Regionförvaltningsverket i Södra Finland ordnade hösten 2025 fyra styrningsmöten för välfärdsområdena i sitt område, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen. Mötena byggde på 32 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023) och målet med dem var att stärka mental- och missbrukarvården i sin helhet för barn, unga och unga vuxna under 25 år, främja tidigt ingripande och stöd samt stärka främjandet av hälsa och välfärd, som erbjuder hjälp redan vid lindriga problem i ett tidigt skede.
I regionförvaltningsverkets tillsynsarbete har framkommit att barn och unga med lindriga och medelsvåra beroendepsykiatriska symptom ofta faller igenom stödsystemet. Ofta hinner symptomen förvärras innan de får vård och barn och unga styrs direkt till den specialiserade sjukvården utan att först få vård med lägre tröskel vid lägre instanser. Av denna anledning låg tyngdpunkten vid styrningsmötena på hur vårdstigen för barn och unga kan göras tydligare och mer enhetlig samt på hur man kan säkerställa att vård och stöd ges i rätt tid under hela vägen.
Vid mötena beskrev välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen nuläget och samarbetet i sina områden. I diskussionerna lyftes fram, att servicen behöver ordnas på ett sätt som konsekvent stöder barnet och den unga ända från den första kontakten fram till eventuell specialiserande sjukvård. Det konstaterades att vårdprocesserna på många håll är splittrade och att servicehandledningen inte alltid förverkligas om ansvaret inte är entydigt eller om olika aktörer inte känner till all service. Att systematiskt beskriva servicestigarna och stärka det gemensamma informationsunderlaget lyftes fram som centrala utvecklingsobjekt. Övergången till service för vuxna ansågs vara en av servicesystemets mest kritiska punkter där den unga behöver intensivt stöd och styrning.
Stöd i föräldraskapet lyftes också fram under mötena. Det ansågs vara en viktig del av mental- och missbrukararbetet för barn och unga. Aktörer från flera områden berättade att vid sidan av barn och unga har föräldraskapet lyfts fram att omfattas av stödet för att stärka funktionsförmågan i vardagen. Avgörande faktorer ansågs vara hur informationsutbytet fungerade, hur bestående samarbetet var och de olika aktörernas förmåga att stötta den unga samt den ungas eget aktörskap. Vid mötena lyfte aktörerna starkt fram sin gemensamma vilja och strävan efter att stärka samarbetet mellan olika serviceformer och att stärka tillgången till vård och barns och ungas möjlighet att få vård i rätt tid.