Sjukhusundervisningen ställer de stora frågorna om skolan

Under hösten 2021 har Regionförvaltningsverket ordnat webbinarier om sjukhusundervisning och krävande särskilt stöd tillsammans med sjukhusskolorna. Sjukhusundervisning ordnas i 18 av våra 20 sjukvårdsdistrikt och i tre av dem på svenska. Ändå är begreppet sjukhusundervisning okänt för många – och bra så. Ju färre som behöver den verksamheten, desto bättre. Det betyder att vi har friska barn i vårt samhälle.

Tyvärr finns det ändå barn som under längre eller kortare perioder är knutna till sjukhus och därmed har rätt till sjukhusundervisning. Andelen barn som har behov av sjukhusundervisning har ökat och framför allt har antalet elever som deltar i barn- och ungdomspsykiatriska undersökningar öket. Behovet av den konsultativa sjukhusundervisningen har därmed skjutit i höjden. Staten har därför gått in för att stöda dem som erbjuder sjukhusundervisning med projektbidrag.

Som en del av detta ville man inom projektet öka kunskapen om vad sjukhusundervisning är och kan vara. I samband med arbetet med webbinarierna kom jag i kontakt med flera lärare som är knutna till sjukhusundervisningen. I diskussioner med dessa har många frågor i mig väckts. Det har blivit klart för mig att lärararbetet vid en sjukhusskola skiljer sig från lärararbetet i andra skolor. En sjukhuslärares insats kan inte räknas enbart i undervisningstimmar. Lärararbetet handlar om att ingå i ett mångprofessionellt team, att möta sjukhuspersonal och föräldrar och att möta en elev i sitt mest sårbara tillstånd. Jag har diskuterat värdegrund, elevsyn och målsättningen med undervisningen. En del kanske kan tänka att skolan är en bisak för ett barn som är sjukt, men skolgången för ett sjukt barn symboliserar framtidstro och normalitet och är en viktig del av barnets vardag.

Då ett barn är sjukt ställs allting på sin spets. Man behöver ställa de riktigt stora frågorna. Och då man ställer de riktigt stora frågorna kring skolgång behöver syftet med undervisningen vara mycket klar. Varför gör vi det här? Vad är viktigt och vad kan gallras bort? Ifall vi behöver minska omfattningen, hur ska vi då bedöma?

I det här fallet blir det alltså viktigt att falla tillbaka på lagen och styrdokumenten, för det är där vi hittar svaren på frågorna. Jag tror att de svaren är det vi behöver minnas också då vi ordnar skolgång för den stora majoriteten av eleverna. Vi har så avancerad kunskap om vad skola är så vi nästan tappar bort oss. Vi glömmer grunden till verksamheten och fokuserar på detaljerna. Då missar vi det väsentliga. Om vi backar några steg kan vi konstatera att målet med grundläggande utbildning är att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet (lag om grundläggande utbildning 628/1998, 2 §). Med detta som övergripande mål för undervisningen blir det plötsligt mycket enklare att ta ställning till detaljerna i vardagen, det är jag övertygad om.

I vår evenemangskalender hittar du nätkursen Sjukhusundervisning på svenska i Egentliga Finland (Hösten 2021). 

Kontakt: överinspektör Malin Eriksson, [email protected], tfn 0295 018 618