Det finns inga högstadier

Julkaisupäivä 17.2.2022 13.30 Blogit

Nästan varje dag den senaste veckan har lokalmedia serverat rubriker om högstadier i mitt flöde. Men det finns inga högstadier mer, inga alls. Vi har i vårt land en sammanhållen grundskola sedan lagändringen 1998. I lagen om grundläggande utbildning* sägs att den grundläggande utbildningens lärokurs omfattar nio år. Den tidigare indelningen i låg- och högstadier härstammar från grundskolelagen 1983.

Att den här traditionen ännu starkt lever kvar beror naturligtvis på praktiska omständigheter. Kommunernas byggnader inrymde skolor med klasserna åk 1–6 och åk 7–9. Tjänster var inrättade enligt det och skolupptagningsområden byggde på det samma. 

Nu har det trots allt förflutit 25 år sedan lagändringen och på många håll har detta luckrats upp.

För en lekman ter sig detta kanske bara som bollande med terminologi, men vi vet att ord är bärare av kunskap. Det är genom språket vi ändrar tankemönster. Därför är det så viktigt att prata om saker vid dess rätta namn.

En enhetsskola är inte två skolor med en gemensam ledning

I Åbo pågår nu en diskussion om renovering eller ombyggnad av S:t Olofsskolan, en skola för elever i åk 7–9. Det här väcker i S:t Karins en diskussion om utvidgandet av S:t Karins svenska skola (SKS) som nu är en skola för elever i åk 1–6. De svenskspråkiga tonåringarna i S:t Karins hänvisas nu till grannstaden för att fullfölja skolgången. Det S:t Karins behöver ta ställning till är om de också ska göra det i framtiden eller utvidga SKS till en enhetsskola med elever i åk 1–9.

Vilket som är det rätta är inte upp till mig att avgöra, men som tidigare rektor för en enhetsskola vet jag att en enhetsskola administrativt inte är två skolor med en gemensam ledning. En enhetsskola är en skola med ett gemensamt kollegium, med en gemensam pedagogisk vision och värdegrund och med gemensamma elever. Det här inverkar i praktiken på inrättande av lärartjänster, skolupptagningsområden och ordnandet av elevhälsotjänster. Då detta görs behöver beslutfattarna se på situationen som helhet och inte bara titta på elevstatistik och timfördelningen i klasserna 7–9 utan på hela skolans timfördelning och personalstruktur.

Då man fattar beslut behöver man veta vad man fattar beslut om. Det är därför det är så viktigt att benämna saker vid dess rätta namn.

 

*) Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 4 kap. 9 § 1 mom.

Kontakt:

Malin Eriksson, överinspektör för bildningsväsendet
E-post: [email protected]

opetus ruotsi