Bloggar

Penningtvätt med sedlar och mynt – är kontanter fortfarande kung?

Publiceringsdatum 27.9.2022 8.49 Blogg

Sedlar.

Enligt europeiska polismyndigheten Europol är svaret på den frågan ja, eller åtminstone ett av de mest betydande instrumenten i penningtvättssammanhang. Europol utredde i sin rapport ”Why is cash still king” 2015 orsakerna till att kontanterna fortfarande är så viktiga för kriminellas penningtvätt. Även om ny teknik, såsom virtuella valutor, har förändrat den brottsliga verksamheten och sätten att begå brott på har kontanternas roll inte rubbats, utan är fortfarande idag enligt polismyndigheterna ett traditionellt instrument för penningtvätt.

Även bland vanliga konsumenter är kontanter fortfarande ett relativt populärt betalningssätt, trots att kontantanvändningen har minskat betydligt under de senaste årtiondena. Exempelvis enligt Finlands Banks konsumentenkät var kontanternas andel av betalningssätten inom dagligvaruhandeln år 2007 33,5 %, medan andelen år 2022 hade sjunkit till 6,8 %. Även coronapandemin har bidragit till den minskade användningen.

Det är värt att notera att kontanter används som betalningsmedel i huvudsak vid små belopp. Man har undersökt att det genomsnittliga kontanta betalningsbeloppet i Europa år 2016 var ungefär 12 euro. Det finns förvisso regionala skillnader i kontantanvändningen – samma undersökning visade att kontanter användes mest i Tyskland, Österrike och Slovenien och minst i Nederländerna, Estland och Finland.[1] Hur vanligt kan man utgående från dessa fakta anta att det är med stora kontantbetalningar på tusentals eller till och med tiotusentals euro i dag?

Användningen av kontanter i brottslig verksamhet är mångfacetterad

När man talar om kontanter och brottslig verksamhet kanske man lätt associerar det med sedlar som snurrar runt i en tvättmaskin eller avlägsna drogkarteller. Penningtvätt sker emellertid också i Finland. Med penningtvätt avses åtgärder vars syfte är att maskera eller dölja ursprunget till egendom som förvärvats genom brott så att den ser ut att vara förvärvad på laglig väg. 

Det är viktigt att vara medveten om att penningtvätt inte alltid är som på film med hemliga projekt i miljonklassen för att tvätta drogkartellernas pengar. Penningtvätt kan lika gärna vara att ta emot ett stulet föremål och förmedla det vidare eller större systematiska operationer som involverar stora tillgångar. Tillvägagångssätten och summorna som ska tvättas kan alltså variera väldigt mycket.

Egendom som har förvärvats genom brott kan härstamma från vilken typ av brott som helst – i Finland vanligtvis ett bedrägeribrott, stöld, narkotikabrott, gäldenärsbrott, skattebrott eller ett annat ekonomiskt brott.[2] En del brottslig verksamhet, till exempel narkotikabrottslighet, är mycket kontantintensiv. Även flera andra typer av brott, såsom bedrägerier och stölder, kan involvera kontanter. Europol konstaterar dessutom i sin rapport att kontanter kan utnyttjas i nästan all brottslig verksamhet.

Hur används då kontanter i penningtvätt? För att kontanter som fåtts genom brott ska kunna tvättas och se lagliga ut måste de föras in i det lagliga ekonomiska systemet och det ekonomiska kretsloppet. Med kontanta medel som fåtts genom brott är det exempelvis möjligt att köpa värdeföremål, konst eller fordon eller sätta in kontanter på bankkonto varifrån de flyttas vidare.

De här fungerar även omvänt – tillgångar som fåtts genom bedrägeri tas snabbt ut i kontanter innan banker eller myndigheter hinner reagera. Efter det här försöker man föra in kontanterna i det lagliga systemet. Ett verkligt och mycket beklagligt exempel på det här är de fall med bluffpoliser som försökt lura äldre att överlåta sina bankkoder till dem, varpå kontona tömts och tillgångarna börjat cirkulera i de kriminellas händer.

Det är viktigt att komma ihåg att kontanter också spelar en roll vid finansiering av terrorism. I sådana fall är det uttryckligen hur tillgångarna används som väcker misstanke. Det kan exempelvis handla om att kontanter transporteras utomlands för att användas för terrorismsyften eller att kontanter omvandlas till virtuell valuta som används i terrorverksamhet.

Kontanter kan också omvandlas till varor eller nyttigheter som används i terrorverksamhet. Det behöver inte nödvändigtvis vara fråga om några stora belopp. Även många små belopp kan tillsammans göra stor skada. Man har exempelvis uppskattat att kostnaderna för utrustning, bilar och övriga utgifter till terrorattentaten i Paris 2015 uppgick till enbart omkring 7 000 euro.

Anonymitet, ospårbarhet och omedelbarhet gör kontanter till ett instrument som medför risk för penningtvätt

All användning av kontanter är inte brottsligt, men alla kriminella använder kontanter på något sätt. Det här konstaterar Europol i sin rapport. Kontanter är ett oåterkalleligt värdeöverföringsinstrument som är särskilt lockande på grund av att det är anonymt, ospårbart och omedelbart samt innehavarspecifikt. I den nationella riskbedömningen av penningtvätt och terrorismfinansiering konstateras det att kontanter på grund av sina egenskaper ska betraktas som ett betalningsinstrument som medför risk för penningtvätt.

Men vad avses egentligen med anonymitet, ospårbarhet och de övriga begreppen i det här sammanhanget? I sin mest förenklade form innebär de att kontanter knappt lämnar några spår och gör det enklare att vara okänd och oidentifierad. Det är ofta svårt att ta reda på kontanta medels ursprung, särskilt om de kommer från utlandet. Vid kontantbetalning sker överföringen utan mellanhänder direkt när sedlarna byter ägare.

Kriminella försöker undvika att lämna informationsspår (information trail) efter sig och vill hållas osynliga när de försöker flytta kontanterna till ställen och branscher där de enklare kan föras in i det lagliga ekonomiska systemet. Enligt europeiska unionens övernationella riskbedömning av penningtvätt och terrorismfinansiering är branscher där det sker många kontanta betalningar särskilt utsatta för risk – exempelvis handel med varor där man godkänner stora kontantbetalningar. Högriskprodukter är även kontantliknande tillgångar, såsom guld och diamanter, lyxbilar, smycken och klockor.

När man till den här ekvationen av högriskprodukter dessutom lägger kontanter som betalningsmedel finns det skäl att särskilt noggrant överväga riskminskande tillvägagångssätt och metoder. Av produkter och tjänster inom sektorn som är förknippade med betydande risker kan enligt den nationella riskbedömningen av penningtvätt och terrorismfinansiering nämnas handel med värdefulla bilar och båtar.

Bilar.

Enligt penningtvättslagen ska man reagera på ovanlig användning av kontanter

När man talar om riskerna som kontanter medför bör man komma ihåg att kontanter trots allt är ett helt lagligt betalningsmedel som särskilt behövs när andra betalningsmedel inte fungerar. Enligt Finlands Bank bör det finnas kontanter i samhället till skäliga kostnader och de ska kunna användas åtminstone för de anskaffningar som är viktigast med tanke på vardagen. 

Riskerna för penningtvätt och terrorism accentueras vid kontantanvändning som på något sätt avviker från det vardagliga eller vanliga betalningar av dagligvaror. Centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt har sammanställt en lista på indikatorer som det alltid är skäl att reagera på. Även regionförvaltningsverket har sammanställt en anvisning om rapportering av tvivelaktiga transaktioner med exempel på situationer där det gäller att vara särskilt uppmärksam.

Penningtvättare försöker maskera det olagliga ursprunget hos medel med brottsligt ursprung genom att återinföra dem i det lagliga ekonomiska systemet. Aktörer som finansierar terrorism försöker å sin sida flytta eller transportera medel så att de kan användas för terroristiska syften.

Vanliga företag och näringsidkare utnyttjas ofta för att göra sådan här olaglig verksamhet möjlig. Syftet med penningtvättslagen är uttryckligen att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, att främja avslöjande och utredning av sådan verksamhet och att effektivisera spårning och återtagande av brottsvinningen.

Penningtvättslagen gäller stora kontantaffärer

Regionförvaltningsverket i Södra Finland har till uppgift att på risknivå övervaka att penningtvättslagens bestämmelser följs inom vissa branscher, såsom handeln med varor. Lagen kräver bland annat att företag och näringsidkare ska vidta åtgärder för att identifiera sina kunder och kontrollera deras identitet vid kontantaffärer vars värde är minst 10 000 euro. Vid kontantaffärer som överskrider det här tröskelvärdet uppstår även en skyldighet att anhålla om att upptas i regionförvaltningsverkets register för övervakning av penningtvätt.

Mer information om skyldigheterna enligt penningtvättslagen finns på regionförvaltningsverkets webbplats.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att kontantbetalningar som överstiger 10 000 euro idag kan betraktas som rätt ovanliga. Vid sådana betalningar är det viktigt att särskilt noggrant iaktta penningtvättslagens bestämmelser om att utreda transaktionens bakgrund och syfte (s.k. utredningsskyldighet) och med låg tröskel rapportera tvivelaktiga transaktioner till centralkriminalpolisens central för utredning av penningtvätt. Brott kan möjliggöras om man förbiser skyldigheterna enligt penningtvättslagen till och med vid en enda kontantbetalning som överskrider tröskelvärdet.

Krista Hautakangas
Överinspektör, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

Läs mer om ämnet:

Regionförvaltningsverkets webbsida om tillsyn över lagen om penningtvätt

Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism 2021

Europeiska kommissionens övernationella riskbedömning

Why is cash still a king? A strategic Report on the use of cash by Criminal groups as a facilitator for money laundering (Europol)

Översikter och rapporter om bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism (poliisi.fi)

Financial Action Task Force: Money laundering and terrorist financing risks


[1] Henk Esselink, Lola Hernández (European Central Bank Occasional Paper Series): The use of cash by households in the euro area, No 201 / November 2017.

[2] Centralkriminalpolisen / Centralen för utredning av penningtvätt: Rahanpesurikokset oikeuskäytännössä X – Törkeät rahanpesutuomiot käräjäoikeuksissa 2017 ja 2018.

penningtvätt ruotsi