Globalismen passé?

Julkaisupäivä 17.5.2022 8.30 Blogit

Är globalismens era över genom pandemin och de senaste månadernas utveckling av internationell säkerhetspolitik? Sådant har uttalats. Likväl kräver kriser än mer dialog, samarbete och framför allt en känsla av samhörighet mellan människor.

Internationalism som kunskap och känsla

Erasmus+ är programmet för internationell mobilitet inom utbildning, idrott och ungdomsarbete i Europa. För vuxna erbjuder programmet möjlighet till jobbskuggning och kurser utomlands med principerna för livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling inom arbetslivet som motiv. Programmet grundades 1987 och Finland kom med 1992. I programmets målsättningar nämns värden som hållbar tillväxt, innovation och kreativitet samt social kohesion. Det är särskilt det sist nämnda som jag personligen upplevt starkast varje gång jag deltagit i ett Erasmus+-utbyte. Vänskapen. Samhörigheten. Likheterna mellan vad människor strävar efter med studier, vilka förhoppningar man har på arbetslivet, vilka drömmar om ett gott liv. För tjugo år sedan var jag Erasmus-utbytesstuderande vid universitet i Frankrike, före pandemin deltog jag i en Erasmus+-konferens på Sicilien och knöt kontakter för kommande utbyten. I april 2022 när pandemin lättat kunde jag åka till Sicilien igen för att jobbskugga utbildningsförvaltning och skolutveckling vid en gymnasieskola i Palermo. Starkaste känslan igen var samhörighet och gemenskap. Som kognitiva mål hade jag satt upp att benchmarka, alltså jämföra och lära mig mer om lärarfortbildningen och koordineringen av studiehandlednings- och karriärvägledningstjänster i Italien.

Havets frukter vid Mondello Beach

Havets frukter vid Mondello Beach

Lärarfortbildningen i Finland och Italien

På Sicilien ska en lärare delta 25 timmar per läsår i fortbildning. Fortbildningens målsättningar fastställs av undervisningsministeriet i Italien. Fortbildning erbjuds av flertalet offentliga och privata aktörer. Lärare kan påverka och välja vad de deltar i för utbildning årligen, men lärarkollegiet diskuterar också gemensamt och kommer överens om vem som deltar i vad för att stärka och få bredd i kunskapsutvecklingen som organisation. Med andra ord kan vi se att lärarfortbildningen i Italien är mycket lik upplägget i Finland.

Det som inte är lika tydligt och starkt vare sig i Finland eller Italien gällande lärarfortbildningen är dess grund i forskning, dess strategiska planmässighet samt en koordinering av utbildningsutbudet. Själv ser jag dessa som de mest väsentliga utvecklingsområdena inom lärarfortbildningen den närmaste tiden. Samma slutsatser uttrycks i UKM:s utredning 2021:9 Den svenskspråkiga utbildningen i Finland av Gun Oker-Blom, se kapitel 4.

Vägval och framtidsdrömmar bland unga i Europa

I Finland är elev- och studiehandledningen ett väletablerat läroämne i skolan. Sedan 1980-talet har man talat om vägledningen som en egen process inom utbildningssektorn och arbetskraftsförvaltningen. The European Lifelong Guidance Policy Network, ELGPN, grundandes 2007 för att utveckla samarbetet inom vägledningstjänsterna i Europa. Sedan 2013 har Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet ett uppdrag att koordinera och utveckla vägledningstjänsterna i de tvåspråkiga regionerna i Finland. Motsvarande uppgift handhas på finska av NTM-centralerna. I Finland och Norden är studiehandledning och vägledning ett eget utbildnings-, kompetens- och yrkesområde. Med detta i ryggen förde jag olika samtal om studiehandledning i Palermo med såväl pedagoger som med ungdomarna på skolan. Studiehandledningen ordnas där av olika lärarteam, både som enskilda samtal och gruppinformation till de studerande. Det verkar inte vara ett läroämne, handhas av en skild yrkeskår eller grunda sig på några styrdokument eller kvalitetskriterier. Ungdomarna uttryckte att de önskar till norra Italien, till Milano, Genua eller Rom för att studera. Om de önskar återvända för arbetsliv och för att bilda familj – det trodde de inte var särskilt realistiskt. Sicilien har blivit en semesterort och ett familjetillhåll även för de lokala.

Vikingarnas kungasäte i Palazzo dei Normanni

Vikingarnas kungasäte i Palazzo dei Normanni

Vikingaön i framtiden

Samtidigt har Sicilien ett enastående läge som en knutpunkt mellan länder och kontinenter. Sicilien är Medelhavets största ö med sol, vind och vatten. Ön har stora höjdskillnader. Trots att jag inte är ingenjör ser jag snabbt potentialen i transporter och energiproduktion samt större livsmedelsexport av t.ex. frukt, fisk, salt, olivolja och viner. Naturligtvis finns också potentialen kring turism, hälsoresor både sommar och vinter – det finns slalombackar och varma källor! – samt ett kunskapscentrum kring kulturella utbyten och språk. Sedan vikingatid har båtar alltid tagit i land här, människor från när och fjärran har byggt och levt tillsammans på ön. Men tankarna inför framtiden gick mer i traditionens tecken – den goda maten, samvaron, de vackra landskapen. Och visserligen, maten, människorna och miljön på Sicilien är bland det bästa man kan tänka sig. Men själv som verksam på Finlands västkust, den s.k. exportkusten och mitt i energiklustret omgiven av en stark skola och utbildningssektor, en stark studie- och karriärvägledning och en stark framtidstro ser jag hur Sicilien och Finland har något att ge och få av varandra.

Livslångt och kontinuerligt lärande

Så fungerar Erasmus+-programmet i praktiken. Man möter människor över en bit god mat, diskuterar, förstår varandras samhällen och framtidsdrömmar, känner samhörighet och glädje. Vänskap uppstår. Nya idéer och insikter uppstår. Frön till kommande samarbete och nya verksamhetsmodeller sås. Det är livslångt och kontinuerligt lärande. Det är internationalisering och globalism, inte alls passé.

 

Disa Widell, överinspektör för bildningsväsendet, Regionförvaltningsverket

Vasa 16.5.2022

opetus ruotsi