Vi är alla olika – passar det dig?

En duggregnig höstmorgon leker barn i overaller i daghemmets sandlåda. Leken går bra. De bygger vägar, kör bilar, bygger prinsesslott, flyger på hästar, gräver hemliga grottor och dyker i sandhavet i en u-båt.

I sandlådan byggs en by ur barnperspektiv med alla dess specialiteter. Barnen har många lustiga lösningar och de olika byggprojekten blir en gemensam grej. Alla är ivriga. Ett barn ser ett annat i ögonen och konstaterar: ”Och sen kommer den här och går med den där till berget...” och det andra barnet svarar ”Och sen tar den här ett plan och flyger dit på besök, titta så här...”. Sedan säger ett barn något på ett språk som det andra inte förstår. Det är också ganska bra. Alla talar inte samma språk och alla ser inte likadana ut. Ingen är likadan – det är ju klart. Ingen av oss är likadan.

Olikhet är inget problem för barn

För barn och unga är olikhet inget problem, om inte de vuxna har lärt dem det. Leken går bra, även om alla inte är bästa kompisar och även om någon inte kan något. Vi är alla olika på grund av våra fysiska och psykiska egenskaper, vår bakgrund, vår religion eller vårt språk. Barn tänker inte på om de accepterar någon annan, fast den är annorlunda. Det spelar bara ingen roll. Nu leker vi tillsammans – så enkelt!

För vuxna är det inte alltid lätt att hantera olikheter. Men vad är det som är så svårt? Vi klarar oss bättre när vi samarbetar. Jag förstår mycket väl att man hjälper dem som är annorlunda och inte klarar sig själva i vårt samhälle. Men det förstår jag inte att någon som försöker och vill klara sig själv och bidra till samhället blir nertryckt och diskrimineras på grund av att den är annorlunda. Varför är det så svårt för vissa vuxna att tolerera olikheter?  Vi är ett mycket litet folk för att gräla och stänga ut lekkamrater från den egna sandlådan, Finland.

Mänsklighet och rättvisa för alla

Var och en borde ha en grupp att höra till. Vi tar hand om barn och uppmuntrar dem. Vi tar hand om äldre som har skapat det välstånd som vi nu åtnjuter. Varför skulle inte vi, som har möjlighet, ta hand om alla dem som behöver stöd och hjälp?

Välstånd skapas genom att människor får leva i fred och att någon bryr sig om dem. Att hjälpa andra borde inte få någon att må dåligt och det borde vara klart för alla att man tar hand om dem svagare. Vi alla kommer aldrig att vara likadana. Vi måste ändå vara rättvisa. Mot alla. Var och en har rätt till mänsklig och uppmuntrande behandling – så bygger vi gott för oss alla som är så olika. Passar det dig?

Jyri Ulvinen, överinspektör för undervisningsväsendet, ordförande för den regionala delegationen för romska ärenden, Regionförvaltningsverket i Norra Finland