Brister i lagstiftningen åtgärdade – kommunerna kämpar med processerna

Julkaisupäivä 19.8.2022 14.10 Blogit

Från början av augusti 2022 förändrades lagstiftningen om barnets stöd inom småbarnspedagogiken. Rätten till stöd definieras nu i kapitel 3 a (paragraf 15 a-e) i lagen om småbarnspedagogik.

I lagen finns nya bestämmelser om barnets rätt till stöd inom småbarnspedagogiken, om det stöd som ges och om genomförandet av stödet samt om bedömning av stödbehovet, om stödformer, om stödtjänster, om meddelande av förvaltningsbeslut och om sökande av ändring. Denna förändring medför också att man i kommunerna dels är tvungna att förnya dokument, dels skapa nya administrativa strukturer.

Grunderna för planen för småbarnspedagogik revideras och därför behövde även kommunernas och de privata arrangörernas planer för småbarnspedagogik bearbetas. De nya dokumenten borde ha varit i kraft från 1.8.2022. Även modellen för barnets plan förnyades av utbildningsstyrelsen.

Kommunerna måste dessutom tänka ut hur beslutsprocessen för barnets stöd ska gå till och skapa strukturer för en ny process. Kopplat till beslutsprocessen behöves det i kommunen vissa dokument. Kommunen behöver meddela vårdnadshavarna om hörande, dokumentera hörandet, ha en botten för beslut och en anvisning för omprövning av besluten. Dessutom behöver kommunerna som har privata daghem på sitt område tänka igenom hur beslutsprocessen för de barn som är i privat småbarnspedagogik ska gå till.

Denna lagförändring avser att åtgärda bristerna i den tidigare lagstiftningen. Detta är välkommet. Lagen godkändes i riksdagen 16.12.2021. De nya grunderna för småbarnspedagogiken fastställdes 18.2.2022. Detta har medfört att kommunerna och de privata arrangörerna fått jobba i en snabb takt för att genomföra förändringarna. Det verkar som om flera kommuner ännu är mitt i processen att redigera planer och skapa nya processer. Detta är oroväckande, eftersom alla barn har rätt till stöd enligt lagen om småbarnspedagogik och enligt förvaltningslagen ska ett förvaltningsbeslut fattas utan dröjsmål. Det finns nu en risk att processerna kring stödet och besluten kommer att dröja, vilket inte är bra.

Det är viktigt för kommunerna och arrangörerna att minnas att det, i § 15 e:s fjärde moment, står att ett beslut kan verkställas även om det inte vunnit laga kraft. Som tjänsteman och pedagog hoppas jag att alla barn får det stöd de behöver genast från dagisstarten, trots att beslutsprocessen inte är färdig i kommunen.

Noora Lohi
Överinspektör för bildningsväsendet, småbarnspedagogik
Svenska enheten för bildningsväsendet

Länkar till styrande dokument:

ruotsi varhaiskasvatus