Kunskapen om skolvardagen finns på fältet, det vi kan tillföra är perspektiv

Du vet när man står där vid butikshyllan och söker en viss produkt av ett visst märke. Fast man kammat igenom hela hyllan för att få ögonen på det man letar vill man inte få syn på produkten. Vad gör man då? Jo, man backar några steg och plötsligt faller ögonen på precis just det man letar efter. Det hjälper att få lite perspektiv.

I och med årsskiftet har jag bytt arbetsuppgifter och arbetar nu i huvudsak med frågor som rör grundläggande utbildning. Jag är tillbaka på mammas gata. Till min utbildning är jag teolog med undervisningsbehörighet i religion med dramapedagogik som biämne. Utöver det har jag också rektorsbehörighet. Jag har alltid trivts med arbetet i en skola, med tempot, med kollegiet och med de små kollegerna i klassrummen. Jag trivs också med mitt arbete idag, även om det betyder att jag inte finns där det händer längre.

Vad gör en överinspektör då? Ja, det kan jag ärligt säga att jag inte visste innan jag blev en sådan själv. Till mina främsta uppgifter hör att informera. Att informera via telefon eller e-post eller genom att ordna fortbildning inom aktuella områden. En annan stor bit vi arbetar med är rättsskyddet. Vi övervakar att elevernas lagliga rättigheter som till exempel undervisning, en trygg studiemiljö och tillräckligt stöd tillgodoses. Utöver det här utvärderar vi med jämna mellanrum tillgången till basservicen. Vi följer med olika statliga och övriga utvecklingsprojekt och fungerar som ett led i implementeringen av olika styrdokument. Och ganska ofta blir vår uppgift att påminna om tillgången till material också på svenska.

Ibland tänker jag att det var synd att jag inte visste vad en överinspektör gör medan jag ännu var rektor. I en skola är tempot hektiskt. Jag har någon gång sett statistik över hur många beslut en rektor tar dagligen. Det finns sällan tid för informationssökning och reflektion. Hade jag varit rektor idag, hade jag ringt mig själv rätt ofta. Jag hade lagt mindre tid på att leta efter styrdokument och paragrafer och i stället konsulterat myndigheten. Ju oftare vi får knepiga frågor att besvara, desto mer kunskap får vi inom enheten. Jag hoppas därför att man på fältet känner att en fråga aldrig är för liten eller för konstig, för genom era frågor till oss får vi också syn på problematik på fältet och kan skapa relevant fortbildning och lobba för olika förslag till förbättringar i systemet.

Kunskapen om skolvardagen finns på fältet, det vi kan tillföra är perspektiv. Vi kan, precis som då man står där vid butikshyllan, ta ett steg bakåt, betrakta helheten och reflektera över hur saker hänger samman – och kanske kan vi, du och jag tillsammans, få syn på just det svar du letat efter.

Malin Eriksson
Svenska enheten för bildningsväsendet