Grundläggande konstundervisning – en dold samhällsaktör

Julkaisupäivä 29.3.2022 11.45 Blogit

Förra veckan möttes arbetsgruppen för grundläggande konstundervisningen på svenska i Finland. Efter två års arbete under pandemin kunde vi för första gången äntligen träffas. Inbjudna till Jakobstad bekantade vi oss med Campus Allegro och Wava-institutets verksamhet och fick kort info om också Yrkesakademin i Österbotten och Yrkeshögskolan Novia. Under den andra dagen hade vi bland annat möte med kommunala tjänstemän och beslutsfattare. Jag försöker ännu smälta alla intryck och under helgen har jag försökt summera vad vi diskuterat under dessa dagar.

Jag kan inte kort sammanfatta alla tankar, men det jag återkommer till är hur mycket det knepigheter det finns i anordnandet av grundläggande konstundervisningen (GRK) i Finland.

Alla som läst Kulturfondens utredning Mer än en hobby! (2020) vet att GRK är ett svårövergripligt fält och att den lagstadgade och läroplansenliga undervisningen är arrangerad på en mängd olika sätt och av olika aktörer, både privata och kommunala. Det finns statsandelar att ansöka om men dessa är både eftertraktade och svåråtkomliga. Samtidigt finns det en önskan om att allt fler barn skulle ha möjlighet att delta i verksamheten, att de underrepresenterade elevgrupperna skulle nås och att undervisningen är inkluderande och jämlik för samtliga barn och unga i landet.

Vad är då grundläggande konstundervisning?

Den grundläggande konstundervisningens uppdrag är enligt Grunderna för läroplanen för grundläggande konstundervisning 2017 följande:

Den grundläggande undervisning som ges inom olika konstarter är målinriktad och framskrider från nivå till nivå. Den är i första hand avsedd för barn och unga. Den grundläggande konstundervisningens uppdrag är att ge eleverna möjligheter att studera konst långsiktigt, målmedvetet och i enlighet med sina egna intresseområden. Undervisningen främjar utvecklingen av ett förhållande till konst och ett livslångt intresse för en konstart. Undervisningen utvecklar det kunnande som är kännetecknande för konstarten och ger eleverna färdigheter att söka sig till yrkesutbildning och högskoleutbildning inom konstarten i fråga.

Den grundläggande konstundervisningens uppdrag är att med hjälp av konstens medel bygga en hållbar framtid. Undervisningen bygger på ett pluralistiskt kulturarv i förnyelse. Undervisningen i en konstart ska stärka elevens förmåga att uttrycka sig, tolka och värdera. Studierna stöder utvecklingen av elevernas kreativa tänkande och delaktighet. Den grundläggande konstundervisningen stärker utvecklingen av elevernas identitet och kulturella läskunnighet.

Den grundläggande konstundervisningen skapar förutsättningar för utveckling av konst och konstfostran i Finland. Den grundläggande konstundervisningens uppdrag uppfylls i samarbete med andra läroanstalter och aktörer som ger konstfostran lokalt, på riksnivå och internationellt.

Grundläggande konstundervisning borde ju inte vara svårt att sälja in hos våra beslutsfattare, eller hur?

Varje barn borde få möjligheten att delta i grundläggande konstundervisning, kan man tycka. Men vad är det som gör det så svårt att få mera resurser till verskamheten för att utöka utbudet?

Jag tror att en faktor är att GRK är en doldis. Det finns många olika hobbyverksamheter som liknar GRK. Det finns privatpersoner som säljer gitarrlektioner, föreningar som driver bildkonstklubbar och amatörteatrar som sätter upp barnpjäser. För den som inte är en förvaltningsnörd ser produkten rätt lika ut, även om vet finns en mängd skillnader. Inom GRK finns en läroplan som ska följas och krav på personalens kompetens och på att trygga långsiktigheten i verksamheten, för att nu börja någonstans.

En annan faktor är att det finns flera olika typer av aktörer, det finns stora musikinstitut med långa anor och det finns små kulturskolor som precis inlett sin verksamhet. Det finns enheter med stora kollegium och kulturskolor med en eller två i personalen. En del har verksamhet endast inom en kommun och en del har ett elevantagningsområde som sträcker sig över en hel region.

En tredje faktor tror jag är namnet, Grundläggande konstundervisning. Förstår en oinsatt alls vad det innebär? De yngsta eleverna inom GRK är under skolåldern och jag tror knappast man pratar om att man deltar i GRK i hemmen. Skulle det vara dags att hitta en gemensam benämning som sitter i vardagsspråket också? Ett namn som är tydligt och tillgängligt, ett som är lite mera användarvänligt. Och kanske ett som till och med är lite mediasexigt?

Under vårt besök hade vi också möjlighet att se musikalen 20 sekunder.  Musikalen är en produktion av Jakobstads Sinfonietta samt Wava-institutet, Yrkesakademin i Österbotten, Yrkeshögskolan Novia, Centria-yrkeshögskola och föreningen Musikteater i Österbotten. Den är ett praktexempel på vad man kan uppnå då man slår samman många konstarter och flera aktörer i en och samma produktion. Och jag gissar att det hos flera av de unga i publiken väcktes en längtan att få vara med om något liknande. Ja, och den längtan väcktes också hos oss som är lite äldre än de medverkande.

Kontakt:

Malin Eriksson, överinspektör för bildningsväsendet
E-post: [email protected]

Bild: Mikael Liikanen, Musikalen 20 sekunder.

opetus ruotsi