En elev kan inte förvägras undervisning enligt läroplanen med åberopande av skolans interna praxis

All verksamhet i skolan ska i princip ske inom ramen för lagen om grundläggande utbildning och annan lagstiftning som lämpar sig för situationen i fråga. Enligt ett färskt klagomålsbeslut av Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland kan rätten till undervisning enligt 30 § i lagen om grundläggande utbildning inte förvägras enbart med stöd av skolans egna interna praxis, även om vårdnadshavarna har informerats om dem på ett täckande sätt.

Enligt 30 § i lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen. I 36 b § i lagen om grundläggande utbildning ges möjlighet att vägra undervisning för elev som stör eller äventyrar säkerheten. Andra grunder för förvägrande av undervisning har inte framlagts i lagen om grundläggande utbildning.

Klagomål över Mikaelin koulus förfarande på gymnastikdagar

Bakgrunden till regionförvaltningsverkets beslut 17.11.2020 (LSAVI/1395/2020) är ett klagomål över verksamheten vid Mikaelin koulu i Åbo stad. Mikaelin koulus praxis har varit att koncentrera alla gymnastiklektioner under en vecka till fredagen, dvs. till en så kallad gymnastikdag. Under gymnastikdagarna har skolan vägrat en elev att delta i all gymnastik, om eleven har saknat redskap för en enda gymnastikaktivitet. Klagandens barn hade på grund av att det saknade inomhusskor förvägrats delta i simning på gymnastikdagen i november 2019, trots att barnet hade haft med sig den simutrustning som behövs.

Skolan motiverade sitt förfarande med att man i skolan inte kan tillåta eleven att själv bestämmer vad eleven går med på att göra under gymnastiklektionerna. Enligt skolan hade eleverna tidigare försökt välja sitt deltagande i gymnastikaktiviteter genom att ”glömma” utrustningen för vissa grenar. Dessutom upplevde skolan att den informerat vårdnadshavarna noggrant om gymnastikdagarnas innehåll, praxis, mål och den gymnastikutrustning som krävs.

Enligt skolans utlåtande baserade sig förvägrandet av elevens undervisningsrätt i den situation som beskrivs i klagomålet inte på lagen, utan på skolans egna anvisningar för fredagens gymnastikdag, som också föräldrarna hade godkänt.

Grunderna för läroplanen betonar inom gymnastiken delaktighet, fysisk aktivitet och handledning

Enligt Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen i gymnastikundervisning ska gymnastiken ge eleverna möjlighet att känna glädje, uttrycka sig med kroppen, delta, vara social, koppla av, tävla och kämpa på ett lekfullt sätt och att hjälpa andra. I anslutning till målen för gymnastiken nämns bland annat att det i årskurserna 3–6 ingår mycket fysisk aktivitet i undervisningen. Dessutom ska eleverna genom mångsidig, uppmuntrande och handledande respons och bedömning stödjas att röra på sig med hjälp av gymnastik.

I vårt beslut anser vi att ett förvägrande att delta i all gymnastik på grund av en enskild brist i utrustningen inte på något sätt stöder de ovan nämnda mål som beskrivs i läroplanen för den grundläggande utbildningen. I beslutet konstaterar vi också att skolan inte har en på lag grundad rätt att ordna undervisning på ett sätt som avviker från grunderna för läroplanen. Det förfarande som beskrivs i klagomålet och som innebär att all gymnastikundervisning förvägras på grund av en enskild brist i utrustningen kan i fallet inte anses vara ett lagenligt förfarande.

Enbart att följa lektionen från sidan kunde inte heller uppfylla rätten att få undervisning enligt läroplanen. I fråga om gymnastikundervisning skulle uppfyllandet av denna rättighet ha krävt en möjlighet att utöva idrott själv samt att få konkreta anvisningar, tips och handledning av läraren. Delaktighet, fysisk aktivitet och mottagande av respons inom gymnastikundervisningen betonas också i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen från 2014 (s. 273–275).

Myndigheternas verksamhet ska vara lagenlig och proportionerlig

I sina utlåtanden framförde skolan också kritik mot bland annat att en läroplan som betonar självstyrning inte lämpar sig för en specialskola. I vårt klagomålsbeslut anser vi att det i sig är förståeligt att verksamhetskulturen och praxisen i en specialskola är olika och delvis till och med striktare än i de så kallade vanliga skolorna.

Vi betonar dock att skolans interna anvisningar och verksamhetskultur inte kan stå i strid med gällande lagstiftning och grunderna för läroplanen. Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska utövning av offentlig makt grunda sig på lag. I all offentlig verksamhet ska lagen iakttas noggrant och skolan utgör inget undantag i detta avseende.

I 6 § i förvaltningslagen föreskrivs om den s.k. proportionalitetsprincipen, enligt vilken myndigheters åtgärder ska vara opartiska och stå i rätt proportion till sitt syfte. Proportionalitetsprincipen har särskild betydelse när negativa påföljder påförs en individ.
I vårt beslut anser vi att förvägran av all gymnastik på grund av en enskild brist i utrustningen inte var en proportionerlig åtgärd i den situation som beskrivs i klagomålet. Som en följd av detta kom vi fram till att anmärka om att Mikaelin koulus förfarande strider mot artikel 30 i lagen om grundläggande utbildning och artikel 6 i förvaltningslagen.

Mer information

• Esko Lukkarinen, direktör, undervisnings- och kulturväsendet, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, tfn 0295 018 089, esko.lukkarinen(at)rfv.fi