I slutet av år 2018 tog Regionförvaltningsverket tillsammans med Finlands svenska biblioteksförening initiativ till en utredning om utbildning och rekrytering på svenska inom biblioteksbranschen. Svenska kulturfonden antog uppdraget med Maria Grundvall som utredare. Rapporten Det breda uppdraget: utbildning, rekrytering och arbete för allmänna bibliotek på svenska i Finland publicerades i början av året.

Orsakerna till utredningen var flera. 2017 hade lagen om allmänna bibliotek förnyats med en uppluckring av behörighetskraven. Samtidigt lade Åbo Akademi, som enda svenskspråkiga utbildningsanordnare om studierna inom ämnet informationsvetenskap, så att man numera bara kan avlägga kandidatexamen på svenska. För fortsatta studier finns ett engelskspråkigt program. Ett bekymmer var också nerläggningen av den svenskspråkiga yrkesutbildningen och avsaknaden av yrkeshögskoleutbildning på svenska. Luckorna i utbildningen var alltså märkbara.

Informationsvetenskapen vid Åbo Akademi är ett litet ämne och även om också Öppna universitetet utbildar, är antalet utexaminerade litet – alla tar inte heller anställning på ett allmänt bibliotek i Svenskfinland. I kommunerna har bristen på svenskspråkiga sökanden enligt utredningen lett till att man ställer lägre krav på utbildning då man rekryterar på svenska. Ofta går man också omvägen genom att inte ställa några som helst krav på språkkunskaper, eller så kanske nöjaktiga kunskaper i svenska är nog. I tvåspråkiga kommuner, alltså.

Problemen gäller speciellt huvudstadsregionen, och påminner om rekryteringen av lärare och småbarnspedagoger, även om synligheten inte varit densamma. Men det är tydligt att det är svårt att locka högutbildade inom låglönebranscher i en region med höga levnadskostnader. Den språkliga verkligheten kan också kännas som en utmaning att leva och jobba i.

Enligt utredningen upplever personalen i huvudstadsregionens bibliotek att det finns för få anställda som kan tala svenska, och att det läggs ett för stort ansvar på den fåtaliga svenskspråkiga personalen. Samtidigt jobbar 30 % i huvudsak på finska och 43 % med översättningar, i stället för att använda sin tid och kompetens på kundservice, samlingsarbete och utåtriktad verksamhet på svenska.

Personalen upplever frustrerande brister i svensk service. Dessvärre överensstämmer de med resultaten i den nationella användarenkäten för allmänna bibliotek som RFV genomförde i samarbete med Taloustutkimus 2018. Där gav de svenskspråkiga användarna ett sämre betyg till servicen än de finskspråkiga och önskade överlag mångsidigare språkkunskaper hos personalen. I huvudstadsregionen riktades kritik mot de svenskspråkiga tjänsterna: inte tillräckligt med material, personal och information. Det svenska upplevdes som osynligt. Å andra sidan, då en svenskspråkig person hade anställts till ett bibliotek, märkte man genast skillnaden och förnöjsamheten växte.

Med regionförvaltningsverket uppdrag att bevaka och främja jämlik tillgång till basservice i kommunerna, betraktar vi resultaten som oroande. Problemen är mångfasetterade, omfattar ett stort antal aktörer och påverkar den jämlika tillgången till bibliotekstjänster på svenska. Det verkar också som om det är svårt för biblioteken i huvudstadsregionen att helt och fullt sköta sina uppgifter på svenska, såsom de fastställts i bibliotekslagen. Kan orsaken vara att man inte ser eller hör den svenskspråkiga befolkningens behov och att personalen inte heller hörs – i varje fall upplevde flera av dem som deltog i utredningen det så. Att det svenska inte syns tillräckligt. En möjlig ekvation är att lägga ett till ett, att bekanta sig med de svenska svaren i användarundersökningen och lägga dem bredvid resultaten i rapporten om det breda uppdraget. Svaret kunde vara en strategi för de svenskspråkiga tjänsterna, med tonvikt på marknadsföring, arbetsfördelning och rekrytering.

Vid årsskiftet började sex överdirektörer vid landets sex regionförvaltningsverk sin femåriga mandatperiod för regionernas och invånarnas bästa. Fem av dem är redan inne på minst sitt andra mandat som regionledare. En av överdirektörerna som tillträdde tjänsten 16.12.2019 kom utifrån. 

Regionförvaltningsverkens överdirektörer har valts för perioden 2020-2024. Överdirektörerna har bland annat till uppgift att leda regionförvaltningsverken i tätt samarbete mot målen för den nya strategin, att utveckla en proaktiv verksamhet enligt kunskapsbaserat ledande och att driva fram en positiv publicitet. 

Vi är stolta över att presentera våra överdirektörer. 

“Man ska inte ta den kortaste vägen”

Kaisa Ainasoja, Regionförvaltningsverket i Lappland 

”Bland det viktigaste som ska utvecklas är digitaliseringen av verksamheten vid Regionförvaltningsverket i Lappland, liksom för många andra”, säger Kaisa Ainasoja, som fortsätter som överdirektör vid Regionförvaltningsverket i Lappland. När verksamhetsomgivningen ständigt förändras är det viktigt att också se över den aktuella kompetensen och prognostiseringen. 

Som ledare ser hon lösningsfokuserat framåt och uppskattar arbetsgemenskapens arbete och laganda. Det är viktigt för Kaisa att personalen mår bra.  

Kaisa, som är född i Lappland, är nöjd att hon får jobba just i Lappland, landskapet med den största arealen som på många sätt är annorlunda. Hon anser att arbetet som görs vid regionförvaltningsverken för människors välfärd, jämlikhet och säkerhet är värdefullt och inspirerande. Hon inleder sin nya period som överdirektör med följande motton: ”Som man ropar i skogen får man svar och ”Man ska inte alltid ta den kortaste vägen”

Följ på Twitter: @KaisaAinasoja 

“En kompetent, ivrig och välmående personal får till stånd ett gott resultat” 

Merja Ekqvist, Regionförvaltningsverket i Södra Finland 

Merja Ekqvist, överdirektör för landets största regionalförvaltningsverk, påminner om att området omfattar fem landskap, 62 kommuner och 2,3 miljoner invånare. Tillräckliga resurser och rätt allokering är också i fortsättningen stora utmaningar och kräver att myndigheterna lyckas med sin prioritering.  

”Regionförvaltningens och NTM-centralernas färska strategi poängterar samarbete, både regionalt och med alla regionförvaltningsverk. Jag tycker att det är rätt riktning”, säger Merja. 

Merja anser att byråns viktigaste uppgift är att säkerställa utvecklingen av den skickliga och duktiga personalens välmående, kompetens och motivation. Som mentor och tränare hoppas hon kunna inspirera sina anställda. Bland annat genom att vara mentor för nyutexaminerade berikar hon sina egna tankar.   

I sitt jobb behöver ledaren ständigt en viss mental flexibilitet – en förmåga att granska fenomen och iakttagelser från olika perspektiv och att kunna sätta in sig i en annans situation, förnya sina tankar i denna turbulenta verksamhetsmiljö. 

Följ på Twitter: @MerjaEkqvist 

 
”Det räcker inte med att vi kan normerna, vi måste också förstå kunden”   

Soile Lahti, Regionförvaltningsverket i Östra Finland 

Soile Lahti från Norra Savolax TE-byrå, som blivit överdirektör för Regionförvaltningsverket i Östra Finland, förväntar sig att hon i sitt nya omfattande arbete på ett mångsidigt sätt kan utnyttja de kunskaper och erfarenheter som hon har inhämtat tidigare i karriären. 

”Jag vet att personalen är kompetent och jag hoppas att vi tillsammans kan utveckla verksamheten. Det räcker inte med att vi kan normerna, vi måste också förstå kunden. Verksamhetsmiljön ändras och ställer nya krav också på vår tillstånds- och tillsynsverksamhet”, säger Soile.  

Soile beskrivs som en human, lyhörd och inspirerande ledare. I sitt ledarskap poängterar hon god växelverkan och förtroende. Man når resultaten och klarar av förändring bäst med hjälp av ett utmärkt samarbete och god personalledning.  

Soile får motvikt till arbetet genom juridikstudier, boxning och fotografering av naturen under olika årstider. 

Följ på Twitter: @soile_lahti 

 
”Effektiv växelverkan och positiv inställning bidrar väsentligt till att förbättra kundupplevelsen”

Mikael Luukanen, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland 

Mikael Luukanen anser att den viktigaste frågan för utvecklingen av regionförvaltningsverkets område Egentliga Finland och Satakunta är att stärka reaktionsförmågan mot företeelser i verksamhetsmiljön och därmed förändringarna i verkets arbetsbörda.

Samhället och arbetet digitaliseras snabbt, så det är mycket viktigt att utveckla personalens IT-färdigheter samtidigt med substanskunskapen. ”Kompetens och expertis ska backas upp av interaktion och kommunikation. En effektiv samverkan och en positiv inställning bidrar väsentligt till att förbättra kundservicen. Det gör också arbetet trevligare på vår byrå. Tack vare vår personal”, säger Mikael.

Mikael, som trivs ute under alla årstider vistas i skärgården en stor del av sin fritid. Den stora skärgården är också ett av särdragen i Regionförvaltningsverket i Västra Finlands verksamhetsområde. 

Följ på Twitter: @MLuukanen 

”Lyhördhet är viktigt för att upprätthålla en ömsesidig dialog och förtroendet.” 

Marko Pukkinen,  Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.

Marko Pukkinen fortsätter som överdirektör för den mångsidiga myndigheten de nästa fem åren. Då verksamhetsområdet består av Mellersta Finland, Birkaland och tre österbottniska landskap av vilka två är starkt svenskspråkiga, bör man i nätverket beakta även de kulturella skillnaderna. En viktig utgångspunkt för byråns arbete är också tvärförvaltningen, som Marko vill fortsätta att jobba för. 

Som chef och direktör ser Marko att den viktigaste förmågan är att lyssna; ”Lyhördhet är viktigt för att upprätthålla en ömsesidig dialog och förtroendet. Det är viktigt att ge plats åt de egna underordnade, som alltså i sin tur är chefer. De är proffs på ledarskap”. 

Under det första året av sin nya mandatperiod vill Marko satsa på kommunikation. Han hoppas att medarbetarna ska inse att kommunikationen är en betydande del av expertarbetet: ”Kommunikation är inget separat eller lösryckt, som någon annan gör, utan en väsentlig del av expertarbetet och varje tillstånds-, tillsyns- och styrningsprocess.” 

På fritiden tillbringar Marko tid med fyrbenta vänner och tvåhjulingar.  

Följ på Twitter: @m_pukkinen 

”Alla våra medarbetare gör ett viktigt jobb”

Terttu Savolainen, Regionförvaltningsverket i Norra Finland

“Jag önskar att alla våra medarbetare känner att de gör ett viktigt arbete i Norra Finland för staten och för invånarnas bästa”, säger Terttu Savolainen som har inlett sin tredje period som överdirektör. Hon lovar att arbeta för att stärka medarbetarnas kompetens och motivation och den positiva bilden av staten som arbetsgivare.

Myndigheten har ett allt tätare samarbete med intressegrupper och kunder i Kajanaland och Norra Österbotten och i arbetarskydds- och miljötillståndsärenden även i Lappland. Värderingarna enligt regionförvaltningsverkens nya strategi; kundorientering, sakkunskap och samarbete, är goda rättesnören för arbetet.

En föränderlig värld kräver också att myndigheten utvecklas; i år satsar regionförvaltningsverket sektorövergripande på myndighetens kommunikation. ”Det är viktigt att vara medveten om de möjligheter kommunikationen och digitaliseringen för med sig för exempelvis vår styrning och proaktiva tillsyn. Vi vill stärka våra sakkunnigas kompetens med fokus på ett resultatrikt, effektivt och kundorienterat arbete”, säger Terttu. 

Terttu är aktiv på sociala medier, men har också fågeljakt och vandring som hobby.

Följ Terttu på Twitter: @TeSavolainen

Läs också: 

https://valtioneuvosto.fi/sv/artikeln/-/asset_publisher/10623/aluehallintovirastojen-ylijohtajat-nimitettiin 

Över 70 procent av finländarna bor i tätortsområden. Betydelsen som daghemmets gård har för barnens dagliga kontakt med naturen har ökat varje år. Daghemmet Vallipuistos gård i Esbo sanerades 8/2019 enligt rekommendationerna i KOTA-projektet för frisk vuxenhet (”Kohti tervettä aikuisuutta”). Gårdsprojektet genomfördes i samarbete med Helsingfors universitet och yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu. Gården är troligen den första i Finland som är gjord enligt de aktuella rekommendationerna. Man kan tydligt se hur zonplaneringsmodellen användes i anläggningen av gården. Daghemsbyggnadens omedelbara närhet och gångarna är s.k. traditionell daghemsgård, sedan kommer ett område med förnabeläggning och nära staketen alldeles vid gårdskanterna planterade man skogsmatta.

Figur: Viherpihalta terveyttä ja hyvinvointia -broschyr 2019.

Under hösten plockade barnen lingon på daghemsgården

Barn utvecklas och lär sig genom lek. För barnens uppväxt är det viktigt att den byggda miljön har mycket sådant som uppmuntrar dem att röra sig, undersöka, fundera och leka på eget initiativ.

Daghemmets föreståndare, Hanne Koski, berättar att barnens fria lek har blivit mångsidigare:

Vallipuistos gård har inneburit nya dimensioner för lek och inlärning. Enligt Koski har gården visat sig vara en mångsidig inlärningsmiljö som inkluderar exempelvis övning i kamrat- och samarbetsfärdigheter, matematisk gestaltning, individuell motorisk utveckling och övning i att använda sinnena.

Zonmodellen i verkligheten, skogsmatta invid staketet, förnabeläggning under låga lekredskap och underlag av konstgjort material och asfalt närmast byggnaden.
Foto: Kristian Åbacka

Användarna togs med i gårdsplaneringen

Det var viktigt för personalen vid daghemmet Vallipuisto att tillsammans med entreprenörerna och planerarna aktivt ta del i planeringen av den nya gården. Användarnas synpunkter, behov och idéer uppmärksammades väl under processen.

Enligt Koski har den nya gården överlag varit en positiv upplevelse för såväl barnen, småbarnspedagogerna som vårdnadshavarna. Gården har väckt mycket intresse och infört en ny miljö för den dagliga utevistelsen, men också för exempelvis enhetens olika möten och fester.

Jordmaterial tillsätts efter behov

En naturenlig gård kräver lite mera skötsel än en vanlig gård. Enligt Anna Määttä, lärare inom småbarnspedagogik, ser man tydliga spår av lek och stoj i skogsmattan på gården för 3–6-åringar, så skogsmattan är där redan ganska nertrampad.

Skogsmattan har hållit bättre på gården för barn under 3 år, eftersom den ju utsätts för mindre belastning. Jordmaterialet som är avsett för barnen har tålt lekar och kånkande bra. Visserligen har mängden minskat på naturlig väg och därför krävs det regelbunden tillförsel, berättar Määttä.

Skogsmattan är planterad i augusti, fotograferad i januari. Gårdsområdet för 0–3-åringar. Foto: Kristian Åbacka

Gården kan påverka hälsan positivt

Utgående från våra erfarenheter kan vi rekommendera den här typens gårdar också för andra småbarnspedagogiska enheter. Under hösten har personalen och barnen haft klart färre sjukfrånvaron än normalt, men vi vet inte om det är normal säsongomväxling eller pga. gården, sade Koski.

Genom att göra mikrofloran på gårdarna mångsidigare och öka kontakten med naturen kan man minska risken för att insjukna i immunförmedlade sjukdomar. Gröna gårdar ökar dessutom det upplevda välbefinnandet och stöder barnens utveckling och inlärning på ett mångsidigt sätt. (Puhakka m.fl. 2019)

Förnabeläggningen som är utvecklad av Helsingfors universitet. Den innehåller bl.a. kottar, barkströ, barr och flisor. Foto: Kristian Åbacka

Modellen förs vidare till andra daghem i Esbo

Pekka Koivula vid affärsverket Esbo lokaler uppskattar att kostnaderna för gårdssaneringen vid daghemmet Vallipuisto var högst 10 % högre jämfört med en vanlig gårdssanering.

Information om den här zonmodellen förs vidare i Esbo och marknadsförs också för nya objekt, konstaterar Koivula.

Daghemmet Vallipuistos föreståndare Hanne Koski och lärare inom småbarnspedagogik Anna Määttä är nöjda med den nya gården och rekommenderar att man gör den här typen av gårdar också i andra småbarnspedagogiska enheter. Foto: Kristian Åbacka

Källor:  Puhakka, R., Roslund, M., Tahvonen, O., & Sinkkonen, A. (2019). Viherpihalta hyvinvointia ja terveyttä. Puutarha & kauppa, 2019(9), 33. https://urbanacademy.fi/ajankohtaistatutkimusta/wp-content/uploads/2019/01/Viherpihalta-terveytta%CC%88-ja-hyvinvointia.pdf

Kristian Åbacka
Enhetschef för kulturväsendet
Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Ansvarsområdet för undervisnings- och kulturverksamhet

***

RFV i Södra Finland och RFVs svenska Enheten ordnar fortbildningen Varför sitta inne då allt hopp är ute? Att använda skol- och daghemsgården till som lärmiljö 12.3.2020 i Helsingfors.

Tid: 12.3.2020 kl. 9.15-14.45
Plats: Regionförvaltningsverket, Senatfastigheters auditorium, Bangårdsvägen 9, Helsingfors