Det är vars och ens grundläggande rättighet att få de social- och hälsovårdstjänster man behöver på ett jämlikt och lättillgängligt sätt. Tjänsterna ska också vara trygga och av hög kvalitet.

För att social- och hälsovårdstjänsterna ska vara allt det här är det viktigt att de övervakas. Från och med ingången av det här året har välfärdsområdena det primära ansvaret för att ordna och övervaka social- och hälsovårdstjänsterna. I tillsynen deltar även de anställda inom tjänsteproducenter, regionförvaltningsverken och Valvira. Även klienten eller patienten och hens närstående har en viktig roll när det gäller att lyfta fram missförhållanden.

Välfärdsområdena ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna

Från och med den 1 januari 2023 har välfärdsområdena haft ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna.

Välfärdsområdena ska även

• övervaka de tjänster de själva producerar och de tjänster som de skaffar av privata aktörer
• bedöma om tjänsteproducenterna kan producera trygga och högklassiga tjänster
• övervaka att tjänsteproducenterna följer lagstiftningen och avtal som ingåtts
• övervaka de socialtjänster i sitt område som välfärdsområdet inte skaffat inom ramen för sitt organiseringsansvar.

Egenkontrollen är grunden för allt

Tjänsteproducenternas egenkontroll utgör grunden för klient- och patientsäkerhetsarbetet. Egenkontroll innebär att varje aktör som producerar social- och hälsovårdstjänster är skyldig att enhetsvis utarbeta en plan för hur den ska producera trygga och högklassiga tjänster, avhjälpa missförhållanden i sitt arbete och vidta nödvändiga åtgärder. 

Dessutom är välfärdsområdena och deras privata tjänsteproducenter skyldiga att utarbeta ett mer omfattande program för egenkontroll till vilket de lagstadgade egenkontroll- och patientsäkerhetsplanerna ska fogas.

Till egenkontrollen hör också att de anställda anmäler missförhållanden som de upptäcker i sin enhet så att de kan åtgärdas. Tjänsteproducenten och välfärdsområdet är skyldiga att vidta åtgärder för att avhjälpa missförhållanden.

Regionförvaltningsverken styr och övervakar välfärdsområdena

Regionförvaltningsverkets primära uppgift är att främja och stöda välfärdsområdenas egenkontroll. Om egenkontrollen inte räcker till kan regionförvaltningsverket ta verksamheten under sin tillsyn. Tillsynen inriktas i regel på situationer där det finns störst risk för klient- och patientsäkerheten eller på försummelser av de lagstadgade skyldigheterna.

Om regionförvaltningsverket på basis av egna observationer eller på grund av klagomål och anmälningar om missförhållanden misstänker missförhållanden inom social- och hälsovårdstjänsterna kan verket börja utreda saken.

Med klagomål avses en anmälan om en misstänkt försummelse eller ett misstänkt felaktigt förfarande. I regel behandlar regionförvaltningsverken ärenden som rör en enskild klient eller patient som klagomål, medan mer allmänna och omfattande ärenden som gäller verksamheten i en enhet behandlas som tillsynsärenden.

Om regionförvaltningsverket bedömer att det är lämpligast att behandla ett klagomål som en anmärkning får regionförvaltningsverket överföra ärendet till verksamhetsenheten eller välfärdsområdet. Klienten eller patienten ska ges ett skriftligt svar på anmärkningen inom skälig tid.

Om regionförvaltningsverket bedömer att välfärdsområdet bör behandla tillsynsärendet med hjälp av egenkontroll kan regionförvaltningsverket ge anvisningar om detta per brev.

Regionförvaltningsverket ingriper i missförhållanden genom administrativ styrning

Om regionförvaltningsverket upptäcker lagstridigheter eller annat att anmärka på i välfärdsområdets eller en enskild tjänsteproducents verksamhet kan regionförvaltningsverket ge administrativ styrning, det vill säga styrning för välfärdsområdets eller tjänsteproducentens framtida verksamhet.

De olika formerna av administrativ styrning är delgivning av uppfattning, uppmärksamgörande samt anmärkning, som är den strängaste formen av styrning. Regionförvaltningsverket kan också uppmana välfärdsområdet eller den privata tjänsteproducenten att korrigera bristen eller missförhållandet.

I tillsynsärenden kan organisationerna i sista hand meddelas förpliktande förelägganden att korrigera brister eller avhjälpa missförhållanden. Föreläggandena kan förenas med vite. För att trygga klient- eller patientsäkerheten kan regionförvaltningsverket också med omedelbar verkan avbryta verksamheten eller förbjuda användningen av en serviceenhet eller en del av den.

Heikki Mäki, direktör, ansvarsområdet basservice, rättsskydd och tillstånd
Oona Mölsä, överinspektör, ansvarsområdet basservice, rättsskydd och tillstånd

Jokaisen perusoikeuksiin kuuluu saada tarvitsemansa sosiaali- ja terveydenhuollon palvelut yhdenvertaisesti ja saavutettavasti. Palveluiden tulee myös olla laadukkaita ja turvallisia.

Jotta sote-palvelut olisivat kaikkea tätä, on niiden valvonta tärkeää. Tämän vuoden alusta ensisijainen vastuu sote-palveluiden järjestämisestä ja valvonnasta on siirtynyt hyvinvointialueille. Valvontaan osallistuvat myös palveluntuottajat, aluehallintovirastot ja Valvira. Epäkohtien esiin tuomisessa on tärkeä rooli myös asiakkaalla tai potilaalla ja hänen läheisillään.

Hyvinvointialueet ovat vastuussa sote-palveluista

1.1.2023 alkaen hyvinvointialueet ovat olleet vastuussa sosiaali- ja terveydenhuollon palveluiden järjestämisestä.

Hyvinvointialueiden on myös

• valvottava sekä itse tuottamiaan että yksityiseltä hankkimiaan palveluita
• arvioitava, pystyvätkö palveluntuottajat tuottamaan turvalliset ja laadukkaat palvelut
• valvottava, että palveluntuottajat toimivat lainsäädännön ja tehtyjen sopimusten mukaisesti
• valvottava myös niitä alueensa sosiaalipalveluita, joita se ei hanki järjestämisvastuunsa nojalla.

Omavalvonta on kaiken perusta

Palveluntuottajien omavalvonta on asiakas- ja potilasturvallisuustyön perusta. Omavalvonta tarkoittaa sitä, että jokaisella sosiaali- ja terveydenhuollon palveluita tuottavalla taholla on velvollisuus laatia yksikkökohtainen suunnitelma siitä, miten se tuottaa turvalliset ja laadukkaat palvelut, ja miten se korjaa työssään ilmenevät epäkohdat sekä ryhtyy tarpeen mukaisiin toimenpiteisiin.  

Lisäksi hyvinvointialueita ja sen yksityisiä palveluntuottajia koskee velvollisuus laatia laajempi omavalvontaohjelma, johon lakisääteiset omavalvonta- ja potilasturvallisuussuunnitelmat liitetään.

Omavalvontaan kuuluu myös se, että työntekijät ilmoittavat havaitsemistaan epäkohdista yksiköissään, jotta niihin puututaan. Palveluntuottajan ja hyvinvointialueen velvollisuutena on ryhtyä toimenpiteisiin epäkohdan korjaamiseksi.

Aluehallintovirastot ohjaavat ja valvovat alueensa hyvinvointialueita

Aluehallintoviraston ensisijainen tehtävä on edistää ja tukea hyvinvointialueiden omavalvontaa. Jos omavalvonta ei riitä, voi aluehallintovirasto ottaa toiminnan valvontaansa. Viranomaisvalvonta puuttuu lähtökohtaisesti asiakas- ja potilasturvallisuuden kannalta merkittävimmän riskin sisältämiin tilanteisiin ja laissa säädettyjen velvoitteiden laiminlyömiseen.

Jos sote-palveluissa epäillään olevan epäkohtia viraston omien havaintojen tai kanteluiden ja epäkohtailmoitusten perusteella, aluehallintovirasto voi alkaa selvittää asiaa.

Kantelulla tarkoitetaan ilmoitusta epäillystä laiminlyönnistä tai virheellisestä toiminnasta. Aluehallintovirastot käsittelevät pääsääntöisesti yksittäisten asiakkaiden tai potilaiden asiat kanteluina ja yksiköiden toimintaa koskevat yleisemmät tai laajemmat kokonaisuudet valvonta-asioina.

Jos aluehallintovirasto arvioi, että kantelu on tarkoituksenmukaisinta käsitellä muistutuksena, voi se siirtää asian toimintayksikköön tai hyvinvointialueelle muistutuksena käsiteltäväksi. Asiakkaalle tai potilaalle on annettava kirjallinen muistutusvastaus kohtuullisessa ajassa.

Jos aluehallintovirasto arvioi, että valvonta-asia tulisi käsitellä hyvinvointialueella omavalvonnan keinoin, aluehallintovirasto voi antaa tähän kirjeellä ohjauksen.

Avi puuttuu epäkohtiin hallinnollisen ohjauksen avulla

Jos aluehallintovirasto havaitsee hyvinvointialueen tai yksityisen palveluntuottajan toiminnassa olevan jotain lainvastaista tai muutoin moitittavaa, se voi antaa tälle hallinnollista ohjausta eli ohjata sen toimintaa jatkossa.

Hallinnollisen ohjauksen muotoja ovat käsityksen ilmaiseminen, huomion kiinnittäminen ja voimakkaimpana näistä huomautus. Lisäksi organisaatiota voidaan kehottaa korjaamaan puute tai epäkohta.

Viimesijaisena keinona valvonta-asioissa voidaan antaa organisaatioille velvoittavia määräyksiä puutteiden korjaamisesta tai epäkohtien poistamisesta. Määräyksiä on mahdollista tehostaa uhkasakolla. Asiakas- tai potilasturvallisuuden turvaamiseksi aluehallintovirasto voi myös keskeyttää toiminnan tai kieltää palveluyksikön, tai sen osan, käytön välittömästi.

Heikki Mäki, johtaja, peruspalvelut, oikeusturva ja luvat -vastuualue
Oona Mölsä, ylitarkastaja, peruspalvelut, oikeusturva ja luvat -vastuualue