Under 2023 genomförde Regionförvaltningsverket i Södra Finland 39 inspektionsbesök på barnskyddsenheter i sin region. Representanter från regionförvaltningsverket diskuterade med 188 barn som var placerade i vård utanför hemmet, enligt bestämmelserna i barnskyddslagen 80.1 §. I inspektionsbesöken ingår förutom samtalen med barnen också att granska enhetens dokument och att diskutera med ansvarspersonen och tjänsteproducenten vid enheten. Regionförvaltningsverket övervakar särskilt hur begränsningsåtgärder enligt barnskyddslagen utförs och hur barnens grundläggande rättigheter säkerställs på enheterna.
Syftet med samtalen med barnen är att höra deras åsikter om vardagen på enheten och hur deras grundläggande rättigheter och gott bemötande omsätts i praktiken på enheten. Barnens inställning till samtalen är huvudsakligen positiv, och ofta ser de fram emot inspektörernas ankomst till enheten.
– Jag blev överraskad över hur avslappnat samtalet var!
Barnet har också alltid möjlighet att avstå från att delta i samtalen. Barnen berättar ofta öppet om enheten, och de kan beskriva problem och lämpliga lösningar förbluffande väl!
Baserat på samtalen hade en socialarbetare som ansvarar för barnets ärenden enligt barnskyddslagen 13.1 b § utsetts till en del av barnen. Många barn visste ändå inte vem deras socialarbetare var på grund av flera personalbyten eller av andra orsaker. Många socialarbetare hade besökt enheterna men de stannade inte alltid upp för att föra personliga samtal med barnen, så som lagen förutsätter.
– Ingen har någonsin tidigare frågat om sådana saker.
Socialarbetarna känner inte alltid till om det förekommer någon osaklig praxis på enheten eller om barnets grundläggande rättigheter begränsats utan laglig grund enligt barnskyddslagen. Sådan praxis kommer ofta fram just då man talar med barnen eller så finns det i anteckningarna i barnens klientjournaler. Barnet kan ha svårigheter med någon vardaglig sak som socialarbetaren inte känner till. De här frågorna kan vara relaterade till barnets grundläggande behov, hanteringen av ärenden eller relationerna på enheten.
Positiv feedback om vården utanför hemmet, men mycket skulle kunna förbättras
Barnen var i regel oftast nöjda med sin placering och de vuxna som arbetade där.
– Det här boendet är säkert det bästa som någonsin har hänt mig.
De flesta barn hade en vuxen på enheten som de kunde prata med och en utsedd handledare eller ett handledarpar. Men barnen sade ofta att de önskade mer tid med vuxna i allmänhet och i synnerhet enskilt med sina egna handledare. I många enheter fanns inga regelbundna handledartider.
– Borde inte handledaren komma och fråga hur du har det?
I barnens samtal under året accentuerades den tid barnen tillbringade i sina egna rum och i viss mån en vardag fattig på stimulans. Barnen kände inte alltid till namnen på de övriga barnen i enheten och de umgicks inte nödvändigtvis med dem. Barnen nämnde ofta att det hölls ett veckomöte på enheten där man kunde framföra önskemål om mat eller aktiviteter.
Barnen sade att man oftast motiverade begränsningsåtgärderna enligt barnskyddslagen.
– Det vet jag, att det måste finnas en motivering och ett beslut.
Men barnen hade inte alltid fått beslutet om begränsning själva och förstod inte alltid motiveringen till begränsningarna. Flera barn visste inte hur man kunde överklaga beslutet. Enligt barnen hade situationerna som ledde till begränsning inte alltid benats ut tillräckligt i efterhand.
I vissa enheter berättade barnen om begränsningar av rörelsefriheten, som baserades på enhetens praxis eller regler. Flera barn i olika enheter nämnde så kallade inomhusdagar då de inte fick gå ut eller träffa vänner.
– Jag förstår verkligen inte den här regeln.
Enligt barnen kunde de ha fått en inomhusdag exempelvis på grund av förseningar, dåligt uppförande eller att de inte hade gått till skolan.
Också situationer med fasthållanden enligt barnskyddslagens 68 § förekom i enheten, enligt samtalen med barnen. Enligt barnen hade personalen inte alltid agerat på ett lämpligt sätt i de här situationerna, eller situationerna hade känts skrämmande. Det är viktigt ur barnens synvinkel att fasthållningssituationerna behandlas på ett sådant sätt inom enheten att de inte tynger barnens sinne efteråt.
Största delen av barnen kände inte till planen om gott bemötande enligt barnskyddslagen 61 b §.
– Alltså vad det här?
Barnen kom inte nödvändigtvis ihåg att man skulle ha diskuterat planens innehåll på enheten. De ansåg att de inte hade deltagit i att utarbeta planen på det sätt som bestämmelsen avser.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland har noterat att praxis som gäller bemötandet av barn och lagstridiga metoder inte framkommer enbart genom dokument eller diskussioner med tjänsteproducenten och ansvarspersonen. Barnens erfarenheter i vardagen och att lyfta fram dem har stor betydelse i tillsynsarbetet.
– Jag önskar att vuxna skulle kunna lyssna och förstå och också tro på vad de unga berättar.
Tillsyn för barnens bästa
Regionförvaltningsverket i Södra Finland instruerade barnskyddsenheterna förutom i ovan nämnda frågor också i följande:
- mer allmänt om lagenligt genomförande av begränsningsåtgärder
- om att informera barnen om deras rättigheter
- om tillräckligt med personal med tanke på barnens behov.
Observationer och vägledning vidarebefordras alltid också för kännedom och eventuella åtgärder till välfärdsområdet och till den socialarbetare som ansvarar för barnets ärenden.
Tillsynsansvaret för barnets individuella vård utanför hemmet ligger uttryckligen hos de socialarbetare som ansvarar för barnets ärenden. Regionförvaltningsverket betonar vikten av socialarbetarnas individuella tillsyn av barnet:
- betydelsen av personliga samtal med barnet
- granskning av dokumentation om barnet, utöver månadsrapporterna, samt begränsningsbeslut och de journalanteckningar som gjorts i samband med dem.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland fortsätter att arbeta för barnens bästa även 2024!
Elina Haahti, överinspektör för socialvården
Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Hänvisningar: Barnskyddslagen (417/2007)
