Antalet näridrottsanläggningar har ökat och tillgängligheten har förbättrats
De viktigaste idrottsplatserna är väl placerade i förhållande till befolkningens läge, men det finns regionala skillnader i tillgängligheten till dem. I synnerhet har tillgängligheten till näridrottsanläggningar förbättrats. Tillgängligheten i kommunala idrottsanläggningar måste förbättras ytterligare. Vid utvärderingen av basservicen 2019 utreddes den fysiska tillgängligheten till och tillgängligheten i de idrottsanläggningar som kommunerna upprätthåller jämfört med resultaten av utvärderingen 2013. Enkäten besvarades av 92 % av kommunerna i Fastlandsfinland.
Med näridrottsanläggning avses en idrottsanläggning som är avsedd för daglig motion och som finns i bostadsområdet nära användarna. Näridrottsplatserna är avgiftsfria och lättillgängliga. Med fysisk tillgänglighet avses avståndet till en näridrottsplats eller den tid som det tar för en användare att förflytta sig till idrottsanläggningen.
Tillgängligheten till näridrottsanläggningar har förbättrats. De regionala skillnaderna är dock fortfarande betydande. Av Finlands befolkning bor 66 % inom två kilometer från närmaste näridrottsanläggning, när färden mäts längs en farled för lätt trafik. Simhallarna betjänar stora användargrupper och är med tanke på hälsofrämjande motion viktiga idrottsanläggningar. Nästan 98 % av finländarna har högst 30 minuters körsträcka till närmaste simhall eller badinrättning.
De viktigaste idrottsanläggningarna placerade sig bra i samhällsstrukturen med tanke på tillgängligheten. Gymnastiksalar och bollplaner placerade sig bäst, liksom de gjorde i utvärderingen 2013. Det uppskattades att det finns få idrottsanläggningar som är dåligt eller rätt dåligt tillgängliga.
Efterfrågan på träningstider överskred utbudet i gymnastiksalar och idrottshallar, som erbjuder hobbymöjligheter för en stor skara människor och för olika motionsformer.
Det finns fortfarande mycket att utveckla när det gäller tillgängligheten i kommunala idrottsanläggningar
En idrottsanläggning ska vara tillgänglig så att olika användargrupper kan använda den. Enligt utvärderingen förverkligades tillgängligheten bäst i simhallar, på bollplaner och friidrottsplaner. 91 % av de kommuner som besvarade enkäten uppgav att åtminstone en del av kommunens simhallar är tillgänglighetsanpassade. Simhallar betjänar stora befolkningsgrupper och är en viktig idrottsanläggning i synnerhet för olika användargrupper inom anpassad motion. Mest brister med tanke på tillgängligheten fanns det i gym, ishallar och motionshallar.
Långsiktig planering av idrottsanläggningar är viktig
Genom planering av idrottsanläggningar kan man främja möjligheterna till vardagsmotion i boendemiljöer samt tillgängligheten till och tillgängligheten i idrottsanläggningar. Antalet gällande planer för idrottsanläggningar i kommunerna har inte ökat nämnvärt jämfört med 2013. Med tanke på tillgängligheten till idrottsanläggningar är det dessutom viktigt att idrottsväsendet deltar i planeringen av markanvändningen och planläggningsprocessen i kommunen. Detta genomfördes i cirka hälften av kommunerna.
Planeringen av idrottsanläggningar ska också innefatta regelbunden utvärdering av de befintliga idrottsanläggningarnas skick och funktionsduglighet, uppföljning av kommuninvånarnas motionsaktivitet och förhandsbedömning av konsekvenserna. Tillgängligheten till och tillgängligheten i idrottsanläggningar kan dessutom förbättras genom att kommuninvånarnas delaktighet stärks. I nästan alla kommuner som svarade hade kommuninvånarna och olika användargrupper möjlighet att delta i planeringen på något sätt när kommunen planerar en ny idrottsanläggning eller en grundlig renovering av en befintlig idrottsanläggning.
Utvärdering av basservicen 2019
Utvärdering av tillgången till basservice är regionförvaltningsverkens lagstadgade uppgift. Genom utvärderingen följer, övervakar och utvärderar man att tillgången till basservice förverkligas jämlikt i hela landet. Utvärderingen görs vartannat år.
I vilket tillstånd befinner sig småbarnspedagogiken, kulturtjänsterna, biblioteken, ungdomsväsendet, idrotten, barnskyddet, veterinärmedicinen och räddningsväsendet i vårt land? Målet är att svara på detta med hjälp av utvärderingen av basservicen 2019.
Utvärderingsrapporterna publicerades 15.6.2020 i regionförvaltningsverkens Patio-system.
Utvärdering av basservicen 2019: näridrottsanläggningar (på finska)
Utvärdering av basservicen i sin helhet 2019 (patio.fi, på finska)
Resultat av utvärderingar av näridrottsanläggningar per regionförvaltningsverk (på finska):
RFV i Södra Finland
RFV i Östra Finland
RFV i Lappland
RFV i Sydvästra Finland
RFV i Västra och Inre Finland
RFV i Norra Finland
#basservice
#utvärdering #regionförvaltningsverket
Tilläggsupplysningar:
Riksomfattande rapport och RFV i Östra Finland: överinspektör för idrottsväsendet Pirjo Rimpiläinen, tfn 0295 016 515
RFV i Södra Finland: överinspektör llpo Piri, tfn 0295 016 559
RFV i Lappland: överinspektör för idrottsväsendet Kai-Matti Joona, tfn 0295 017 396
RFV i Sydvästra Finland: överinspektör för idrottsväsendet Marie Rautio-Sipilä, tfn 0295 018 069
RFV i Västra och Inre Finland: överinspektör för idrottsväsendet Satu Sjöholm, tfn 0295 018 822
RFV Norra Finland: överinspektör för idrottsväsendet Ulla Silventoinen, tfn 0295 017 663
Om
Regionförvaltningsverket arbetar för att människors grundläggande fri- och rättigheter ska tillgodoses och främjar tillgången till basservice. Vi bidrar även till miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, den inre säkerheten samt sunda och trygga levnads- och arbetsmiljöer. Inom våra respektive regioner har vi också hand om de väglednings- och tillsynsuppgifter som finns angivna i lag och verkställer lagstiftningen. Regionförvaltningsverkets verksamhet styrs av åtta ministerier.