerat. Det är fortfarande viktigt att orka följa de gällande sammankomstbegränsningarna och myndigheternas rekommendationer.

Även utmaningarna med tillgången på vaccin orsakar osäkerhet och läget varierar hela tiden. Trots detta har man lyckats hålla vaccinationstakten på genomsnittsnivån i Europa. Ruotsalainen poängterade att det fortfarande krävs att de gällande restriktionerna och försiktighetsåtgärderna följs trots att vaccinationsprogrammet pågår. Ju bättre kontroll man har över det epidemiologiska läget desto större är nyttan av vaccinationerna.

Coronakrisen drabbar olika branscher och företag mycket ojämnt

I internationell jämförelse har Finland klarat av coronaepidemin bra, men krisen har drabbat olika branscher och även olika företag inom en enskild bransch ojämnt, konstaterade direktör Taina Susiluoto från Finlands näringsliv. Särskilt inom service- och kultursektorn har många företag haft problem, men en del av företagen har snabbt utvecklat nya affärsmodeller och till och med dragit nytta av pandemin. Krisen har visat att den digitala beredskapen och ledningens förmåga att reagera på förändringar är väsentliga för hur företagen klarar sig under krisen.

Mikael Pentikäinen, vd för Företagarna i Finland redogjorde för de företagsekonomiska utsikterna: små och medelstora företag har det fortfarande svårt och det är oroväckande att arbetsplatserna minskar särskilt hos de små företagen. Antalet konkurser kommer att öka i och med att konkursskyddet som trädde i kraft förra våren upphörde i slutet av januari. Någon konkursvåg går dock inte att skönja. Med tanke på Finlands ekonomi är det ett stort orosmoment att man på grund av det osäkra läget inte vill göra investeringar eller att det inte finns möjlighet till investeringar.

Epidemin har drivit på omvälvningen av marknaden och arbetslivet

På mötet behandlade man även hur Finland ska ta sig ur den utdragna krisen och öka den ekonomiska tillväxten. Susiluoto poängterade att återhämtningsplanen måste beakta de stora utmaningarna för ekonomin i Finland, såsom den åldrande befolkningen. Epidemin har vittgående konsekvenser. Investeringarna i digitalisering innebär även möjligheter för Finland. Man diskuterade även framtida tillväxtområden som man har identifierat inom Finlands näringslivs projekt, såsom bland annat grön övergång mot koldioxidneutralitet och genombrott inom industriell 5G-teknik.

Coronan verkar också orsaka en stor omvälvning när det gäller sättet att arbeta. Enligt en undersökning av Företagarna i Finland skulle över 70 procent av personerna i arbetslivet även i fortsättningen vilja arbeta på distans. Trots att saknaden efter en arbetsgemenskap ökade på hösten upplever största delen fortfarande distansarbete som något positivt. Arbetstillfredsställelsen och produktiviteten har ökat.