Motstridigheter mellan tillsynsresultatet och nödropet från daghemmen

Julkaisupäivä 18.2.2022 11.30 Blogit

Regionförvaltningsverket publicerade 17.2.2022 resultaten från tillsynen inom småbarnspedagogiken. Under år 2021 granskade regionförvaltningsverket de kommunala daghemmens personaldimensionering och gruppstorlek i hela Fastlandsfinland. Mer information om hur tillsynen genomfördes och de nationella resultaten hittar du i rapporten.

Rapporten är tills vidare på finska, men innehåller ett svenskspråkigt kapitel i vilket resultaten av tillsynen för de tvåspråkiga kommunerna redogörs skilt. Vi uppdaterar länken i denna bloggtext då hela rapporten finns tillgänglig på svenska.

Resultat från de tvåspråkiga kommunerna

En sammanfattning gjordes för de 32 tvåspråkiga kommunerna. I den granskades 138 daghem och sammanlagt 489 daghemsgrupper. I de granskade daghemmen i dessa kommuner var personaldimensioneringen lagenlig under alla de granskade 619 dagarna.

Under den granskade perioden var gruppstorleken för stor under sammanlagt 11 dagar i 4 olika grupper. Detta är 0,48 % av verksamhetsdagarna (totalt 2287 verksamhetsdagar för grupper). Under dessa dagar fanns det i en grupp för många barn i relation till tre anställda i fostrings- undervisnings- och vårduppgifter.

Regionförvaltningsverket har också granskat hur personalen under de granskade dagarna placerats i grupper inom daghemmen. Under 37 verksamhetsdagar för grupperna (1,62 % av 2287) var situationen i grupperna sådan att det, i relation till antalet närvarande anställda, fanns för många barn på plats. Situationen var under alla dessa dagar laglig, eftersom personaldimensioneringen enligt lagen granskas på hela daghemmets nivå.

Motstridigheter mellan resultaten och verkligheten

Allmänheten och personalen på daghemmen förtvivlas ofta över den jobbiga situationen på daghemmen. Situationen är ställvis utmanande. På många håll i Finland är situationen bra och det får vi inte glömma.

Men varför bekräftar dessa resultat inte nödropet från personalen? När vi granskar personaldimensionering och gruppstorlek som myndighet, måste vi i vårt arbete följa lagstiftningen. Hurudan daghemmets personaldimensionering och gruppstorlek får vara, bestäms noggrant i lagstiftningen. Personaldimensionering ska enligt lagstiftningen granskas på hela daghemmets nivå, inte gruppvis. Detta innebär att det inom ett daghem kan i grupperna finnas skillnader i relationstal mellan barn och vuxna. I en grupp kan det finnas vuxna med relativt få barn och i en annan grupp vuxna med en stor mängd barn. Personaldimensioneringen kan alltså vara lagenlig, även om situationen i någon daghemsgrupp kan vara ohållbar.

Personalens arbetstider och barnens vårdtider kan göra ekvationen ännu mer utmanande. Detta kan resultera i att det på morgnar och eftermiddagar kan uppstå situationer då alla barn är på plats, medan en del av personalen ännu inte kommit till arbetet eller avslutat sin arbetsdag. Liknande situationer kan uppstå också mitt på dagen, då bland annat möten genomförs. Belastningen på personalen ökas också av att ständigt introducera vikarier, ombyte bland personalen och en stor mängd obehöriga arbetstagare på vissa områden.

Utredningen genomfördes under året 2021 som präglades av corona. Även detta kan synas i resultaten. Barn skickades hem på basen av lindrigare symptom än tidigare, vilken gjorde att färre barn var på daghemmen. Corona förvärrade även personalsituationen i och med bortfall av personal på grund av smittfara och sjukdom.

Finns det några lösningar?

När vi genomfört tillsynen och granskat situationen gruppvis på de olika daghemmen har vi sett att arbetsbelastningen inte alltid fördelas jämnt. Vid behov finns möjligheter att justera placeringen av personal i grupperna, för att skapa en jämnare belastning. Det är naturligtvis också viktigt att väga detta mot lagens krav om så bestående relationer som möjligt.

Arbetstidplaneringen är en annan nyckel. Genom en effektiv arbetstidsplanering kan man se till att personalen är på plats då den behövs. Fungerande vikariepraxis och en bra introduktion för vikarier underlättar också personalens arbetsbörda.

Dessa åtgärder minskar kanske inte känslan av belastning hos personalen. Maktlösheten, den etiska stressen och den ständiga känslan av otillräcklighet gör att vem som helst på lång sikt mister motivationen, meningsfullheten och glädjen i sitt arbete. Därför är det också viktigt att ge personalen möjlighet att bearbeta sina känslor och upplevelser. Samtidigt behöver vi alla komma ihåg att lyfta allt det vi gör, trots belastningen. Allt det fina och goda som händer vardagen.

 

Noora Lohi, överinspektör, Svenska enheten för bildningsväsendet

Julia Grönvall, högskolepraktikant och pedagogie magisterstuderande, Svenska enheten för bildningsväsendet

ruotsi valvonta varhaiskasvatus