Över 70 procent av finländarna bor i tätortsområden. Betydelsen som daghemmets gård har för barnens dagliga kontakt med naturen har ökat varje år. Daghemmet Vallipuistos gård i Esbo sanerades 8/2019 enligt rekommendationerna i KOTA-projektet för frisk vuxenhet (”Kohti tervettä aikuisuutta”). Gårdsprojektet genomfördes i samarbete med Helsingfors universitet och yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu. Gården är troligen den första i Finland som är gjord enligt de aktuella rekommendationerna. Man kan tydligt se hur zonplaneringsmodellen användes i anläggningen av gården. Daghemsbyggnadens omedelbara närhet och gångarna är s.k. traditionell daghemsgård, sedan kommer ett område med förnabeläggning och nära staketen alldeles vid gårdskanterna planterade man skogsmatta.
Figur: Viherpihalta terveyttä ja hyvinvointia -broschyr 2019.
Under hösten plockade barnen lingon på daghemsgården
Barn utvecklas och lär sig genom lek. För barnens uppväxt är det viktigt att den byggda miljön har mycket sådant som uppmuntrar dem att röra sig, undersöka, fundera och leka på eget initiativ.
Daghemmets föreståndare, Hanne Koski, berättar att barnens fria lek har blivit mångsidigare:
De nya materialen på gården har uppmuntrat barnen att leka och undersöka och hämtat skogsnatur till en urban lekmiljö. Barnen har fått följa med hur växtsäsongen framskrider och under hösten plocka till exempel lingon som har vuxit på skogsmattan. Nu kan man dagligen undersöka skogselement också på den egna lekgården.
Vallipuistos gård har inneburit nya dimensioner för lek och inlärning. Enligt Koski har gården visat sig vara en mångsidig inlärningsmiljö som inkluderar exempelvis övning i kamrat- och samarbetsfärdigheter, matematisk gestaltning, individuell motorisk utveckling och övning i att använda sinnena.
Zonmodellen i verkligheten, skogsmatta invid staketet, förnabeläggning under låga lekredskap och underlag av konstgjort material och asfalt närmast byggnaden.
Foto: Kristian Åbacka
Användarna togs med i gårdsplaneringen
Det var viktigt för personalen vid daghemmet Vallipuisto att tillsammans med entreprenörerna och planerarna aktivt ta del i planeringen av den nya gården. Användarnas synpunkter, behov och idéer uppmärksammades väl under processen.
Enligt Koski har den nya gården överlag varit en positiv upplevelse för såväl barnen, småbarnspedagogerna som vårdnadshavarna. Gården har väckt mycket intresse och infört en ny miljö för den dagliga utevistelsen, men också för exempelvis enhetens olika möten och fester.
Jordmaterial tillsätts efter behov
En naturenlig gård kräver lite mera skötsel än en vanlig gård. Enligt Anna Määttä, lärare inom småbarnspedagogik, ser man tydliga spår av lek och stoj i skogsmattan på gården för 3–6-åringar, så skogsmattan är där redan ganska nertrampad.
Vi ser med spänning fram emot vad den nya växtsäsongen för med sig det här året, konstaterar Anna Määttä, lärare inom småbarnspedagogik
.
Skogsmattan har hållit bättre på gården för barn under 3 år, eftersom den ju utsätts för mindre belastning. Jordmaterialet som är avsett för barnen har tålt lekar och kånkande bra. Visserligen har mängden minskat på naturlig väg och därför krävs det regelbunden tillförsel, berättar Määttä.
Skogsmattan är planterad i augusti, fotograferad i januari. Gårdsområdet för 0–3-åringar. Foto: Kristian Åbacka
Gården kan påverka hälsan positivt
Utgående från våra erfarenheter kan vi rekommendera den här typens gårdar också för andra småbarnspedagogiska enheter. Under hösten har personalen och barnen haft klart färre sjukfrånvaron än normalt, men vi vet inte om det är normal säsongomväxling eller pga. gården, sade Koski.
Genom att göra mikrofloran på gårdarna mångsidigare och öka kontakten med naturen kan man minska risken för att insjukna i immunförmedlade sjukdomar. Gröna gårdar ökar dessutom det upplevda välbefinnandet och stöder barnens utveckling och inlärning på ett mångsidigt sätt. (Puhakka m.fl. 2019)
Förnabeläggningen som är utvecklad av Helsingfors universitet. Den innehåller bl.a. kottar, barkströ, barr och flisor. Foto: Kristian Åbacka
Modellen förs vidare till andra daghem i Esbo
Pekka Koivula vid affärsverket Esbo lokaler uppskattar att kostnaderna för gårdssaneringen vid daghemmet Vallipuisto var högst 10 % högre jämfört med en vanlig gårdssanering.
Information om den här zonmodellen förs vidare i Esbo och marknadsförs också för nya objekt, konstaterar Koivula.
Daghemmet Vallipuistos föreståndare Hanne Koski och lärare inom småbarnspedagogik Anna Määttä är nöjda med den nya gården och rekommenderar att man gör den här typen av gårdar också i andra småbarnspedagogiska enheter. Foto: Kristian Åbacka
Källor: Puhakka, R., Roslund, M., Tahvonen, O., & Sinkkonen, A. (2019). Viherpihalta hyvinvointia ja terveyttä. Puutarha & kauppa, 2019(9), 33. https://urbanacademy.fi/ajankohtaistatutkimusta/wp-content/uploads/2019/01/Viherpihalta-terveytta%CC%88-ja-hyvinvointia.pdf
Kristian Åbacka
Enhetschef för kulturväsendet
Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Ansvarsområdet för undervisnings- och kulturverksamhet
***
RFV i Södra Finland och RFVs svenska Enheten ordnar fortbildningen Varför sitta inne då allt hopp är ute? Att använda skol- och daghemsgården till som lärmiljö 12.3.2020 i Helsingfors.
Tid: 12.3.2020 kl. 9.15-14.45
Plats: Regionförvaltningsverket, Senatfastigheters auditorium, Bangårdsvägen 9, Helsingfors
